KM-tankar

Så var den då avklarad, första triathlontävligen! Eller iaf första gången jag kör alla tre grenarna efter varandra. Den sanna debuten måste man nog ändå kalla Kilsbergen för i vår. Jag har väntat ett par dagar så att jag fått lite distans till tillställningen och jag ska nu försöka sammanfatta lite tankar angående detta. För det första måste jag säga att jag är mäkta imponerad av Henke och Johan, de är ett par riktiga fighters och "ickeförlorare" :). Det säger jag inte bara för att jag fick stryk och vill förminska mitt egna "nederlag" i tävlingen utan jag menar verkligen att de säljer sig mycket dyrt! Johan har en grym fysik som han dessutom kombinerar med imponerande timing och teknik när det så krävs. Henke är en tvättäkta slugger, inte alltid med den bästa tekniken men han har grym power i (de gamla) handbollslåren samt en sällsynt envishet och mental styrka att hänga i när det börjar ta emot. Dessutom är de jävligt härliga pojkar att umgås med även om man som utomstående kanske kan få en annan bild ibland.

Min egen insats då... Alla (eller iaf Friel) säger ju att man ska ha som mål att inte ha något resultatorienterat mål vid sin första tävling. Jag försökte men det sprack ganska så snart. Man vill så klart vinna. Eller rättare sagt, jag hade inte som mål att slå Valpen eftersom det knappast vore en rimlig målsättning men jag hoppades iaf på att ge Henke en match om silvermedaljen och kanske kunna ta hem löpningen. Men icke, här fick man ta och vika ner sig ordentligt. Jag blev snabbt påminnd om varför jag övergav de individuella idrotterna; det är så jävla mycket "in your face" när man får stryk! Man är ensamt ansvarig för sin insats och det finns inget att skylla på. Det är tungt som fan!

Där hade kanske mitt inlägg slutat om jag skrivit det i torsdags. Men sanningen är den att om jag bara tar mig tid att reflektera över hur min idrottsliga situation var i våras så hade jag knappast trott att jag skulle kunna göra det jag lyckades med i torsdags. Jag är jävligt lycklig att jag nu kan köra fullt ut med sikte på Zürich. Och om jag kollar på tiderna från KM är jag jäkligt nöjd med simningen. Nytt PB. Jag kan egentligen inte förvänta mig att springa snabbare heller givet att jag inte har kunnat springa alls från augusti 2008 till juni 2009. Dessutom har jag aldrig sprungit 10 km snabbare än 41 minuter och nu är jag endast 90 sekunder bakom efter nästan två timmar i poolen och på cykeln. Cykeln däremot, den är jag inte nöjd med. Så den glömmer vi. Eller - jag ska tänka på det lite i morgon när det blir två timmar på trainern.

På tal om det, nu är det bums i säng så man är utvilad till distansen framför vinterstudion.

Puppy åt fel håll?

Har ni någon gång känt som att ni springer åt fel håll? När man gör en omvärldsanalys av triathlonsveriges bloggar så är det mycket "ta ett mellanår" snack, Over the hill tror att vi möjligen ska konsumera mer än vi redan gör (omöjligt) Jojje kommer inte igång, Micke Selvin (Norsemankung?) har dåligt samvete och Håkan Larsson har lidingöloppet som största mål nästa säsong. Alla är bra killar men att de gör detta när vi har kommit igång på allvar känns lite märkligt för oss som behöver folk att inspireras av. Men ni ska veta att Puppy TS krigar på som blodhundar ute i kalla Solna. Man kan undra om det verkligen är dags för oss att redan bära upp (blogg)manteln i trisverige? Tur att Lisan håller fortet ihop med Puppy TS, sånt gillar vi!

Tänkte dela med mig av lite godbitar från föregående veckas träning, vi fortsätter sakta men säkert öka träningsmängden och snart är 2/3 av block 1 avverkat.

Det är med stor stolthet i rösten som jag berättar av vi har en bra löpare i Puppy TS, vi har inte som bekant, gjort oss kända för att hittills leverera i löpspåret. Men det ska det bli ändring på framöver. Det är inte ordföranden som gjort sitt första pass i spåret för den här säsongen för er som trodde det utan det är Perra som retfullt trippar i täten med två flåsande hundar efter sig. Med Perra längst fram i klungan på distanslöpet så går helt plötsligt tåget mot Mjölby när han lackar ur på det för låga tempot. Tjuriga jävlar som jag och Valpen är så hänger vi på, även om Valpen gnäller konstant efter fartökningen, och inte helt oväntat har det börjat ge skön utveckling, plus lite ömma knän, så det är smutt. Så blir du omsprungen av en Puppy TS tröja i sommar så är det troligen Perra, men med fortsatt utveckling kanske det även kan bli någon av de andra två av modell större som kutar förbi.

Mumintrollet? Valpen?

En liten paretens är att simcoach Berra i lördags sa "Johan, du är lite för bred i vattnet" vi andra kunde inte mer än instämma och inflika att det inte bara var i vattnet. Så här såg han ut förra sommaren!

Annars så flyter det på bra, det testas lite material och diskuteras upplägg inför torsdagens KM, som ni säkert kommer se mer av här på bloggen. Tror det var allt för denna vilodagen.

Kram från konstnärliga ledaren

Tonight!

Ikväll mina damer och herrar har ingen mindre än Johan (Valpen) bjudit hem den stenhårda trion i Puppy TS på middag, vi får se om Pelle dyker upp som fjärde deltagare, men Pelle en sak är klar, så länge du lökar och felprioriterar är du placerad i den andra, lite mer träningslediga, kanske gladare men definitivt inte lika hårda trion ihop med Micke(Spif) och Tompa. Om jag inte är helt fel på det så är det paleo på menyn, eller kanske rättare sagt modifierad paleo (dvs man kan modifiera med nästan vad som helst) Ikväll är det nämligen dags, hemsidan ska få sig en uppdatering, brev ska skrivas och block 1 filmen ska färdigställas och läggas upp. Sen ska det ska snackas tri och träningsupplägg ja jävlar.

Passar på att lägga upp en legendarisk Valpenbild, notera fotlänken, finns fler godbitar i arkivet, vem skulle inte vilja gå på date med den här surfarkillen.

Är tokladdad för ikväll, först ska ett löppass (intervaller är smutt) avverkas och är jag inte helt snett på det så kommer Micke (inte Spif) att dyka upp.

Hörs senare

Sista helgen!

Lördag fm sista helgen innan start av block 1 och dags för teknikpass med S4 tränaren Berra, hoppas att vi inte blir helt sågade. Valpen hade hellre sett att Tessan kom ner och körde teknik (eller bara visade sig) men vi laddar hårt för teknikpass. Dagens pass är dessutom det sista innan vi startar på allvar, vi går från motionsklass (som vi haft under 2-3 våra upptrappningsveckor) till ordentlig träning, räkna med att det kommer blir hårdkörning hela vintern. Lite sköna grejor från veckan; Perra tyckte att badmössans enda funktion var att hålla öronpropparna på plats, plus att han likt undertecknad i början tappade mössan mest hela tiden. Innovatör som han är blev det helt enkelt ett badpannband av världsklass framtaget (se bild till höger) är inte helt säker på att det blir världssuccé men Perra är nöjd och vi blir glada av att se honom!

Valpen lovade på torsdagen årsmöte att han skulle ta revansch för att han backade ut gällande slingorna till Sala i år och lovade således att det skulle bli slingor i lockarna till Zurich! Mer sånt!

Ordföranden var hård men rättvis på mötet han följde dessutom upp måndagens morgonpass med dubbelpass i torsdags, dubbel bastu är också aktivitet eller?

Vem kan säga nej till de här hårda killarna? Kommer du dyka upp i down with Puppy?

Vi ligger i startgroparna för vår nya serie här på bloggen som heter "down with Puppy" och det kommer dessutom en film där vi får följa deltagarna i Puppy under första veckan i block 1 så håll utkik efter det!

Körde nya Kent till gårdagens trainerpass, känns som det är något stort på gång där. Annars blir det mest dans och Annas favvislåt här hemma!

Hårdrockare?

Vi har lite olika musiksmaker i Puppy TS, orföranden gillar lite trallvänlig radiopop a la Josua Radin, Valpen gillar schlager (kanske främst Carolas, säg mig vad du står som han såklart kan utantill) undertecknad är gammal indiepoppare med rötterna på kafé Kristinas i Växjö som gärna hänger på landet. Men Perra är, just det, hårdrockare! jag tom dödsmetallare eller vad man nu ska kalla det, ni som trodde att detta var en utdöd konstform hade fel!. Så när telefonen plingade till i natt 02.30 så trillade nedanstående bild in. Det som bilden nedan visar är Perra som under viloperioden passar på att ta en ordentlig utekväll med hårdrockarepolaren Big Mac!

Skulle du vilja att din dotter gick ut med den här killen? Skulle jag gissa var det snedbena och skjorta när Perra gjorde entré hemma hos Aina (svärmor) Vad bandet som lirade på frysen hette är jag inte kvalificerad att berätta men jag hoppas att Perra kommer rocka när han väljer musik på obligatoriska söndagstrainerpasset.

Lika som Pär

Får börja med att be om ursäkt för Göteborgsvitsen i rubriken men ibland kan man bara inte låta bli. Men i veckan var jag i Vasalundshallen i Solna för att köra på gymmet. När jag steg fram för att registreras i receptionen så kunde jag inte låta bli att lyssna lite på de anställdas upphetsade och högljudda diskussion bakom disken. De pratade om ett rykte som skakat om Vasalundshallen i grundvalarna. Någon person som var väldigt lik dubble olympiske mästaren på 1500 m frisim, Grant Hackett, vistades regelbundet på badet sedan fem veckor! De menade att den här personen var extremt lik mästaren i kroppen hade samma långa slanka, men samtidigt muskulösa kropp (var de nu fått det ifrån), och ryktet sade att han hade en extremt bra teknik (är beredd att hålla med) med samma vägvinnande armtag som mannen från down under.

Mycket konstigt tänkte jag så klart när jag hörde detta, kan det vara sant? Vad skulle en aussie av största mått göra i Sverige så här mitt i höstrusket? Kanske var det möjligt att han hade träffat en härlig svensk tjej, vilket verkar vara den enda orsaken till att någon icke-svensk skulle kunna tänka sig att flytta till Sverige (förutom möjligheten att träna med Puppy TS då förstås, men han hade ju inte ringt), men så troligt verkade ändå inte vara.

När jag väl kommit in i omklädningsrummet och börja slänga in mina kläder i ett ledigt skåp så kom jag att tänka på att... hmmm... kanske kan det vara så att personen de syftade på egentligen skulle kunna vara, nej det verkar inte troligt på beskrivningen... men ändå ehh just det... kanske Puppy TS egna Perra! Jo, visst kunde det nog vara så. Tja, de är ju inte helt olika tänkte jag, men med en kropp som de beskrev närmast som en reinkarnerad grekisk gud? Det kändes väl sådär. Pär hade dock själv utryckt hur bra simningen hade känts sedan han börjat slipa på tekniken där i bassängen för ca fem veckor sedan, men att gå från räka med simringar till grekisk gud med armtag som Hackett lät inte lika troligt. Dessutom hade han sagt att trots att han aldrig tränat där tidigare så kändes det som att ganska många personer hade tittat lite lustigt igenkännande på honom! Jag blev helt enkelt tvungen att ringa Perra (han vill helst att man ska skriva med ä) och kolla vad det är som händer.

Han är fin den där Perra, och snabba badbrallor har han också!

– "Nämen det förklarar ju en hel del!", säger Pär på sin glada östgötska, fördold i stockholmsk universitetsslang. – "Jag kan förstå att folk kan förväxla oss", fortsätter han, "simtekniskt liknar han faktiskt mig ganska mycket och visst, jag har ju trots allt lite röda håranlag så jag skulle allt kunna förväxlas med en aussi".

- Menar du att det gått så bra i simträningen att du skulle kunna mäta dig med en olympisk långdistansmästare efter 5 veckors träning?, Det lät ju nästan som den berömda Puppy hybrisen landat även hos senaste fasta medlemmen (skönt) – "Jo det här med simning verkar ju vara den lättaste grenen utav de tre" förklarar Perra, – "Du och Valpen varnade mig ju för att det skulle ta tid att få in tekniken i simmet men jag tycker inte det varit några problem alls, allt har fallit så naturligt för mig." avslutar han sen lagom ödmjukt.

Va säger man om den? Jo tack, kanske är dags att börja trappa upp simningen igen efter viloperioden om man ska hänga med Perra i världsmästartempo.

Första vändan - slakten på Ekerö

Efter att säsongens huvudmål, Sala Silverman, var avklarat så har mitt och Valpens fokus varit;1, Löpträning 2, Cykelköp, planering av, utvärdering av, fördelar med... Ja ni fattar Perra, som ligger i lite otakt pga halv säsong, har inte tagit del i löpningen fullt ut men varit med i diskussioner kring tempocykelns vara eller inte vara. Vi landade tidigt P2C som favorit och som ni säkert sett (här på bloggen) så handlade jag min medan Valpen blev lätt bitter och Perra intog positionen "hur mycket skiljer det egentligen?" det kanske inte är värt det. Det hela blev inte bättre av bittra påhopp på bloggen, men är man konstnärlig ledare i Puppy TS måste man stå över sånt, högt över!

För er som inte vet så tränar jag bl.a med två stycken doktorander (på cykeln är det hittills bara vi tre), den ena, Valpen, kallar sig humanist men har läst teknisk fysik parallellt med handels och ska nu doktorera på något mattetal eller liknande. Den andra, Perra, har under drygt två år räknat på något membran i något protein eller nåt sånt. Som ni säkert förstår kan man i detta sällskapet inte komma med något, "det känns bättre", eller något sådant. Här är det hårda bevis som gäller! (har vi bevis för Darth Vaderhjälm är snabbare eller är det bara för att vara hård?)

Strax efter 11 lämnade vi Stockis för att rulla ut mot Ekerö, vi plockade upp senaste tillskottet Micke i Solna och drog vidare. Det som hände efter startskottet i Rörby var något som överbevisade båda doktoranderna, det var slakt, det var det ultimata empiriska testet. Myten att tempohojen är sjukt mycket snabbare är inte längre någon myt det är hårda fakta. På flackan och nedför så stack P2an och lämnade Perra och Johan i ett vakum bakom, fick vänta några minuter på grabbarna vi vändpunkten innan vi stack hemåt.

Valpen fick äran att köra 10km på hemvägen på monstret och kastade lystna blickar på min nya kärlek, vi drar samma storlek, var han inte såld innan så är han det nu.

Valpen, som är kär i min Cervélo P2, tar i för kung och fosterland i Kilsbergen.

När jag och Perra landade hemma i Stockis på lunch, grym lasagne, så började Perra nästan direkt surfa tempobågar, Valpens excelfil med utvärdering av div tempohojar dammades av. Om jag inte är helt snett på det tror jag att det kommer rulla fyra tempocyklar ut på Ekerö till våren (Micke har redan en)

Stekhet Perra i Darth Vader hjälm, snart ägare av en tempocykel?

Om vi ska summera, Jag älskar min Cervélo och inte heller jag var helt övertygad om hur stor skillnad det var, men jag hade inte en chans att hänga på Valpen när han stack på raksträckan när jag körde på hans Speedster, trots att vi brukar vara sjukt jämna. Var ruskigt skönt att knacka in värden i excelfilen efter dagens pass, måste erkänna att jag också är autistiskt förtjust i excel, hybrisen kom nästa direkt när man insåg dagens snitt på huvudsträckan (36km/h) skulle räcka till 5h på ironman. Bara att det är typ 14 mil till att cykla. Mer om Micke (nya killen) kommer inom kort, värt att notera är att han blev omsprungen av en Älg idag, va fan säger man om det? Hade han Puppy tröja?

Nu kör vi mot Norseman 2010, trainern är också riggad så nu finns det ingen återvändo. Cykel hela vintern!

Kärlek från konstnärliga ledaren.

It is not a moon, it´s a space station! - Part 2

"Den ser ut lite som en 80-tals cykel" det var min frus första kommentar när det stod en fartmaskin i vardagsrummet igår kväll, hur tänkte hon då? Efter lite käk och en halvkass förklaring om varför man behöver två cyklar var det sängdags. Hon förstod nog att jag blev lite sårad för innan vi släckte lampan utspelades följande konversation-Du är ganska glad för nya cykeln va? -Ja (fartmaskin tänkte jag utan att säga något) -Förstår det, den var jättefin. -Mmmm (somnade och drömde om hur Björn Andersson banrekord på Norseman slaktades, lär förbli en dröm) Det är vardagskärlek det.

Lovade ju att berätta lite mer om hur det gick till när nya cyklarna inhandlades en liten reseberättelse helt enkelt. Som vanligt när det är triathlonevent i Puppy TS så började dagen tidigt (06.35) med att Perra och Valpen plockades upp innan Citroenen rullade ut på motorvägen mot Östergötland. Det är ju inte utan viss glädje man noterar att Perra väljer att "följa med" ner till Lewasport och kolla cyklar, helt enkelt lägga 50mil i bil för klubben och triathlonen, det är stort det, men vi har alltid grymt trevligt och jag förstår Perra för det är inte alla som har vett att uppskatta 5 timmar triathlonsnack.

Väl på plats mötte Lewa upp och vi provcyklade och klämde ordentligt, både jag och Valpen landade på stlk 58 och det kändes som om Norseman kom ett steg närmre och motivationen höjdes när man tryckte på i bostadsområdet. Tidigare har Dörlich förekommit en del i den här bloggen, epitetet tysken passar ju även in bra där. Men jag tycker att det är dags att slå ett slag för Lena, vilken skön stil/bemötande och vilken kunskap som finns där, Anders skruvar på cyklarna och Lena snackar tri-tävling/träning, skönt koncept.

På bilden nedan syns två lyckliga Puppy TS killar med Valpens?! cykel och Lena, värt att notera är att Valpen inte riktigt får vara med i mitt och Lenas kramkalas men jag sträcker ut en arm för att Valpen inte ska känna sig utanför, han är ju inte så gammal pågasnöret.

Det blev mycket cykelsnack och jag vet inte om Anders och Lena haft så frågvisa kunder tidigare, vi (egentligen var det jag men "vi" känns bättre och Valpen hängde faktiskt på) lovade att förse Lena med lite sköna Puppykläder att glida runt i butiken med. Vi kollade lite andra prylar (bla kommer skoöverdragen att bli guld i kalla höstrusket) Perra inhandlade ett par sharkskin badbrallor till Vasalundshallen och efter goda 3-4 timmar i Motala körde vi hemåt i högsta fart för att hinna till inbokat jobbmöte på eftermiddagen. På kvällen blev det lite handboll, kastar lite med ett gäng sköna killar/gubbar när vi har lågsäsong.

Recension av cykeln kommer efter helgens vända på Ekerö, blev en snabb provkörning hemma igår och det är en fartmaskin, kändes som om man fick några km/h gratis men det är nog benen som får göra jobbet ändå till sist. Bara att känna sig som en triathlet är guld värt för en utan några trimeriter (läs Henrik). Nu jävlar ska det cyklas och springas sen ska tiderna i Kilsbergen från i år slaktas även om vi kommer vara ruskigt nedtränade där 2010. Behöver jag säga att cykeln står på cykelhållare i vardagsrummet och glänser. Det kändes bra i magen att dricka en kopp kaffe och beundra monstret innan det bar av till jobbet i morse och dagens övningar.

Som lite slutkläm kan det vara värt att notera, att författaren av föregående inlägg också bokade en ny Cervelo på avbetalning i Motala igår (bara att han inte tog hem den, hämtas om 2 veckor), känner att det inte riktigt framgick i hans inlägg eller är det bara jag som inte är med?

Ikväll kommer Johan (SM-trean) hänga med till Ursvik, kul med nytt Puppy material.

Over and out

It is not a moon, it´s a space station!

Puppy TS, Lena och en ny Cervelo, mer info kommer inom kort.

Det är ingen cykel, det är en fartmaskin från Cervelo!