Kalmar järnman 2011

Nu har mitt andra delmål för säsongen avslutats och jag sitter och försöker sammanställa mina tankar. Kalmar järnman blev en härlig upplevelse med superfint väder och härligt tri-häng med Valpen. Synd att inte Porthos kunde hänga på. Jag vill först tacka hela organisationen och all underbar publik som kom och stöttade alla oss. Fantastisk stämmning! Sen var det jättekul att mina föräldrar kom ner och bevittnade sin första triathlontävling. De tyckte det var super, även mamma! Jag hade en ganska jobbig upplevelse under simmet i IM Zürich förra året och jag försökte verkligen ha en positiv mindset när vi stod där i Kalmar sund och lyssnade på nationalsången. Att ha provsimmat banan innan tävlingen är verkligen att rekommendera och med lite mer rutin, och lite mindre människor så blev det en mycket bättre upplevelse. Visst va det trångt men jag uppfattade stämmningen något mindre hetsig än förra året och jag lyckades pricka race-plan ganska precis.

Simstarten i en triathlontävling är en skräckblandad upplevelse.

Det enda negativa var att under sista halvan av andra varvet, när jag hade riktigt bra flyt i simmet, så började jag få ont i pannan ut emot tinningarna. Lite av en brainfreeze som nästan fick mig att ta tag i en kanot för att få komma upp med huvudet ur vattnet ett tag. Konstigt för vattentemperaturen var inte så särskilt låg jämfört med många andra simpass man genomlidigt i Stocksundskanalen eller på Ö till Ö.

Jag överlevde simmet ganska bra trots allt och känns alltid lika fint att komma upp i friheten på cykeln.

Kom upp på cykeln och fick fint sällskap av Staffan under första 7-8 milen. Han hade perfekt pace så jag låg konstant enligt plan på 135 bpm. Sen kom vi ifrån varandra och jag hittade ett par-tre ryggar som höll perfekt fart resten av sträckan så att jag kunde ligga runt 140 bpm, precis enligt plan. Vinden var lite oväntat emot ut mot vändningen men hemåt gick det finfint och det var underbart att komma in i Kalmar med alla människor som hejade. På tillbakavägen på sista varvet låg jag och höll igen för jag visste att jag var 3-4 minuter snabbare än plan och att det nog var visare att spara krafterna till löpet för att orka hålla ihop och klara 10 timmar.

Ut på löpet hittade jag en man i medelåldern som gick som en klocka på 5 min/km. Jag såg aldrig att han tittade på någon klocka men min visade max 5 sek diff på tempot. Jag kände mig som en kung och tänkte att det här är så jävla bra. Upp emot 20 km började han dra ner på tempot tyvärr och jag fick försöka hålla igång själv.

Återigen kändes löpningen så jäkla bra till en början men det förändrades, igen.

I motvinden in mot sista varvningen kände jag att det kommer blir kämpigt att hålla den tänkta farten och klara 10 timmar. Vid varvningen kommer jag ihåg att jag sa till min pappa att det började att dra så där familjärt i muskulaturen. Krampkänningarna hade börjat och vid flertalat tillfällen ut mot vändningen höll det på att smälla till så jag fick trycka upp tåspetsarna mot smalbenen och vid ett tillfälle ställa mig och sträcka ut vaderna. Vid det här laget låg jag precis på gränsen vad mina ben pallade men ändå tappade jag 15-30 sekunder på planen per kilometer. Liksom i Zürich kändes det som att hjärta och hjärna kunde leverera mer men musklerna i benen sa stopp. Detta lyckades jag slippa känna i Lapland Ultra där jag kunde dra på en rökare till spurt och klara mitt mål. Min spurt i lördags var inte så mäktig, snarare märklig... Spola fram till 50 sek och njut. Eller, spola inte alls utan njut av Henkes mästerverk! Tog dock klubbrekordet med 26 min, härligt.

Jag är relativt övertygad om att det varma vädret var skillnaden i lördags. Jag åt bra och fick i mig mina salttabletter enligt plan men troligen lite för lite vätska för jag kissade endast en gång under loppet efter att jag kommit upp från simmet. Lite synd att missa 10 timmar med 1 min och 45 sekunder men jag känner mig ändå riktigt nöjd med min insats.

En tanke går till Micke som hade en mindre rolig upplevelse med en allvarlig cykelkrasch endast 8 km från växlingen. Supertråkigt. Tur att han hade Tompa som, som alltid, stod för grymt humör och fina bilder. Tack. Valpens filming var också fin.

participant number       91 age group   Herrar Senior name           Bjelkmar, Pär (SWE) club             Puppy Triathlete Society

race info                         place Swim          01:14:11     173 Trans 1       00:02:35 Bike            05:07:44   80 Trans 2      00:02:17 Run            03:35:00   56 time total  10:01:45

place (M/W) 56 place (ag)      34

Från det ena till det andra

Det kommer ta ytterligare ett par dagar innan jag knåpat ihop en liten race report från IM Zürich. Mycket upplevelser som ska smältas där. Men... Det tog inte längre tid än att träningsvärken försvunnit ur quadsen innan suget återvände på träning och fokus ställdes om på vårt andra prio-A tävling i år, nämligen Ö till Ö. Jag har suttit senaste två kvällarna när mina tjejer somnat och läst in mig på tävlingen och framför allt komma underfund med vilken utrustning som kan tänkas behövas. Det är ju hög tid att testa var som fungerar och inte. Tysken Henke lär gnugga händerna när han tänker på alla prylar som ska utprovas och inhandlas. Skor var helt klart prio 1 för mig eftersom högviktsskorna som jag kört med hittills på säsongen knappast är lämpade för att simma (och sen springa) i. Så efter lite research och kläm och känn i butiken så slog jag till på ett par Inov8 X-talon 212.

Perras nya Inov8 X-talon 212 - gott nog för Ö till Ö?

Inte nog med det, det blev ett spontanköp av en löprygga/vätskesystem också efter rekommendation av Tommy Sarenbrant.

Kul att shoppa med Alma. Nya skorna och ryggan Source Spinner NC 1.5.

Nu bär det av på en kort joggingtur till gymmet med nya skorna. I morgon ska jag och vapenbrodern Henke prova att köra ett kombinerat sim-löppass med skor och våtdräkt på i båda disciplinerna.

Annars knåpar Henke med Zürichfilmen och njuter av sista dagarna på semestern och Johan flydde landet och elektriciteten för att tillbringa dryga veckan i finska skärgården, utan att först sammanställa våren och sommarens utlägg i klubben som han lovat! Argh! Är rädd att det blir en ekonomisk Puppysmäll på käften när allt retts ut...

Lite kort om Ironmandebuten i Zurich

Innan vi somnar efter en mindre kur voltaren och skumpa med guld på etiketten så kommer lite snabba resultat och några bilder, film och massor med racereports etc kommer vad det lider. Imorgon bitti så kommer vi sticka på brunch och utdelning av slots innan vi sticker mot Sverige.

Resultaten blev sim/cykel/löp/total Henke 1:09:28 5:08:43 4:05:37 10:27:48 (ink T1& T2) Johan 1:04:26 5:29:39 4:00:35 10:39:13 (ink T1& T2) Perra 1:20:42 5:38:19 3:48:20 10:51:25 (ink T1& T2)

Simstart i soluppgång Zurichsee

Vårt yngsta fan

Snyggaste skylten hade vi i vårt supportteam

Perra är nästan löjligt glad i heartbreak hill

Valpen sträcker ut steget på varv 4

Henke lyckas hålla undan med stumma ben

Mycket sliten Henke i målet

Valpen kör handduk och trifrilla

Nöjda och sub 11 timmar, tanten kom med på köpet.

Nedräkning på riktigt jävla allvar

Då så, här kommer sista rapporten från Zurich innan starten imorgon 07.00. Det verkar inte som att det går att få liverapportering men för resultat kolla in på ironman.com om ni inte kan vänta tills vi uppdaterar bloggen imorgon kväll. Våra startnummer är: Valpen 131 (inte ironkids trots det låga numret) Perra 508 Henke 807

På fredagen var det registrering och prerace möte, med sjukt mycket folk. Vi stötte på lite svenskar bla. Fredrik Haglund som går för Hawaii och fick en del värdefulla tips, som vävts in i planen.

Tävlingsledningen steker på podiet och berättar att Perra inte får pissa på cykeln för då blir han diskad.

Valpen tittar och förundras av allt stohej.

Senare på kvällen var det sen dags för middag med 2000 andra bokstavsbarn med norra europas sämsta underhållning. Maten var sådär och vi inte direkt supermuntra, men vi svängde förbi donken på hemvägen och efter en McFlurry så blev det glad miner igen.

Henke laddar på med veven utan någon som helst nytta!

Idag så har vi mest tankat vatten och energi plus tagit det riktigt lugnt. Vi avslutade med middag vid 20 tiden med trevligt sällskap och nu strax efter klockan 21 blir det sängdags.

Incheckningen dygnet före start.

Det kostar på att ladda upp med dryck.

Valpen fokar på något annat än tri, eller kollar han trailern igen?

Avslutningsvis så har det kommit några frågor som vi tänkte svara på Ja, vi har köpt skumpa med guld på etiketten som skall sprutas om det kommer bli målgång. Ja, vi är lite nervösa, kanske till och med mycket. Ja, vi har lite tidsmål men sammanfattningsvis så siktar vi alla tre på att landa under 11 timmar förutsättning är dock att vi lyckas hålla ihop löpningen. En fullträff skulle kanske kunna innebära 10.15 om någon av oss skulle få till det.

Nu kör vi! The Bullet (läs Henke) är fett laddad, Perra har gaser i magen och Valpen rabiat över någon pump som han själv har (fattar inte riktigt). Men alla hanterar vi stress på olika sätt.

Som sagt, släng upp en näve under morgondagen om du är nere med Puppy.

On site in mtf Zurich

Fredag morgon och det är frukost på Kanzleistrasse, vi har nu varit dryga dygnet i Zurich och första dagen tog vi det ganska lugnt. Vi kollade in tävlingsområdet och simmade ett lättare pass. Det är ruskigt varmt i vattnet så det blev både en sväng med och en utan våtdräkt. Efter nattens regn så har dock vattentempen sjunkit något och landar nu på 25,1 (gränsen går vid 24,5) så det blir på det berömda om det blir våtdräkt. Perra drar på sig våtdräkten inför debutdopp in Zurichzee

Efter simpasset så passade vi på att köra cykelbanan med bil, om man sammanfattar den så är det flackt första 3 milen på varvet och sen är det två stigningar innan man kommer in till stan igen och då har man avverkat cirka 8 mil på varvet sen är det bara en stigning kvar och det är självaste heartbreak hill och där säger ryktena att det fett med folk som tutar och skriker. Så det återstår väl att se om det är någon åskådare som stryker med när hundarna dunkar förbi.

Här är målet som vi jobbat för i 18 månader, vi har kört i runda slängar 400 timmar sen november 2009, värt det? Troligen, svårt att veta hur målgången kommer kännas i förväg.

Idag så är det registrering (man hämtar ut en gympapåse med grejor) och sen obligatorisk race info. Kvällen avslutas sedan med middag i IM Zurich regi (Paleo?) och sen är det tidig kväll för lördag morgon så är det uppstigning lika race day, 05:00 mao, för att köra ett brickpass på tävlingsbanan och för att hitta rätt dygnsrytm.

Inget snack vems den flaskan är, stark och lätt finns väl bara en?

Några korta, - Valpen höll på att bli dödad av en bonde när vi tog pisspaus i utkanten av hans tomt. Vad betyder arshloch? (dålig stavning) jag informerade Valpen om att han skrek rövhål så nu har vi ett nytt favvoord. - Raceplans? Vi har läst Filips Larsens raceplan och har inte stängt munnen ännu, hoppas kunna lägga upp lite info om våra raceplaner innan start. - Vad det verkar så kommer Camilla Lindholm inte till start i damernas pro, synd då vi hade hoppats på svensk vinst i iaf en klass. - Idag så landar supportteam med Aina i spetsen i Zurich, men där är det Sheraton och inget annat som gäller. - Vi ska försöka få kläm på athlete tracker på ironman.com och lägga upp här så ni kan följa oss live på söndag. - Vi har redan fått in en fin tradition och det är avsluta kvällen med ett avsnitt av solsidan så det är riktigt smutt. Schas!

Henke kollar Solsida och flexar!

Passar dessutom på att lägga upp förra årets Zurichfilm från arrangören, kolla in heartbreak hill, kan bli smutt.

httpv://www.youtube.com/watch?v=Po4KjutkIBk

Hoppas ni har det fint där ute, vi börjar bli redo! På återhörande

Framme i Zurich

Vi är framme i Zurich efter en mycket lång onsdag på Autobahn, kommer lite mer här på bloggen imorgon men så mycket kan vi säga att när Sara med Mauro rullade för säkert 20de gången på motorvägen in mot Zurich så sjöng även dödsmetallaren Perra med på de ord han kan. Detta efter mycket tysk radio och en cd skiva som passar alla smaker med allt från lady gaga till favoriter som Sara, Genom ett regnigt europa etc. Att sen Perras hårdrocksskiva visat error i spelaren gjorde nog sitt till. Vår bil som rullat 65 plus 125 mil på två dagar, Shejken rules! Enda minuset var missen att tom tank började lysa utanför Malmö utan att chauffören märkte något, men det gick ju också bra till slut.

Vi startade vår resa i tisdags morse och tog utan några större konstigheter ner till Malmö, här packas Shejken full i Stocksund tisdag morgon.

Tisdag eftermiddag efter lite handling och mellis så stack vi ut på ett lättare intervallpass i Malmö med omnejd det bjöds på lite vind och väldigt få backar samt några cyklister som försökte ta rygg när det vankades tävlingsfart. Stor plus att grabbarna levererar bra indieminer på beställning.

Tisdag kväll avlutades med middag med tända ljus, mycket kött och svindyrt rött vin. Det är Puppykvalitet det.

Så här trötta var Henke och Valpen när klockan ringde 05:30 innan avresa mot Danmark, Tyskland och slutligen Zurich.

Det enda lilla debaclet förutom att det blev lastbildisel i tanken var att det var skogsbrand utanför Hamburg och även efter 2 timmar i bilkö så var humöret på topp och Henke såhär arty.

Nu är vi då efter 15-16 timmar i bilen på plats i vår riktigt sjyssta lägenhet i centrum av Zurich och nu är det dags att slagga lite så kommer det lite mer imorgon efter att vi kollat runt lite på plats i Zurich.

Mot Zurich

Bästa bloggläsare,Nu börjar det verkligen dra ihop sig för tävling, avresan till Zurich går imorgon på förmiddagen och etapp 1 går ner till Malmö. Väl där avverkas ett lättare cykelpass på kvällen och sedan avnjuts en paleomiddag (Perra kanske tar med fikabröd) hos Roström senior. På onsdagen rullar vi sen vidare ner mot Zurich och vår fina lägenhet som står och väntar på oss där.

Vi kommer lite beroende på vad vi hittar för uppkoppling att lägga ut ett videoklipp innan söndagens start, räkna med till helgen fredag/lördag, så att ni får vara med på vår resa och kanske träffa lite skönt folk vi stöter på. Om jag hittar "genom ett regnigt europa" i iTunes så kommer den så klart vara soundtracket.

Rygg att försöka ta?

Helgen har varit mycket uppladdning, igår simmade vi 2000m relativt lugnt och Valpen såg ruskigt lätt ut, vet inte vad som hänt i helgen. Sen var det Touren och fett med trisnack hela eftermiddagen. Idag startade vi tidigt (uppe med tuppjäveln som Petter Alexis skulle sagt) med ganska snabba intervaller på 2,5km. Innan dagens slut så ska Valpens kök rivas, diverse saker inhandlas och lite jobb skall hinnas med innan vi provpackar vår feta amerikanare där det kommer pumpas fet hip-hop genom hela Europa. Perra kanske får smyga in en och annan dödsmetallare när vi tankar på någon mack. Tror ni det kommer bli cirkus på road trippen eller vad?

Ok, tillbaka till Zurich, vädret verkar vara på vår sida och har vi lite flyt så kommer det inte att bli svinvarmt och har vi ännu mer flyt som kommer det ösregna. Henke "Le Blaireau" aka "the badger" hoppas så klart på lite mer ruffa förhållanden medan Sunnyrider Nykvist verkar hoppas på sol så att han kan späda på bonnabrännan lite. Vad Perra föredrar är lite oklart men lite moln och 21 grader känns väl inte långt borta från ett drömsenario.

Väderrapport från Zurich

Perra har fortfarande inte rakat benen men idag på morgonlöpet utbrast Perra, så här kan det fan inte se ut, när gorillaluddet stack ut genom trekvartstightsen (förlåt innebandybrallorna) och vi kunde inte annat än hålla med. Den minnesgode noterar även att det var Perra som uppviglade till de första rakade benen i augusti 2009. Att undertecknad dessutom kör "the bullet style" i Zurich dvs inte ett hårstrå på hela kroppen för att bli ett hydro och aerodynamiskt monster är en mycket stor succé och sen är frågan om man ens får starta utan, jag vet inte. Så Lina det är dags att ge sin välsignelse till rakade ben innan avfärd! Sen är det så klart lätt att vara tuff när man har sin fru på andra sidan Atlanten men gällande rakandet av benen har hon gett upp för länge sen.

Våtdräkt eller inte? Igår så var det 24 grader i Zurichsjön och gränsen går vid 24,5 så det är inte helt klart men onekligen finns det en risk att det blir utan våtdräkt.

När man kollar i startlistan så finns det ett par bekanta namn, kolla in Sveriges snabbaste triathletvegan Filip Larsen som har rykte om sig att träna "typ hårdast i Sverige". Snubben har dessutom en rolig blogg som är värd ett besök.

Fredrik Haglund från Västerås skojar man inte heller bort. På damsidan så kommer Camilla Lindholm som vann Kalmar 2007 hon är grym och verkar vad man kan läsa sig till vara en ruskig löpare. Hittar vi henne så kommer vi garanterat att snacka lite med henne framför kameran, hennes blogg hittar ni här.

Avslutningsvis så kolla in hur Lisa igår spurtade ner Moffy i Hamburg och sen häller en öl över henne och det gör ni här.

Vi hörs i veckan för nu är det dags för avfärd och det är inte tåget till Mjölby!

Vi är uppe och rullar igen

Vi lever, i allra högsta grad skulle jag säga trots att det varit lite tyst senaste veckan. Efter boostveckan så var det en lite lugnare vecka på schemat det har körts ett distanspass per disciplin och det har mest varit på egen hand. Själv blev det några umgängeslöp dessutom men det är bara härligt och sen ska vi inte snacka om fivefingerspromenaderna och kvällsbaden.

Men nu så taggar vi upp igen, efter en lugn cykel i måndag så startade Henke och Perra upp kvalitetsdagarna med en dundrande cykel/löp som gick undan på tisdagen och idag på förmiddagen blev det intervallsim i hamnen. Vi räknar dessutom med att Valpen, som bråkar lite med öli, ramlar in i kväll.

Annars så är det tävlingsdags igen, Perra, Valpen, Warne och Ordföranden (tar iofs inte ut något i förskott gällande ordföranden) ska simma Vansbro till helgen samt eventuellt cykla dit och hem. Valpen verkar dessutom tagga hårt för utmaningen (supersprint) som går av stapeln i Nora på fredag. Kan bli en och annan Örebrotriathlet att brottas med där kanske.

Henke som befinner sig i Småland för bröllop i helgen planerar att köra Sövde halv-IM på söndagen med viss reservation för att det är fullt men det jobbas för fullt på lösning på den. Det luktar våtdräktsförbud i Sövde så dagens intervallpass blev till hälften utan våtdräkt i Saltsjön, mycket kärlek på den.

Övrigt nytt Vi har efter ett avhopp från stenhårda jägaren Krister fått med oss Rebecca på Ö till Ö tåget så Valpen och Rebecca lär bli farliga i mixedklassen.

Annars har det börjat med vissa bestyr inför Zurich, enligt rykten så ska lägenheten vara bokad så nu börjar det verkligen bli allvar.

Fick en fråga av min fru om vi nu ska para ihop Valpen med någon varför lägger ni då upp fula bilder på honom? Jag fattade inte vad hon menade med fula bilder men jag funderade igår kväll och kanske är det något undermedvetet för att vi vill ha Valpen för oss själva. Men så kollade jag på bilderna och blev glad igen.

Tror det var allt för nu

Vättern anno 2010

I natt körde vi som klubb vår första Vätternrunda det sägs att det ska bli den sista om det inte blir 24h jakt nästa år (alla klassiker på 24h) det regnade 6 av 9 timmar men i övrigt var det ganska gynnsamma förhållanden. Vi gjorde det bra, vi hade 10h som skamgräns och levererade 8:54 mycket tack vara bra samarbete med Elmhults Sportsclub (gott med lite smålänningar) Både Henke och Johan smällde på bra som draglok i klungan speciellt sista 60km men efter lite skäll av cykelklubben löpte allt på ordentligt, iaf fram till sista 20km då vi var tvungna att dra upp tempot från sirapslimpa till anständigt.

Perras saab levererar 3 hojjar bakpå och mycket fin ägare så klart.

Våra mellantider var (tiderna är klockslag) Start 02:40 Gyllene Uttern 05:09 Fagerhult 06:55 Karlsborg 08:55 Medevi 10:55 Mål 11:34

När Valpen inte drar sönder stackars cykelklubbars klungor så filmar han gärna en stund.

Efter lite sömn hos Bjelkmars i Linköping (och i bilen) så har vi nu landat hemma i Stockholm. Imorgon åker vi på Boostvecka i Dalarna så räkna med att nästa rapport kommer därifrån. Vi har såklart med oss filmkamera och vårt klassiska glada humör.

Ha en skön söndag

Mekarkväll

Igår tisdag hade vi i Puppy TS återsamling efter Kilsbergen, kommande veckor skulle organiseras plus att vi hade en liten mekarkväll ute i Stockis. Då det blir racer på Vättern så skulle dessa bl.a få ny kedja och kassett samt att vi skulle samordna avresetider mot Vättern samt övernattning hos Bjelkmars. Dessutom avhandlades nästa veckas stundande Boostvecka som kommer att gå av stapeln i Ludvika hos världens två bästa svärmödrar (pluspoäng på den?) nästa vecka. Så är du i Dalarna nästa vecka och vill köra hårt är det bara att höra av sig. Perra fick ganska mycket hetsning för mönstret på hans nya däck som numera går under namnet MTB däcket. Men plus för bra putsning.

Valpen valde att totaljustera sina växlar med den lilla bieffekten att han inte fick till dem igen, så vi får väl se om det blir ilfart till cykelverkstaden på fredag eller om vi får ordning på det på torsdag.

Valpen är glad, här har han inte monterat ner växlarna i molekyler ännu.

Avslutande: - Ikväll kör vi loppet Ursvik Extreme 15km och efter det blir det 10km slingan för att få till rätt distans. Allt enligt strateg Nykvist. - Vi har fått fin respons från Kilsbergen, både för snygga dräkter och resultat. Micke, om du får upp resultaten idag så lovar vi film/foto/länklista innan helgen. Deal? - Ordföranden dök upp igår på mekakvällen då det utlovats skumpa av Valpen, men när växlarna rök brann den inne. Så efter lite häng och telefonmek så styrde Karlsson skuta hemåt, helt torr i strupen.

Ok, men då säger vi väl det.

Hjälmaren runt, nr 2

Efter lite fördröjning kommer här en liten videodagbok från Henke och Johans utflykt till Örebro och Hjälmaren runt föregående helg. Eftersom vårt supportteam inte valde att prioritera ett blåsigt och kallt Örebro så blev det inga cykelbilder men vi hade på denna tävling hårt fokus på mat innan och under racet. Håll till godo

httpv://www.youtube.com/watch?v=M7nTeD8XXLU

Tokheta Tessan!

Då var vi tillbaka med som det verkat sista (innan sommaren) inlägget i serien som vi valt att kalla "Down with Puppy". Vi har lanserat vår juridiska back up, monstret Björling, doktorand Friel och inte minst vrålsnabba Lisa. Idén är enkel men för nytillkomna läsare drar vi den igen. Vi har kontaktat ett antal personer som inspirerat oss i vår satsning. En annan förutsättning är att de är det vi kallar "Puppymaterial", det vill säga har något som gör att vi tror att de skulle passa in i Puppy eller besitter en egenskap som vi i Puppy värdesätter högt. Kort och gott personer som är nere med Puppy. Den femte inspiratören till Puppy TS är inte direkt okänd, hennes meritlista är lika lång som Valpens inköpslista när det är dags för myshelg. Hon kammar hem medaljer på VM, OS och EM i parti och minut. Men som ni alla vet räcker det inte enbart med meriter för att vara nere med Puppy. Den här tjejen är den coolaste katten (och ändå nere med hundarna) som svensk idrott uppbringat på mycket länge, frispråkig, grymt målinriktad och vågar uttala det och inte så jävla längskidåkarkorrekt för att nämna saker vid sitt rätta namn. Mina damer och herrar vi ger er ex-spif:aren, Therese Alshammar!

Therese hänger på Bondi med stekiga glajjor och har slängt SPIf tröjan och dragit på sig puppytischan.

Grundfakta: Namn: Therese Alshammar Födelseår: 1977 Tävlar för klubb: Täby Sim Träningstimmar/vecka: 30-35

Några snabba! 1, Australien eller Sverige? Half and half. 2, Förebild? Många nu, men mamma längst. 3, Lundell eller Robyn? Robyn. 4, Bästa filmcitatet? "Just when I thought I was out, they pull me back in...." 5, Ogillar? Kallt vatten i poolen. 6, OS eller VM? VM (Kommer oftare!) 7, Motto? Infinite patience produce immediate results. 8, Bästa simupplevelsen? Att slå världsrekord. 9, Rött eller blått? Rött. 10, Puppy TS eller Stockholmspolisens IF? Puppy TS, såklart! (Såklart! Reds anm) Fast både min mamma och jag har simmat för SPIF, men det var länge sen...

Först och främst, hur känns det att vara inspirationskälla och utvald som en av de stora Puppybeskyddarna?

Det är en ära. Tack! Jag hoppas bara kunna leva upp till vad det innebär. Min tävlingsdistans är ju över innan ett par bra cykeltights krängts på...

Vi har som vi säker sagt haft dig som inspiratör för du levererar bra resultat samt är lite coolare, snyggare och vågar gå din egen väg. Vilken skulle du säga är den viktigaste egenskapen för att lyckas med sina uppsatta mål?

Just det ni nämnde ovan.. (Puppymentalitet?) Men självklart hårt, smart och planerat arbete. Tålamod. Vanligt mod och en massa glöd, stöd och kul på vägen. En viktig egenskap för att lyckas med sina mål är att vara bestämd. (Och när man tränar är det lika viktigt att just sätta upp mål, så det finns något att vara bestämd över).

Vi har haft frisyr som ett av våra teman med några andra down with Puppy personer, om du måste välja, Valpens vågiga frisyr (du får fantisera om hur den ser ut med slingor) eller Björlings aggressiva mohikan?

Valpens frisyr, som den är. Inga slingor. (Ok, vet inte riktigt hur vi ska ställa oss till det här, har fått massor med sköna tips av min frisör Miriam på hur man färgar slingor. Jag vet att Valpen kommer ha detta som ett argument för att fega ur på slingor! Slingor är 90-tal, 90-tal är snyggt! Nästan alltid! Reds anm.)

Hur ser din planering ut framöver, vilka är dina huvudmål och hur ser upplägget ut för att nå dem?

I min närmaste framtid ligger ett par tävlingar i Sydeuropa under juni och juli som avslutas med EM i Budapest i Augusti. Jag tävlar mycket både för att det är kul och är det bästa tillfället att testa det man tränat på. Upplägget jag haft det här året har varit att träna varje pass med snabbare simmare än mig själv, kört Pilates, mycket landträning, bla cyklat i höghöjdsrum (det borde ni testa!) och försökt att äta mer mat.

Du har fått några simklipp på Puppykärnan att kolla in (länk till puppy TS simskolefilm), så när vi ska köra Alshammar swim camp 2010 i Stockholm vad kommer vi ha fokus på då? Var finns bristerna eller rättare sagt potentialen?

Ok, Det var ett trevlig inslag och bra illustrerade framsteg. (Tack! Reds anm.) Jag börjar i ordning: Valpen, -Alla ser att du kommer över draget i fram mycket bättre 2010 och snyggt sticker i handen framför dig för att greppa i ett starkt läge längst fram. Bra! Fortsätt öva på att sticka ner handen med fingrarna först och sträva rakt fram- var noga med att bara röra huvudet när andningen kommer. (De första minuterna på mitt "swim camp" med Er låtsas jag köra ner ett spjut genom toppen av hjässan på Er som går längst med ryggraden, så andas Ni, gör Ni det med minsta möjliga lyft av huvudet- bara vrider upp munnen).. Men jag tycker att Du simmar mycket bra, fortsätt tänk på att göra dig lång och smal i vattnet och bara öva, öva. Träna, träna menar jag! (Smal? Lång verkar mycket mer rimligt. Men Valpen är ju för tillfället överlägset bästa simmaren i Puppy TS. Reds anm)

Henke, -Du ser bra ut, men kan behöva lite fler timmar i poolen för att bli lite mjukare och få uppleva lite mer flow i dina rörelser. (Behöver vi nämna att andra simcoachen använde uttrycket "sluggerhenke" för att beskriva tekniken senast? Reds anm) Att simma benspark med platta kan vara effektivt för att få raka, pendlande bensparkar. Sträva efter att ha raka ben och sparka från höften. (Henke har kört mycket fenor efter detta kan vi meddela Reds anm) Och arbeta med att sticka i handen rakt framför axeln med "hög armbåge" Du med. (En drill för detta kan vara en-arm med den andra handen vilandes i fram på bensparks plattan för att jobba in mönstret).

-En allmän uppmaning till Er alla är tänka på när vi simmar flyttar vi inte vattnet, utan vi flyttar oss själva framåt!

Perra, (Jag ser någon i starten under Perras höst nästan göra "reverse-catch up" på kantbanan!! Well done. Eller är det simklubben? (Skulle tro att Kenneth, Coach i SS04, uppskattar att du berömmer hans elever men tillbaka till Puppy nu! Reds anm) Iallafall så man gör, fast tar en arm och sen den andra medans den första vilar längs med sidan..)

Men tillbaka till Dig nu, Perra. Det ser bra ut, jag tycker du ska lägga fokus på att avsluta draget under vattnet, rakt bakåt. Tänka på att hålla upp kroppen, så rak och lång du kan- Dra in navlen, och samtidigt stick i armen och dra dig framåt så långt du kan per armtag.

-Det blir till att lägga in mycket snorkel simning tills alla Era höfter hålls stilla, då kan man samtidigt uppleva lite mer flow i simningen och kanske tom ha fenor och paddlar lite då och då med snorkeln för att få känna vart ni skapar kraft och fart och vart ni eventuellt tappar lite.

Det finns ju massa tid och framför allt kraft att hämta på en bra simsträcka. Det är lätt att simma snabbt. Kom i håg det. (Gott snack, mer sånt! Vi återkommer med framstegen vad det lider Reds anm)

Om jag inte missminner mig helt så lanserade du en klädkollektion för simmare, hur gick det med den? Och vad tycker du om outfiten som Puppy TS ställer upp i?

Det var bara en liten privat produktion, med lite mjukbyxor och hoods under en sommar vi tryckte upp. Jag tycker Puppy TS outfiten är bra. Svart är alltid snyggt och vem vill inte ha en hund? (Ja det kan man undra? Reds anm)

Det pågår en omröstning på Puppys hemsida om vem Valpen skall gå på date med under 2010, vem skulle du välja? Gärna en kort motivering. Kul parentes är att både Bodström och Lisa Nordén röstade på dig.

1) Tessan Alshammar 2) Lisa Nordén 3) Charlotte Kalla 4) Ingen, han borde fokusera på träningen! 5, Trevliga nakenfarbrorn på simhallen

Ok, Jag tycker nog att nummer 4 är ett bra alternativ när sommaren med tävlingar och långa cykelturer närmar sig. Men om nu andra har röstat på mig så skickar jag vidare äran till naken farbrorn på simhallen. Alla har något. (Vi är verkligen beredda att hålla med på den och vad nakenfarbrorns något är sparar vi tycker jag. Reds anm)

Vi tackar Therese för hennes medverkan och önskar lycka till när tävlingssäsongen drar igång i början av juni. Vi avslutar med ett klipp på hur det går till när man simmar snabbt.

httpv://www.youtube.com/watch?v=s9HTdQBZ-eM

Skönheten ligger i betraktarens ögon

Förra veckan bjöd på massor med träning, sågning från Selvin gällande Warnes cykelbygge (gott snack) samt en ny medlem i familjen Bjelkmar och massor med analys. Träningsveckorna har nu börjat leta sig över 16 timmarsstrecket och det beror till stor del på ökad dos av cykel, distanscykeln blir längre och längre samt att all kvalitetscykel innebär iaf 60 min upp och nedvarvning (om man räknar ihop dem). Men även löpschemat har fått sig en putsning, intervallerna är inte lika korta och agressiva så nu gäller det bara hålla i sista 2 veckorna innan vi rullar in i block 3 då allt blir ännu längre och bättre (ja iaf vädret).

Vet inte hur mycket skönhet det är i Valpens sittställning men såhär ser den ut och den jämförs med mr Armstongs och tidigare sittställningen på Scotten. Frågan som ställts är om det inte är dags att plocka bort ytterligare en ring för att få en mer aerovänlig ställning. Vad tror ni, aggressivare eller mer modest ställning?

Filmen innehåller dessutom ett smakprov på vad block 2 filmen har att erbjuda.

httpv://www.youtube.com/watch?v=7zSnyisnWQ8 Kolla in aerovalpen när han kör TT

Vi har också gjort analys av simtekniken och den filmen hittar ni här httpv://www.youtube.com/watch?v=sWMOCW9TsZ0 Kolla in hydrovalpen och de andra puppysimmarna.

Synpunkter både på simteknik och sittställning mottages gärna!

Vi avslutar med en snygg bild på Perra, Valpen måste blundat när han tog denna, hur skulle den annars kunnat bli så bra.

Avslutningsvis, 2008 var aero det nya vikt, 2009 var hydro det nya aero. Vad det då som gäller 2010 om man vill vara med i tugget?

Inte alltid nedförsbacke (och medvind)

Fredag eftermiddag och sista simpasset avklarat innan vi smyger in i viloveckan. Veckan har varit bra och omtumlande på många sätt, onsdagens cykel norr om stan i bästa aprilväder var nog toppnoteringen både fart och vädermässigt. Det har också varit veckan då vi börjat träna ordentligt kollektivt igen och under påsk genomgått lite transformation. Vi vill ju inte bara rapportera om solsken och glädje så här kommer en liten review. Det började för tre veckor sedan när det var vilovecka i antågande för Perra och Valpen, själv smackade man på för fullt ytterligare en vecka för att hålla vilovecka på semestern. Teneriffa stod på agendan för familjen Roström. Valpen och delvis Perra hade haft lite förkylningstendenser när vi lättat på träningen, Valpen misstänkte att Micke kiropraktor hade ett finger med i spelet så det traditonella vilovecksbesöket ställdes in. Men när så viloveckan kom så blev Valpen tokförkyld och tjurig som fan, som vanligt. Men eftersom jag skulle träna hårt en vecka till innan vila så blev det ganska många egna pass så man drabbades inte så hårt av Valpens vrede (analyserna över telefon är dock härliga, vet inte om min fru håller med dock). Däremot avfyrades ett riktigt bra MAF test signerat 04:11 tempo för att späda på Valpens ilska något. Innan det var dags för min semester, efter viloveckan, trodde vi att sjukdomen var över likaså trodde Valpen så han körde Stockholm-Eskilstuna på cykel i 2 plus, regn och endast på lilla drevet fram och snittade sisådär 150 i puls. Sjuk efteråt, jodå.

Inga sura miner eller förkylningar här inte! Skulle jag dra till med en gissning skulle jag säga att han håller in magen.

När man sen var tillbaka i våriga Stockholm efter en vecka i värmen möts man av en slokörad Valp som fortfarande är sjuk och lobbar telefonledes stenhårt för att uppehållet nog varit bra för kroppen trots allt. Han lyckas till och med så bra att ordföranden helt sonika ringer och berättar att det nog inte var så dumt att Valpen vilat två veckor. När vecka 3 (av vila) startade och Valpen kom igång med träningen igen vädrade vi morgonluft men nu blev det ändringar! Det beryktade rehablöpet fick stryka på foten likaså bonuspasset fartsim, båda ditlagda, under hybris efter 4 veckor i block 2, av strateg Valpen så nu skulle tisdag/lördag minsann vara vilodagar. Ihop med ihopsnickrad återhämtningsdryck a´la Friel och lite förfiningar i paleokonceptet hoppas vi verkligen på att öli-monstret håller sig borta nästa vecka. Att två veckors uppehåll för sjukdom skulle ha någon större inverkan på sluttiden i Zurich (uttalas Zyrick för er som inte vet) håller jag dock inte särskilt troligt, men det är klart att det är frusterande.

Den tråkigaste av Valpen ändringar var att han övergav gemensamma nätbaserade träningsdagboken pga "för mycket tidhets" Nä, du skojar. Så nu finns inget rapporterat efter v12 på Valpens rad men vi hoppas att Valpen i alla fall kan lägga in sin träning i efterhand så vi får lite gemensam statistik. Kom tillbaka, allt är förlåtet!

Perra då undrar ni, nä han har som vanligt inte hetsat upp sig allt för mycket och sen dag 1 bojkottat rehablöpet och låtsas bojkotta kostsnacket, men efter ett tag kryper det fram att fikabrödet fått stryka på foten, undrar om det beslutet inte var lite överilat? man vill ju inte förändra för hastigt, eller?

Förutom semester så har det varit besök hemma i Växjö, blev debutrunda i skogen men Classes hybrid som fick smaka MTB-körning. En av årets bästa turer hittills.

En rolig sak med Vapen sjukdom har dock varit att humöret inte varit på topp under viloperioden, så när man försöker hetsa igång honom så har det inte direkt varit svårare och det är humor bara det. Valpens humör har nu också det återhämtat sig och vi har under veckan återigen kört ihop hela den hårda kärnan. Det är så vi helst vill träna och får ut överlägset bäst kvalitet, vi bidrar alla på olika sätt och det blir en ruskigt stark mix. Hur man vet att Valpens humör är tillbaka? När man hör någon skrika -waaaaaazzzzzuuup fetto, när man kliver in Vasalund svårare än så är det inte.

Men på torsdagens kvällspass, morgonen bjöd på fartsim och kvällen på intervaller i Ursvik, så råkade vi ut för nästa bakslag, i slutet av den tredje intervaller så kastar sig Valpen handlöst i en namibiarullning och skriker ut sin smärta. Troligen är diagnosen en stukad fot men det verkar inte vara värre än att vi kör distanscykel på söndag och ska sanningen fram så var duathlontävlingen idag bara bonus och lördag är ju som bekant numera vilodag.

Lite mer info; Förutom äventyrsbad, MTB-körning och sockerförgiftning så berättade jag för farsan om Paleotänket under Växjötrippen, farsan är notorisk jo-jo bantare, som nappade direkt och idag damp det ner ett sms att det var minus 3kg på vågen. Inte konstigt att man blivit en skadad jävel.

Ordförande Karlsson ska börja köra simhopp, ja ni läste rätt, på måndagar. Bra eller dåligt för löpningen tror ni? Micke (Selvin), ni har väl defibrillator i Kilsbergen? Kan komma till användning.

En notering är att Perra hade glömt sin telefon när Valpen skadade foten i djupaste skogarna utanför Ursvik trots att han och frugan har nedkomst vilken dag som helst. Vi lovade dyrt och heligt att inte berätta för Lina.

Trots att man blir lite sockersjuk när man är ute på turné så visar vågen låga 90 eller under och så har det sannerligen inte varit de senaste 10 åren trots spel på elitnivå. Man ser ju ut som en räka men fan va snabb man kommer bli. Så här såg det ut senast det var sub 90 på vågen.

Sjuk taggad på att läsa Björn Ferrys bok om jägarkost, jag som trodde att alla skidåkare var carbsmonster. Läs mer här på Björn Ferrys blogg

Vill du läsa mer om paleo, kolla här eller här.

När är det bara 4-veckorsperiod kvar i block 2, sen kör vi block 3 och då börja vi komma nära. Filmen om block 2 då undrar ni, den kommer innan vi går in i block 3 sen snackas det om videodagböcker från alla sommarens event, det ni.

Slut på energi?

Det har varit en ruskigt seg andra halva på veckan som gått. Efter en helg med handboll så brukar kroppen svara med ömma ljumskar och rygg men däremot brukar den ge en sjukt hög dos av mental energi. Så även denna gång då måndagens löp gick på ren inspiration. Men till onsdagens cykelintervaller så kändes kroppen helt plötsligt seg som tuggummi och så har det varit resten av veckan, med undantag av en bra löpvända i torsdags. När man tittar på mängden träning senaste veckorna, och extra handboll på viloveckan, så kan man lätt förledas att tro att det är därför man är så seg, men det ju träningen som brukar ge energi så den köper jag inte riktigt. Men lite för mycket vinter, mörker och lite taskigt med sömn och mental energi är nog egna diagnosen. Valpen har ju haft lite låg motivation i perioder och Perra har ju förnuftet att ställa in pass när det inte fungerat. Men i det stora hela så har vi varit sjukt konsekventa sen vi drog igång i november. Så för att kurera kropp och själ skulle helgen bjuda på lite extra sömn (10-12h), födelsedagskalas, vintersol och aktiviteter hos svärmor i Dalarna. Borde göra susen inför kommande veckor innan våren anländer.

Så i fredags blev det bilfärd till Dalarna. Det tri-mässiga som stod på schemat var planering av bostveckan som kommer att hållas i Persbo utanför Ludvika. Det har kollats cykelkartor, simplatser och sen finns det bästa löpspåret jag vet i Källbotten bara 500m från svärmor Lena. Så om du befinner dig i trakterna kring Ludvika under midsommarveckan så är det bara att hänga på, det kommer bli vansinnigt mycket träning men riktigt smutt.

Här ska Valpen bo under bostveckan!

Det har blivit snöskottning med maskin (här betraktas man som storstadsmänniska men när man är huvudstaden är man från "landet") korvgrillning och öldrickandes i snön. På kvällen har det blivit sann paleomiddag med mycket kött och rödvin, skoja inte att det är balsam för själen att släppa lite på prestationskraven och slappa riktigt ordentligt. Tror faktiskt att det är viktigare än att äta och träna 100% rätt hela tiden för motivationen är ju trots allt motorn i det hela. Så idag när man vaknade och kollat lite vasalopp plus ytterligare några sköna timmar utomhus så var man återigen riktigt sugen på att sticka ut på en tur i snön. Man är lyckligt lottad som kan återhämta sig på 48h.

Paleo is the shit!

Paleoboken har landat och den har hårdlästs under fredagen och lördagen, vi verkar ligga ganska rätt i kosten men det finns fortfarande en del justeringar att göra med tanke på att Valpen (även till viss del jag och Perra) har börjat känna av förkylningssymtom direkt när det är vilovecka. Sista ordet lär inte vara sagt i denna debatten. Har dock inte konsulterat kostexpert Carro ännu så vi får se hur detta slutar.

Ovädret Xynthia vs Puppy TS, 0-2

För er som missat det så har det dragit förbi ytterligare ett oväder, kallat Xynthia, denna magiskt kalla och snöiga vinter. Så när det igår eftermiddags vankades distanslöp och vår löpguru Perra vilade ryggen (plus vägrar löpband som det först var snack om) och Valpen hade en snorkråka långt upp i vänster näsborre, finns risk att det smittat av sig från längdskidåkarna i OS (för mycket kolhydrater i stage 5 gör dig tjock och sjuk) så blev det att ge sig ut själv. Tanken på löpband 2:15 kändes inte lockande så jag övertalade mig själv att snöblandat är mumma för cykelbanorna i Djursan.

Så här glad var man vid avfärd! Mange du ser mössan va?

Stack iväg, det var uppehåll och dagen till ära spelades låtlistan "henkes hemliga favvisar" i podden, det är listan som man inte riktigt kan stå för om man är indiepretto men som gör en ruskigt glad. Tillsammans med Brittan så kändes inte snöblandat regn så farligt och Frida och Ratata blev ett skönt soundtrack när vinden smiskade på. Så med lätt blåslagen kropp och smått slitna ben från helgens bollkastande i Norrland så blev det bara att tugga i sig snömodden och öka farten när underlaget tillät.

Skön modd i Djursan.

I och med att alla yttre omständigheter inte påverkade det solida humöret så infann sig känslan av storseger i "man against nature" så mitt i detta moment av klassisk Puppyhybris så blev det trail och löp i djupsnö över fälten ute vid lötsjön. Bränner snuskigt skönt i benen och bygger psyke utan like.

När man 2:15 senare snöpulsar genom parken i Stockis hamn (sista djupsnödelen på passet) på väg mot hemmet och Paris skönt porrigt väser "stars are blind" i lurarna är vinsten ett faktum och det är omöjligt att inte sjunga med och njuta med hela kroppen.

Så här nöjd var man efter sköna vinterlöpet.

Man va fan stod det inte 0-2 i rubriken tänker ni. Jo första vinsten kom när x2000 Sundsvall-Huvudstaden var framme 1 minut före utsatt tid på söndagkvällen trots en hel helgs snöande. Sug på den!

Skoja inte om att det kommer bli skönt med rehablöp idag.

Fettisdagen!

Som ni alla säkert förstår kan vi inte låta fettisdagen passera obemärkt, man skulle i princip kunna kalla det Puppy TS egna högtidsdag då fett är något som diskuteras flitigt i Puppy och inte minst så är vi ju Sveriges fetaste triathlonklubb och det är ju inte det sämsta! Det snackas mycket kost just för tillfället, någon gång har det uttalats att sub 90 borde vara en målvikt för handbollskillarna, Valpen landar på 190cm och Henke på 193cm, medans det i nästa andetag sägs att vi jobbar med återhämtning och inte vikt och det som händer med vikten det händer. Det har hänt en hel del det ska gudarna veta men mer med kroppsformen än på vågen.

Som ni vet lämnar vi inget åt slumpen så Valpen har hårdstuderat Going long och Racing weight samtidigt som undertecknad kollar kostföreläsning av doktorand Friel (ja vi kan ju inte låtsas längre, killen är ju lika het som Valpens polare FC Z Tore) och frågeställningen är just nu följande.

Ska man köra återhämtningsdryck (även kallad kommunistare om hemmagjorda bomber) på pass under 90 min?

Friel säger nej och själv har jag slutat (denna veckan) och försöker få mig kolhydrater i Stage 3 (direkt efter passet) men inte genom att överdosera återhämtningsdryck, men när det kommer till pass över 90 min så kör man på med det tunga artilleriet. Allt för att kroppsstorlek och vikten skall anpassa sig ytterligare från explosiv och lat lagidrottare till högmotiverad triathlet.

Valpen har dock snackat ihop sig med Perra och de tycker att doktorand Friel är snett på det och fortsätter att hälla i sig återhämtningsdryck efter morgonsimmet som oftast landar runt 1:15. För Perras del har inga synpunkter, men sen väger Perra 10kg mindre än Valpen, när Perra dessutom har full jägarpackning på sig, så min ståndpunkt är som ni kanske förstår att Valpen borde gå på den andra linjen. Detta förutsatt att man inte blir sjuk så klart, speciellt nu när vi ökat mängden träning. Som ni förstår är detta sjukt tveeggat så det blir att skicka ut lite mail till experterna på ämnet så återkommer jag, synpunkter är välkomna i kommentarsfältet. I övrigt är vi helt överens om att det är Paleo som är the shit!

Var det kanske en sådan här som höll Valpen och Perra borta från gymmet idag?

Vi har som ni redan vet kört två veckor i block 2, mängden har ökat markant och visst är det lite slitna pågar som laddat på för sista veckan innan vilovecka och tester. Träningsstrateg Johan (Valpen) tog sig friheten att lägga in det extra fartpasset sim varje vecka istället för varannan. Inga konstigheter med den men efter två veckor av hårdkörning tillkom dessutom ett extra lite kortare löp (60min) i distanstempo att lägga till distansblocket, som rehab som han uttryckte det, allt för att få in 4 löp i veckan och kunna korta ner bricklöpningen till 3km efter hårda cykeln på onsdagar. Perra ignorerade passet helt och vilade knät och Valpen låtsades att han borde cykla lätt istället, så då stod man där själv nere på löpbandet i Vasalund i eftermiddags efter ett inledande pass med nya simfenorna. Det var dagen efter magdebaklet (haveri på långlöpet) så det var dags för revansch och inte bara huvudet var med, magen och benen tyckte också det var härligt, eller kanske inte härligt men inte haveri.

Så nu sitter man här hemma och trycker i sig en semla! och fan va bra den smakar.

Nya badbrallor?

Det verkar mest handla om att köpa nya prylar! Det är en av kommentarerna som ramlat ner, vet inte om jag riktigt håller med men visst finns det ett visst mått av inköp att göra när man sysslar med sporten triathlon. Vi lär oss dessutom mer och mer hela tiden samtidigt som vi kör hårt, så prylar, träning tar onekligen en del tid och det är inte ovanligt att man trillar in på jobbet och det finns 4-5 mail med länkar och andra bra grejor att kolla igenom. Det är så vi jobbar i Puppy och kan man annat än älska det? Att man sen måste ha 2XUs nya svarta heldräkt till sommarens tävling är det väl fan inget snack om! Valpen hade en tanke om att lägga inköpet av P2an på 2009 års bokslut och således få ett litet mildare 2010 och inte belasta Bettans (head of support team Reds anm.) ica-kort lika hårt. Det har väl gått sådär kan man väl säga, efter anmälningsavgifter och vinterkläder kom tävlingsdräkter och löparskor. Det som är på tapeten just för tillfället är simprylar, så på söndag landar Valter på Eriksdalsbadet med bilen full med Puppy TS prylar, nya paddlar, fenor (Tessanstyle), ett helt gäng glasögon och lite annat smått och gått, kan det bli bättre eller sämre om man ser till Valpens budget så klart. Värt att notera är att Perra som inledningsvis varit lite återhållsam med inköpen nu blivit fullkomligt galen när det kommer till prylinköp, finns inköpen planerade i excel undrar ni? Jajamensan!

Senast jag kollade på beställningen så hade Valpen två par av dessa skönheter på beställningslistan, där kan vi snacka succé!

Förresten om ni ser två killar i kammoutfit ute och rekar bana ute i Sandhamn i helgen, varav den en säger "ok, kass kass" mest hela tiden så är det troligen Perra och Krister i Puppy TS NJ 99 som börjat fundera på bästa vägen för Ö till Ö.

Återkommer med lite info om träningen som nu rullat in i block 2. Nu börjar det bli långt och mycket men det är det som vi är bäst på (eller iaf ska bli)!

En stund med Lisan

För er som inte gjorde som Puppy TS hårda kärna igår och var ute och kutade snömodd kring Råstasjöarna kanske det tittades lite på idrottsgalan? En mycket stor Puppyfavorit deltog nämligen på galan, vi snackar så klart om den vindsnabba och supertrevliga Lisa "lisan" Nordén. Vi hade så klart styrt upp ett simpass med Lisa till tisdag lunch. Platsen för spektaklet var Forsgrenska badet på Medis i Stockholm (Det betyder Medborgarplatsen) Valpen var lite spänd innan och hoppades att Lisa skulle vara lite bakfull efter gårdagens kalas och Perra som vanligtvis kör pannband (ja ni läste rätt) i simhallen, mumlade något om att det bara var när han hade öronproppar det behövdes. Ja kort och gott var vi ruskigt taggade.

Vi möttes upp i lobbyn och efter ombyte framgick det ganska snabbt vilka som tränar i Solna och vem som kör i Sydney, man har väl inte direkt någon bränna kvar. Lisas mamma ville dock ha fotografering på ett sätt som en annan Puppyfavorit helt nekat efter Valpens förfrågan. Vi hoppas att vi kan slänga upp den bilden här inom kort.

Det var planerat fartpass men vi var nog alla lite slitna så det blev lite teknik och fart, skulle inte gissa att Lisa var helt utmattad efteråt. Trots detta så visade Lisa upp imponerande fart och gav bra tips på hur man får till skovlingen, vilket dessutom är en riktigt Puppyfavorit, plus lite andra trix. Det blev ett skönt pass på 1500m inkl uppvärmning och lite nedsim. Vi fick dessutom känna på en skön snubbe som valde att simma bröst på vår snabbsimbana men vi hanterade det på ett bra sätt och han fick stå ut med att Lisa och Perra simmade runt honom medan Henke och Valpen helt sonika simmade över honom när tillfälle gavs.

Efteråt så blev det lite häng och foto i lobbyn. Vi hade innan dagens pass med Lisa planerat att lägga in fartpass varannan vecka utöver det vanliga programmet och efter dagen lutar det nog att det blir vecka 1-3 och vila vecka 4 innan vi startar om snurran. För om man ska sammanfatta riktigt kort. Fart behöver vi! i alla fall om man jämför med Sveriges bästa triathlet.

Lisa hänger med Puppyboysen! Om ni undrar vem killen med snedbena till höger är så kan vi berätta att det är Valpen när han försöker visa sig från sin bästa sida!

Det var tre triathleter som var supertaggade när vi stack på laglunch. Innan vi skiljdes åt sa Valpen -Hade de (syftandes på vem det nu är som bestämmer vem som får prisen på idrottsgalan) vetat vad det krävs för att göra milen på 35 i slutet på en olympisk distans så hade det inte varit något snack om vem som fått priset.

Lisa, tack för ett bra pass och för lite trevligt häng. Nästa gång blir det Australien ;-) Henke, Perra och Valpen.

KM-tankar

Så var den då avklarad, första triathlontävligen! Eller iaf första gången jag kör alla tre grenarna efter varandra. Den sanna debuten måste man nog ändå kalla Kilsbergen för i vår. Jag har väntat ett par dagar så att jag fått lite distans till tillställningen och jag ska nu försöka sammanfatta lite tankar angående detta. För det första måste jag säga att jag är mäkta imponerad av Henke och Johan, de är ett par riktiga fighters och "ickeförlorare" :). Det säger jag inte bara för att jag fick stryk och vill förminska mitt egna "nederlag" i tävlingen utan jag menar verkligen att de säljer sig mycket dyrt! Johan har en grym fysik som han dessutom kombinerar med imponerande timing och teknik när det så krävs. Henke är en tvättäkta slugger, inte alltid med den bästa tekniken men han har grym power i (de gamla) handbollslåren samt en sällsynt envishet och mental styrka att hänga i när det börjar ta emot. Dessutom är de jävligt härliga pojkar att umgås med även om man som utomstående kanske kan få en annan bild ibland.

Min egen insats då... Alla (eller iaf Friel) säger ju att man ska ha som mål att inte ha något resultatorienterat mål vid sin första tävling. Jag försökte men det sprack ganska så snart. Man vill så klart vinna. Eller rättare sagt, jag hade inte som mål att slå Valpen eftersom det knappast vore en rimlig målsättning men jag hoppades iaf på att ge Henke en match om silvermedaljen och kanske kunna ta hem löpningen. Men icke, här fick man ta och vika ner sig ordentligt. Jag blev snabbt påminnd om varför jag övergav de individuella idrotterna; det är så jävla mycket "in your face" när man får stryk! Man är ensamt ansvarig för sin insats och det finns inget att skylla på. Det är tungt som fan!

Där hade kanske mitt inlägg slutat om jag skrivit det i torsdags. Men sanningen är den att om jag bara tar mig tid att reflektera över hur min idrottsliga situation var i våras så hade jag knappast trott att jag skulle kunna göra det jag lyckades med i torsdags. Jag är jävligt lycklig att jag nu kan köra fullt ut med sikte på Zürich. Och om jag kollar på tiderna från KM är jag jäkligt nöjd med simningen. Nytt PB. Jag kan egentligen inte förvänta mig att springa snabbare heller givet att jag inte har kunnat springa alls från augusti 2008 till juni 2009. Dessutom har jag aldrig sprungit 10 km snabbare än 41 minuter och nu är jag endast 90 sekunder bakom efter nästan två timmar i poolen och på cykeln. Cykeln däremot, den är jag inte nöjd med. Så den glömmer vi. Eller - jag ska tänka på det lite i morgon när det blir två timmar på trainern.

På tal om det, nu är det bums i säng så man är utvilad till distansen framför vinterstudion.