The Tribe Puppy TS

Yo!
För er som inte fattat det så tävlar den här bruden för Puppy TS, de måste ha missat det i hennes info nedan. Så trots vår aviga inställning till vissa sociala medier så kör vi bild och länk här. Hon är grym!

Och bara för att vi har en tyst utmaning (dvs han vet inte om det) med Filip Nitroveganen om vem som släpper nästa blogginlägg så betyder inte det att vi inte kör hårt eller för den delen slutat finnas i cyberspace på något sätt.​

Nu när vi ändå torskat vadet så kanske det kommer ett blogginlägg till helgen om status.​

Ironmange, ledsen att jag retweetade ditt uppenbara aprilskämt innan jag vaknat till, det var så där och jag var troligen ensam om att retweeta.

Tror det vankas långcykel tidigt imorgon lördag, är ni sugna hör av er till Valpen, själv ska man käka lösgodis. Det är ju lördag.
Aight?

Jättetuff torsdag med Running Sweden

Även om inläggen inte duggar tätt i februari så sliter vi på med träningen. I torsdags var det dessutom inte heller sämre än att vi skulle gästa Running Swedens torsdagspass. Det är som ni kanske vet mer eller mindre kutym att kalla sin pass tuffa namn som megasupertufthursdays osv. vi valde därför att gå in med arbetsnamnet jättetuff torsdag, kanske inte lika skräckinjagande men ack så bra.

Planen var att vi utan inblandning från de rutinerade RS-ledarna skulle in och ta pulsen på vår nya partner, vi jobbar inte med hyllning utan anledning så vi dök upp utan Putte (ja, han från Hell) Amanda och Micke som alla är välbekanta ansikten på Planet Fitness. Vi mönstrade dock CrossFitDudde, Löpking Pjärta och två lite plufsiga killar som kastade boll när det begav sig. Fick veta av trevliga bruden att det skulle dyka upp någon triathlonklubb och att det vankades 2x4x90s borta vi Karlberg, efter lite sedvanlig puppycirkus joggade hela gruppen helt sonika dit och började köra lite löpskolning. Pjärta var fruktansvärt övertänd och körde Ravellisteg i ett eget spår för glatta livet trots motsatta instruktioner, kanske berodde det på uthängning deluxe på twitter under dagen.

P to the Järta hotar köra finisherthicha på kvällen @runningsweden pass, oklart men måste man inte gå i mål för att få en? #jättetufftorsdag

— Puppyhenke (@PuppyTS) February 14, 2013

Hur som helst så föll det sig så väl att vi hamnade med king Torkel och dunkande 90s intervaller för glatta livet. Trots att Torkel bröt mot den gyllene regeln och aldrig skrika ut tid kvar förrän det är hemgång (dvs passerat halva minst) plus att undertecknad höll på att bajsa på sig sista 10s på varje intervall så gick det bra. Vi höll bra fart med hänsyn till underlaget och jag tror att alla hade lite värkande vader på fredagen.
Man märker att det finns lite kärlek till gruppträning då hetsen blir brutal när vi det väl vankas race. Riktigt bra pass och trevligt folk.
Vi kommer garanterat att komma tillbaka.

Puppys på plats (brutalt dålig skärpa men ändå något) med King Torkel inklippt på gammalt klassiskt skolfotomanér.

Puls och fartkurva för nördarna.

Annars så har de två avverkade base3 veckorna rullat på bra, ökad volym knäcker ju lite. Men de två mest bestående träningsminnena från dessa är;

I onsdags fick jag och vår snabbaste kille Micke Sahlberg till lite kollektiv träning på Tenant and Partners lilla träningshörna. Det giggades Monark för att kolla att watten satt där de skulle men framförallt var det magiskt bra häng. Storchefen Torbjörn dunkande tusingar på löpbandet som det var världens enklaste sak (i alla fall de första 4) och (min granne typ) Conny kollade regelbundet så att vi inte lökade runt för mycket.

Riktigt bra gäng, förutsättningar och kultur där för GzMicke att utvecklas. Det enda minuset var väl egentligen att folk tittade på mig som om jag var dum i huvudet när jag bombade på med frivändningar med överstöt efter 90min monark medan Micke körde löpband.

Så klart körde vi fetaste hip-hopen i högtalarna, hörde dessa raderna i morse och tycker det kan bli dagens pass till Micke.

You little fuck, I got money stacks bigger than you
When I was pushing weight, back in '88
You was a ballerina, I got the pictures, I seen ya

Det andra bestående minnet från veckorna är löpveckan från helvetet (bild till vänster) under årets mest snöiga vintervecka så var fruns bil på verkstad så det blev det att låna ut sin bil och springa i alla möjliga riktningar och åka buss när det behövdes. Två reflektioner på den. - Jag är fett imponerad av er som uppbringar 100k + per vecka på löpet, det dödar.- Löppendlare är fan så trevliga och hejar när man möts, annat är det med cykelpendlargubbarna. Där snackar vi tävling.
Nu är det således bara en basevecka kvar, sen är det vilovecka innan vi kliver in i mer tävlingsspecifika perioden build. Men innan dess så ska det hinnas cykla lite på Lanzarote, fick check på att ta med Cervelon nu på morgonen.

Sist lite musikreflektioner:
Kolla Petters senaste släpp nedan, går flitigt på radion, gillar att de har med Salem och Pontare i akustiska videon eftersom de har producerat.

Ok, då giggar vi lite trainer innan det är dags för Mello.
Aight?

inför ÖtillÖ och Lisan

Ikväll ska delar av Puppycrew på ÖtillÖ-kalaset på Motwalls, tänkte dunka upp lite bilder från luren direkt från kalaset så nu testar vi lite för att få koll på prylarna. Vad passar bättre då än en fin trainerbild från Instagram och ett fint Tweet från Lisan

Så räkna med att det kommer trilla upp bilder på allt möjligt under kvällen.

Ursäkter och elitgruppen from hell

Vi befinner oss inte bara i den intensiva nyårslöftesperioden, utan är precis där innan allt faller tillbaka till det normala, hoppas dock att gubbsen på jobbet håller ut någon vecka till efter debutlöpet i snöstorm. Men för den hårda kärna så är vi även mitt i ”baseperioden” där det ska tränas så till den milda grad att man ska palla dunka på cykeln i 5 timmar i Texas och sen springa en skaplig mara utan att tappa konceptet helt. En del i att tävla tidigt är att det ska köras trainer så att det ryker ur öronen.

Trainer är för er som inte testat inte folkfest på något sätt, att man dessutom förnedrar P2an så grovt att man cyklar med orakade ben är inte direkt på plussidan. Sen ska man enligt hårda källor inte ha någon underhållning heller för att bygga pannben. Detta har dock fallerat helt för undertecknad, grejor som rullar är fina "dom kallar oss artister" som blandas med Allsång på skansens årskrönika och när det sen är lite tyngre är det lätt att halka in på NBC Ironman 2010 där alla kommentarer sägs lite innan de levereras. Kör man sen lite hårdare, vilket man gör för att slippa sitta där halva dagarna (även kallat P-rehab), så svettas man brutalt. Detta har i undertecknads fall lett till en gammal krigsåkomma har återvänt, nämligen den gamla klassikern skav i ljumskarna.

Denna fick man ofta som ung handbollslirare då man, mest för att vara het eller för ”kunna kasta sig bra”, körde i diverse värmeskydd med vaddering. Lirade man då i P, J, U, B och satt på bänk A-laget, antingen för man var ungdomsstjärna eller för man behövde mycket match för att bli skaplig, så fick man några timmar per vecka i de där jävla brallorna. Hur som helst så finns det bara ett sätt att ta sig ur "skavfällan" och det min vänner är inte att smörja utan att ”lufta” Så till min frus begränsade glädje så är det nu bar underkropp som gäller söndag fram till lunch efter trainerpassen.

Nu till något trevligare, det är som ni säkert alla vet så att Puppy TS har Sveriges stekigaste ordförande, nämligen ordförande Karlsson. Ni som kan er Puppyhistoria vet att Karlsson inte pallade haka på träningen i mer än 2-3 månader innan han tog över managementet på heltid. De senaste åren så har han mest verkat i det tysta och fixat med lite deals, det är nämligen det som är karlns största skill, fixa deals.

Men så ibland så faller andan på, oftast i samband med att man ska visa sig i lite mer lättklädda sammanhang, och ibland snackas det om långlopp. Allt som oftast skylls det dock på diabetesen att det inte skulle funka med sockret. Hittade dock den här länken till SelmaSpa som kör träningsläger för vuxna med socker som vill köra långlopp. Så kanske är det så att vi ska skramla till en anmälan till Lidingöloppet? Oavsett så dras snaran åt och ursäkterna plockas bort en efter en.

Ordföranden byter skepnad som andra byter kallingar, om man inte som undertecknad giggar utan.

Sist men inte minst, det har ju blivit väldigt populärt med "elitgrupper" av olika slag och trots att vi inte gillar huvudfåran utan är som ni säkert vet fett mycket mer indie (eller hårdrock om ni så vill) än så, så kör vi en egen elitgrupp. Gruppen bildades av Putte Hell och i folkmun kallas den "elitgruppen från hell" eller "Putte Hells elitgrupp". Gruppen bildades helt sonika när Putte fick löpförbud och och inte alls var sugen på att vila utan kör extrasim och trainer både lördag och söndag förmiddag, det är sånt vi gillar, man förstår att det bara värvas folk av sk "puppymaterial". Ytterligare en superb värvning av valberedningen. Sugen på elitgruppen och tror dig vara tillräckligt hård? Lägg ett mail till homer@puppyts.se så ordnar vi kontakt.

Putte Hell, bilder snodda från IronmanAlex sida, IronmanAlex som tror sig stå över Puppy TS och sånt kan straffa sig i längden, vi snackar karma och sån skit.

Sist, det tenderar att bli långt när man väl sätter igång.
- Nya idolen är Matt Ryan från Atlanta, mer kastspel på sista 5 i fåglarnas kamp än hela NFL fighten med Jets senast, mer Tebow säger jag.
- Nån som håller Puppyklass är snyggingen Caroline Winberg, hon både käkar och ligger hellre vid poolen än kör Facebook, stämmer in på minst 2/3 av hårda kärnan om ni frågar mig. Tror jag måste återkomma om lite sociala mediertugg och sånt vad det lider.
- Lisa tog så klart storslam på idrottsgalan, fin är hon Lisan, hoppas att hon dyker upp i en fet hoodie nära dig.
- Det vankas ÖtillÖ balluns och utlottning av diverse platser till nästa vecka, efter det så sätter vi schemat för resten av året.

Avslutar med citat Frida Hyvönen

"Jag är inte ute efter att bli gillad, det är inte syftet med min konst"

Puppy TS och Frida verkar tänka rätt lika där.

Ses vi i Sumpan till kvällen?

Brandning av glashuset Puppy TS

Vänner,
Allt eftersom man tittar runt så förstår man att det lovas en massa saker, det här med löften speglar även läget i träningsanläggningarna runt Solna där man allt som oftast hittar Puppy TS. Här kommer det sannerligen inte lovas ett inlägg om dagen eller nåt annat festligt även om det kanske vore på sin plats. Det brukar vara lite mer stiltje vintertid. Men när det kommer till viktlöften så vet jag att det finns vissa utfästelser men med tanke på status på Valpens våg samt fiaskot förra året, eller ingen vet egentligen hur det gick då uppdateringarna slutade trilla in på måndagsmorgnarna. Men enligt egen utsago så visade vågen 88 pannor startmorgon innan Celtman, men det är sannerligen inte bekräftade uppgifter.

Det finns även en sammanställning av lite statistik från konstnärlige ledaren men som det känns så kommer året sammanfattas med lite trevliga anekdoter. Strax på en blogg nära er. En som dyker upp i sammanfattningen är Micke "Dr Phil" Selvin som här poserar i schtekheta Puppymössan samt Örattröja som väl får ok, inte mer.

En annan som insett vilken badmössa det är som gäller är Jonas, kolla in länken för att läsa mer om hans simäventyr. 

En annan festlig sak som speglar vår personligheter, samt ger lite perspektiv till tränade timmar, i Puppy TS. När jag och Perra snackade lite löpning på nyår så kröp det fram att Perra testat 25k på förmiddagen för att kolla ryggen, allt gott så länge. När det sen skulle snackas snittfart så nämndes 5:30/km och efter påtryckningar modell större så var det så att det kanske var inkluderat bajspaus och stanna och titta på utsikten. Det är väl kanske därför som man kan höja på ögonbrynen när Valpen rapporterat att Perra höjt sig på cykeltestet och känner sig, citat, "odödlig" Klart att det betalar sig att gigga trainer.

Ok avslutningsvis glashusincidenten,
Den väldigt minnesgoda kanske kommer ihåg den skandalösa uthängningen som Valpen stod för, det var undertecknad som fick sig känga, blev kallad tysk mm. Samtidigt som Valpen själv inhandlat precis samma utrustning. Nu har dock Valpen tagit steget längre på utrustningssidan och kommer således under våren gigga SRM wattmätare för 30 lök. Klart man är fett avis på den, kanske får ta och slå Jocke Berggren en signal och snacka ut, om han nu bara kunde svara på luren...

Det var allt för nu, får återkomma om Putte Hells helgelitgrupp, legenderna i Vasalund, undertecknads årsstatistik och lite annat trevligt i veckan. Det är dags att sticka mot stan för sista mötet innan det är dags för långpass 1 i andra baseperioden. Vi får se om vi lyckas enas om några fartkrav eller om det starkast för dagen som sätter fart. Hyser dessutom en förhoppning om att P to the Järta kommer dyka upp. På onsdag så återstartar vi dessutom simträningen i Sumpan.

Kan bli bra

Trihelg, Yoga och Exit Kalmar - uppdaterad

Aight,Det har varit en fullsmetad triathlonhelg, vårt snabbaste ess Sahlberg körde ITU i innerstan och var het, rapport kommer därifrån.

Dålig bild, rätt mycket hälisättning men glädjen lyser igenom. Det är det viktiga. (ny bild inlagd)

Idag söndag så körde Mackan, Ola och Loman Olympisk distans som även den gick av stapeln i ett regnigt Stockholm. Uppdatering! Ola vann Masters 35-39 på Stockholm igår på finfina 02:10:09. Riktigt stort, känns som 35-39 är den nya 30-34, speciellt i Puppy TS

Ola i simstarten, bra bild dessutom. Skönt att vi får leverans på mer bilder även om det är mycket kärlek i Bettans gig även om kompositionen ibland lämnar mer att önska.

När alla andra åkte till huvudstaden så körde Valpen "lillpasi" Nykvist den gamla fina Sala Silverman och vann helt sonika det racet, stort, där kan vi räkna med att det kommer racereport. Börjar bli lite otäckt likt Pasi nu, även om det är riktigt bra resultat som spottas ut andra tävlingen i rad. Det som dock inte riktigt får anses som helt ok är att, om det skulle bli ett (sista?) IM försök i Zurich nästa år, så har Valpen helt sonika bjudit in Jocke. Ja, han som körde Kalmar på 8:39 och dessutom går i min AG nästa år, att haka på. Hoppas de får de roligt i Zurich, Valpen och Jocke. Lite raljant så klart, men vi tittar på ett gemensamt upplägg till nästa år Valpen och Jag, får se var det landar. Med eller utan Berggren och de andra.

För egen del så befinner jag mig i något slag ingenmansland mellan transition och lite uppstart mot ÖtillÖ. Är både sugen på att käka godis och dra igång en nysatsning men just nu så blir det lite schizofrent, fina ÖtillÖ-pass blandas med rätt mycket godis och godricka. Benen har värkt konstant och efter minsta lilla prommis bultar det å det grövsta och ändå har man känt sig rastlös, konstigt. Efter känt mig som en gubbe (mer än vanligt) på fredagens ÖtillÖ löp så släpade jag mig iväg till Yoga idag, festligt, somnade som vanligt på avslappningen och ursäktade mig lite för Yogafröken när jag lämnade att det varit rätt mycket tri sista 10 månaderna men nu skulle jag minsann sköta mig. Jo jag kände mig rätt stel, ok, det syntes också?. Fick sågning Le Grand för hur stel jag va och körde hem lite besviken, vad hade jag väntat mig? För idag var jag inte ens i mina ögon näst sämst, jag var faktiskt sämst.

Bild från traillöp när det testas nytt material och lite annat trevlig inför hösten.

Tänkte att vi skulle stänga Kalmar för innan kommande helg så kommer det både komma en racereport från Lillpasi och en film plus kanske något ytterligare något inlägg inför ÖtillÖ.

Klubbrekordhållaren Jocke Berggren har skickat över sin racereport men innan dess så vill jag be Staffan och Robban om ursäkt för att jag "glömde" rapportera om er i Kalmar, tydligen tog besvikelsen lite mer energi från mig än jag trodde. Strålande insatser från både med feta PBn, läs mer om Staffans race på hans blogg.

Staffan landade på fina 10:31 Robban på 11:19

förstår inte hur jag kunde glömma er, ni är ju min påminnelse om att det finns ett liv efter 35. Kul att ni kommer till årsbalunsen i år också!

Staffan sträcker ut!

Till sist, här kommer då Jockes racereport, någon som är sugen på att dela med sig av lite bilder tas de tacksamt emot.

Jockes Race För snart en vecka sedan gick Kalmar IM och tanken var att komma med en rapport tidigare men eftersom jag började jobba i måndags morse så har jag knappt hunnit packa upp väska. Här är iaf en kort berättelse om mitt lopp. Hade gjort de sista passen och de kändes riktigt bra, var riktigt sliten av träningen så sent som helgen innan och blev nästan lite orolig att jag inte skulle hinna återhämta mig. Körde lite snabblöp på fredag fm som jag alltid gör och sen simmade jag med KJ ett varv på banan, kände mig kanonstark på simmet och KJ kommenterade t.o.m det. Ironiskt såhär i efterhand när vi vet hur det gick på tävlingen.

Tävlingsdagen. Klev upp 04:30 och åt min vanliga IM-frulle, två ljusa frallor med smör och apelsinmarmelad och två stora koppar kaffe för att kicka igång magen ☺ Drog ner till starten och lämnade flaskorna på cykeln, gick sedan till simstarten för ombyte. Vid 06:30 låg jag i vattnet och värmde upp, helt enligt plan. Kände mig inte särskilt nervös och väldigt trygg i att jag skulle göra ett stabilt lopp. Starten gick och jag kom iväg bra, lade mig på Jonas Bergqvist fötter efter första bojen och låg precis där jag ville. Efter ett tag när jag trodde att loppet satt sig, typ 500m, så blir det trång igen och folk är uppe på mina ben. Jag tappar Jonas fötter men tar ett par andra istället, då spricker klungan av och jag ligger instängd. Är nästan vid varvning där det återigen är trångt och lite slagsmål och jag tappar ytterligare fart och driv i simningen. Andra varvet ligger jag i en klunga som simmar riktigt långsamt men det är inte så långt kvar så jag bestämmer mig för att ligga kvar och spara kraft för att sen gå ut hårt på cyklingen. Uppe ur vattnet på strax efter 59 min vilket är min snabbaste simning men riktigt dåligt om man ser till att jag trodde att jag skulle kunna simma på 55-56 min. Växlar utan problem till cyklingen och ger mig iväg. Det är lite trång i början och folk vinglar, tror att killen framför ska vurpa så jag får ta några koner på fel sida. Ut på Ölandsbron och tar en gel och lite dricka och sen börjar jag köra. Kommer ikapp folk hela tiden men är nästan ensam ner till Mörbylånga då en kille kör om. Jag lägger mig på 10m och har en rätt bra resa tills vi svänger av ut på Alvaret. Jag tar langning och saktar in lite men det gör inte han. Han vänder sig om och ser att jag ligger 50m bakom och sen börjar han köra som en dåre i medvinden. Jag vill in på 10m så jag hänger på, skickar i princip alla växlar jag har men tar inte en meter på flera minuter. Lagom till Alvaret är slut är jag ikapp och han vinkar jag ska fram och dra. WTF!? Jag går inte fram utan är glad att jag inte dog av ansträningen. Han fortsätter köra på men kroknar lite och efter ett tag kommer två till kapp.

Bilden är från galenutmaning.se kolla in dessa snubbar, TACK!

Lagom till vi går ut på Ölandsbron igen tar de två täten och jag är lite seg efter den hårda körningen på Öland så jag kan med nöd och näppe gå med. Vid 100km hade jag 40.1 km/h i snitt med en snitteffekt på 230 Watt (snittade 228 Watt på Vansbro ½ IM så förstår ni att det var fullt ställ). Inne vid varvning hoppades jag få besked att jag tagit in på några av de som simmat fortare men får till min förvåning veta att jag tappat flera minuter. Hur fort cyklar folk egentligen? Sliter mig igenom de sista 74km bakom de två som kom ikapp vid Ölandsbron men är nära att släppa flera gånger men biter ihop. Men 7km kvar känner jag att jag måste vila lite så jag slår av och kör det sista i mitt eget tempo. Tid på cykeln, 4:37:xx. Helt enligt plan men inte så bra mot de andra då 4:30h verkar ha blivit det nya 4:40h.

En snabb växling utan problem och sen ut på löpningen. ”Min gren” så nu var jag taggad. Öppnad lugnt men hittade inga km-markeringar, trodde jag såg 4km och kollade klockan. 17:30min, va fasiken! Jag ville öppna lugnt men detta var för sakta så jag ökade rätt bra, fick syn på en stämpel där det stod 5km och kollade klockan igen. 20:21, va fasiken igen! Det var ju inte 4km-skylten jag såg och 20:21 på 5km var ju snabbare än planen som var 4:10-fart första 15km. Insåg att det inte fanns några markeringar och kunde därför inte springa på klockan utan fick gå på känsla. Passerade varvning (15km) på 1:01h och allt kändes bra. Fortsatte trumma på men efter 18-19km började magen kännas konstig och jag insåg att det var lika bra att ta ett stopp medan jag bestämde själv. Stannade vid ca 22km och kände mig direkt bättre. På vägen hem på andra varvet började det blåsa motvind och jag kände mig lite seg, slottsparken var ännu segare och när jag passerade 30km stod klockan på 2:06h. Att springa under 2:55h var nu inte möjligt men jag ville givetvis under 3h så jag bestämde mig för att öka farten i medvinden ut på tredje varvet. Inte helt väntat så började jag känna mig piggare. Antar att jag inte var trött på andra varvet utan det var nog mest okoncentration som gjorde att jag sprang långsammare och det fanns ju inga km-skyltar som gjorde att jag märkte det innan jag kom in i den lunken. Vid 32km så passerade jag Colting och det gav ju en viss kick då jag varit i ett om möjligt ännu större vakum på löpningen, hade hört 12min till bronset och det ger ju inte så mycket energi ☺ Fortsatte trumma på och kunde öka ytterligare, kollade klockan vid 35km och konstaterade att jag låg bra till för att gå under 3h på maran och slå mitt personbästa. Sprang om Fredrik Carlén med ca 6km kvar och fick ännu lite mer kraft, fick även höra att Ted Ås var trött och nu bara fyra minuter framför. Det ska väl ändå inte gå men jag kände mig pigg och ingen kommer ihåg en fegis så jag ökade ännu mer. Kändes som jag flög fram och jag kunde inte låta bli att störa mig på de tapppade fyra minuterna på varv två. Med 2.5km kvar började publikleden tätna och bekanta röster ropade att Ted nu var ”alldeles där framme”, jag spanade och kunde se en bekant löpstil i folkhavet. Närmade mig snabbt men ville inte ta några risker så jag ökade ännu lite mer när jag sprang förbi Ted för att inte ge honom några idéer. Nu var det två km kvar och jag gav det jag hade. Kom in på upploppet och såg på långt håll att klockan stod på 8:38:xx, gött det blir nytt PB! In på målrakan och möttes av publikens vrål, har inte varit med om något liknande i Sverige sen jag började med triathlon, detta gjorde att jag inte kunde hålla mig från att le samt vinka och sträcka händerna i luften. I mål. Nöjd. Tid på löpningen 2:58h och sluttiden blev 8:39h. 9a på SM tror jag, har inte kollat resultaten, och 2a i H35. Hyfsad pall i H35: Djurback 1a på 8:10, jag 2a på 8:39 och Colting 3a på 8:45h, gubbklass jo tjena!

Gick och tog massage, några pizzabitar och några muggar iskall cola. Efter det kände jag mig helt ok och kunde gå tillbaka till hotellet, det tog visserligen en rätt bra stund då man träffar en del folk som vill prata på vägen. Var ju glad så det var bara roligt. Sammanfattningsvis så är jag grymt missnöjd med simningen, väldigt nöjd att jag vågade köra så offensivt på cykeln och nöjd med löpningen, att jag kunde forcera sista 12km som jag hade planerat. Hade väl lite onödigt mycket kraft kvar sista varvet och kunde sprungit fortare men då har jag något att förbättra ☺

Just det, höll på att glömma det viktigaste. Jag är nu stolt innehavare av två Puppy TS klubbrekord, dels snabbaste Ironman men även snabbaste maran. Två feta rekord i sveriges fetaste triathlonklubb. Phett!!!

Finnes: Cervelo P2 aka Henkes Racereport

Kravet för att få Cervelon är så klart att man får hämta skiten på botten under Öresundsbron. Missförstå mig inte nu, jag har mycket stor respekt för Perra (som har klubbrekordet) det är du värd, men även Selvin för deras tider, men det var inte det som var målsättningen. Det är ju en del av skiten att man får stå där som en pajjas när man inte infriar sina målsättningar. Men det är en del av det här spelet.

Från början. Simmar bra: 01:02:59 säger klockan när jag kliver upp på rampen otroligt nöjd, köttar på bra från början mattas av lite mellan 1500-2700 (det sitter markeringar på broarna, bra!) men uppbringar lite till sista 1100. Det var simmet jag var mest orolig för innan start. Du får vara kvar Sahlberg!

Cykeln: Växlar rätt smärtfritt, skojar med en tysk i T1, om att man inte får vila mellan grenarna. Han ser helt oförstående ut där han sitter och knör med sina kompressionsstrumpor i tältet. Ut på hojen och livet känns bra. Håller mig i skinnet och lägger mig på 36km/h i snitt och cirka 135 i puls och ligger kvar där trots att jag bli omcyklad av halvfigurer som jag inbillar mig att jag kan ta. Efter 3,5h händer något, trycket försvinner i benen helt och hållet som en blixt från klar himmel. Har ätit och druckit helt enligt plan och känt mig stark. Slår av på takten in mot stan för att inte bränna mig helt och hållet.

Löpet: In i tältet och vet att jag är typ 5-10min back på planen samt att jag har inte inte tillstymmelse till kraft i kroppen, den bara värker, börjar grina när jag ser Anna men uppbringar all ilska och power som finns, ska ge löpplanen ett försök (49min/varv) håller första varvet sen faller jag fritt, lyckas dock öka lite sista varvet men det är marginellt.

Landar väl på typ 10:06 eller nåt men jag har inte kollat och skiter rätt hårt i det. Vet inte riktigt vad det var som inte ville sig, att kroppen lägger av efter 3,5h cykel känns lite konstigt, det är för tidigt, ansträngningen är inte så hög. Visste att jag skulle få slita men hade väl en förhoppning att det skulle komma efter 2 löpvarv. Får fundera på den för de tuffa 8 veckorna innan toppningen gick det snabbare och var längre pass än så här, utan större problem. Kanske var toppningen, eller så var det inte min dag om man hårdrar det så var jag inte bättre än så igår.

Det var en mycket fin tävling i övrigt och jag hade hela min familj inklusive min fantastiska fru Anna som körde unik liverapportering på twitter på plats. Det är så klart Anna som tagit de fina bilderna i blogginlägget, kanske kommer det något mer därifrån. Familjen gjorde det hela lite enklare igår när man fick ta en öl i Nyhavn efter målgång.

Nu laddar vi om med en ordentlig kräftskiva och sen ÖtillÖ med världens starkaste Perra, kommer bli jävligt smutt och jag längtar redan efter årets bästa tävling.

Hur nästa säsong ser ut har jag inte en aning om men som det känns just nu så pallar jag inte lägga ner den tiden som jag gjort i år utan att prestera bättre så man kanske får sikta på att bli klubbmästare i Sundbybergs TK eller något annat, eller bara gå med i klubben av halvkassa bloggande triathleter.

Smiter mellan med toppning och Kilsbergen - uppdaterad

Uppdaterad med bilder samt lite text och justeringar Woop Woop, Sitter nu på planet hem, läser en som vanligt bra artikel av Jan Gradvall och pumpar på i Beats by dre lurarna.

Norseman Innan det kommer något om toppning och Kilsbergen så är det läge att gratulera Perra som igår landade på en 72 plats på 13:24:03 på den hårdaste av alla , Norseman, så idag blir det att dra på sig svarta tröjan för Perra. Känns lite tryggt att ha honom som partner på ÖtillÖ. Lite fina placeringar av Lelle och Hultgren dessutom, hur det gick för trevliga Lanto har inte min uppkoppling tillåtit att få fram, men troligen succé där också. Väntar med spänning på rapport från Perra.

Perra på toppen!

Toppning Tills dess kommer här lite från Toppningsvecka 1 inför KMD Copenhagen. Vecka 1 av toppningen har mestadels skett mitt ute på den Toscanska landsbygden, gift med en superfotograf som reser en del kan man få stå ut med sånt, jobbigt. Hittade efter lite bra surr med Fabio, läs kungen, den lokala simanläggningen, där mycket aggressiv simning bedrivits. Badet höll brutalt bra klass med inne och utebanor där man är i princip helt själv, simmade så klart ute för brännans skull, Coltingstyle, mäktigt som en viss Tuggare hade uttryckt det. 

Första toppningsveckan har mängden trappats ner och det är rätt många vilodagar men lite kortare och rätt hårda pass.  Toppningen består till lika delar av Coltings bombsäkra 19-dagars, Joe 'Frimpa' Friels 3 veckors och lite egna erfarenheter från Zürich med fett tryck och Phillies med mindre bra tryck.

Tisdagen bjöd på det bästa passet, ett rätt brutalt cross/brick pass där cykeln utgjordes av 120min brutalkuperad terräng på någon form av cyclocross med ett efterföljande löp i 35 grader på dammande grusvägar runt Chiancino. Det kändes dock att det var rätt att börja släppa på träningen, fortfarande sliten i benen, för de senaste 7 veckorna har varit bland det tuffaste i mitt träningsliv. Tänkte återkomma lite om träning, upplägg och annat till hösten för som vanligt så sprutar det ut idéer när man får lite semester eller belastningen lättar lite på jobbet.

Sista veckan inleds ikväll med löpintervaller hemma på ön och sen 2 rätt korta fartfyllda pass tis-ons hemma i Stockholm och sen torsdag bär det av mot gamla fina Malmö, sen Köpenhamn och race, återkommer med lite livetracking och sånt skit när det blir dags.

Kilsbergen Det som avslutade den hårda perioden aka Block3/Build för två helger sen var Kilsbergen på lördagen och en distanscykel på söndagen. Kilsbergen är en riktigt bra tävling och mycket av Puppy startades där eftersom vi (jag och Valpen) debuterade där 2009. Minns att Micke Selvin då sa att det tog lång tid att bli bra i uthållighetsidrott minns att jag tänkte att det kan väl inte vara svårare än något annat, men han hade så klart rätt den gode Selvin. Upp till första platån gick det i ett nafs så nu är det bara att ta jobbet för att kliva ytterligare ett steg. Men även för det finns det så klart en plan.

Så då stod man där igen på startlinjen och insåg att kroppen inte direkt kommer sprätta, med tanke på långsiktiga mål osv bla bla. Har ju varit några sådana i år. Var lite starstruck av att Björta Andersson var där med sin 58 klinga men lekte säker Stockholmare, fanns dock vissa som valde den andra vägen. Snackade ut med trevliga Mackan Hultgren och alltid lika trevliga men lite mer osynliga Mange Olander som vi stött på en del genom åren. Även Lotta var där och Staffan fotade och hejade. Hade dessutom valt att ta med farsan som supportteam och det var kanske det sämsta draget man kunde tänka sig, skulle nog ringt Bettan istället.

Ok racet nu då. Hade fokus på sim, simmade dåligt i Vansbro så det blev att klämma på. Fick Lottas fötter på andra varvet och lyckades så när hålla dem och var fett nöjd med det, oavsett att hon var sliten, har kört hård sim efter Vansbro och kommer köra ännu mer framöver för tro det eller ej man blir bättre på det man tränar. Upp ur vattnet springer upp till T1och dundrar ner för backen med Valpens assnabba disc. Känner rätt snabbt att det inte finns mycket nitro i de där benen men håller anständig fart och kniper väl någon men släpper två snubbar förbi mig på slutet för att jag lovat Sahlberg att springa lite bättre, har fuskat och kört kvalitet med honom när Valpen käkat mousakka i Grekland. Efter två rätt tuffa varv där jag ser att Björta dödar de övriga så är det växling ut på löpet. Håller bra fart ner till slalombacken första gången och sen har de gjort det lite extra festligt och lagt till en lång jävla backe till upp till växlingen. Har dock rätt bra krut även på andra varvet och kniper några placeringar där och håller i bra i mål.

Bilder tagna av Staffan och en från denna hemsida, gillar att biceps ser lika stor ut som benen, dock synvilla.

Reflektioner: - Som vanligt mycket bra race och ordentligt tuff bana (inte Norsemantuff dock) tror dock att löpningen var lite längre än 11k och simningen snackades även den om att den var lång men den har aldrig hittills stämt på en tävling vad jag vet. - Simmet, otroligt nöjd att nästan kunna ta Lottas fötter och hade en bra känsla, typ 2:30-3:00 upp till Mange, Näsvik och Mackan. - Cykeln, ont i benen och halvuselt tryck, tappar lite här men håller mig rätt lugn och sansad för man vet vad som kommer. - Löpet, känner mig som ett taktiskt geni när jag inte bombar allt från start, har inte så mycket fart i benen men blir heller inte slut i flåset, tappar bara 3 min på Haglund och har 10 slag i snitt lägre än 2010 pulsmässigt, antar att vi tar den på ökad blodvolymkontot. - Allt som allt nöjd med genomförandet, skönt att få en tävling och en ordentlig genomkörare allt i linje med planen, landar väl typ topp 10. - Björta dödar allt som rör sig, Mange 2a (grymt kört, impad) Hultgren typ femma tror jag.

Sist Lite i skuggan av Norseman är det några som gjort lite bra grejor som borde hyllas. - Lisa så klart, riktigt stabilt att fixa silvret trots lite strul på vägen. Snacka om att hantera omständigheterna. - Tuggarn, visar att trailkungen bor söder om stan, fin insats på swiss trots problem med höjden. Men Ornö är Ornö bara så att du och the Dude är med på det. The Dude som för övrigt är klar för Puppy till nästa år. Stort också att du fick med dig multisport och cykelngurun på äventyr. - Sahlberg körde cuptävling nere i Malmö ingen pall denna gången men är det inte mästerskap så. uppdateringar - Det verkar som om Sahlberg kommer köra ITU i Stockholm, räknar fett med mer om det inom kort. - Micke Granath gjorde dessutom debut i openwater tävlingen Bergviken och gjorde det med den äran en niondeplats blev resultatet. - Ola fanns också på plats i Malmö, utan min vetskap och knep en sjätteplats i masters 35, oerhört stekig dräkt dessutom.

Hörs till helgen gott folk och skicka gärna glad tillrop till @bjelkmar

Celtman Xtreme 2012

Efter Henkes eminenta uppdatering från i lördags vet ni redan det mesta om lördagens lopp, men här kommer ändå en kort rapport. Klockan ringde 02.30, åt frukost, checkade in, riggade cykeln och hoppade på bussen som skulle ta oss till simstarten. Väl framme fick vi veta att vattentemperaturen sjunkit (hur fan det nu var möjligt) under natten till svala 11 grader och därför var simningen nedkortat till runt 3 km. Simstarten gick på en strand en bit ut i Loch Shieldaig och av naturliga skäl väntade jag så länge som möjligt med att kliva i vattnet. Eftersom startfältet var relativt litet, cirka 150 personer, fick jag ändå en bra position långt ut till höger och kom iväg klockrent. Två stycken drog iväg direkt men jag hamnade i en trio där vi hjälptes åt att dra/ligga på fötter. När vi rundade den sista ön och såg T1:an tyckte jag att de andra två navigerade lite fel och genom att gå lite längre till vänster fick jag en liten lucka in till växling. Upp ur vattnet som trea på 44:35. Simstarten Simbanan. Starten gick borta vid den vita stugan med det röda taket.

I växlingen fick jag hjälp av mamma att dra av mig våtdräkt och att få på mig kläder. Fingrarna var ganska stela av det kalla vattnet, men växlingen gick ändå riktigt bra. Jag körde strumpor och skoöverdrag, armvärmare och en tunn väst samt cykelhandskar. Växlade ut som trea, men gick upp som tvåa efter bara några hundra meter. Cykelbanan var tuff, enligt min klocka knappt 1900 höjdmeter och de flesta avverkades under den första halvan av de totalt 203 km. Jag öppnade väldigt kontrollerat, höll igen på de lättåkta partierna och körde kontrollerat hårt uppför. Fick rapporter under de första 80 km om att jag fortfarande låg cirka fem minuter bakom ledaren och det gav så klart mycket positiv energi. Efter cirka 85 km hörde jag att jag nu bara hade 2.5 minuter vilket förvånade då jag fortfarande cyklade väldigt defensivt. I den nästa tyngsta backen efter knappt 100 km fick jag syn på ledaren längre upp och på krönet av backen var jag ikapp och förbi. Den sista tunga backen gick förvånansvärt lätt och efter den var det väldigt lättcyklat fram till 170 km. Enda orosmolnet här var att jag fick lite ont i magen så jag slutade äta och förlitade mig till dryck. Förmodligen var det ett misstag för vid 170 km fick jag en rejäl svacka och det enda jag kunde tänka på då var salta chips. Så när mitt annars så slipade supportteam försökte langa salta jordnötter fick de höra några väl valda ord och några kilometer senare hade de tiggt till sig en påse chips från ett norskt team. Och med chipsen kom livet tillbaka. Sista 20 km avverkades och i backarna ned mot växlingen kom jag på mig själv med att ligga och sjunga i tempobågen. Då vet man att energinivåerna är bra!

Cykelbanan.

20 km in i cyklingen, bara någon kilometer från målet i Torridon.

Aero.

En av de längre backarna på cyklingen.

Langning av bästa supporten som bestod av mamma, pappa, supportlöpade Bodil (mest känd från Roslagsleden 365) och hennes man Martin.

Längsta stigningen drygt halvvägs in i loppet.

Växlingen gick också bra och innehöll förutom klädbyte även en intervju med BBC som var på plats och dokumenterade. Programmet kommer i oktober/november och kommer säkert bli grymt. De frågade om jag kände mig självsäker efter den starka cyklingen. Om jag minns rätt svarade jag att så länge jag kommer topp-10 och inte får stryk av några brudar är jag nöjd. Undrar om den kommentaren kommer klippas bort?

Ut på löpningen som ledare och med ruskigt pigga ben.

Löpbanan. 1400 höjdmeter med 323/261/204 höjdmeter på de tre tuffaste kilometrarna.

Toppen på Coulinpasset.

De första 18 km sprang jag själv, dels för att jag bara hade en supportlöpare men också för att jag ville vara själv med mina demoner. Första fem km var uppför, ungefär 250 höjdmeter, och jag gick de brantaste partierna och joggade lugnt där det var lite flackare. Väl uppe på toppen dunkade jag på bra nedför men blev ikappsprungen av lag nummer två efter runt åtta km. Kände ganska snabbt att de höll lite för hög fart så efter en dryg km släppte jag deras rygg. Tyckte ändå att jag höll bra fart på den ganska knixiga löpningen som mestadels bestod av stig och ibland obanad terräng. Efter 14 km såg jag att laget framför hade fått problem och att jag tog in ganska mycket tid. Efter 16 km gick jag ikapp, växlade några ord och fick veta att han hade fått problem med magen, och fick sedan en liten lucka inför bergskontrollen, T2A.

Ledning efter 18 av 40 km på väg in i T2A.

I T2A var det två minuters obligatoriskt stopp för genomgång av den obligatoriska utrustningen som skulle med upp på berget. Här gjorde vi egentligen det enda riktiga misstaget. Jag hade glömt säga till att cykelhandskarna skulle packas ned i ryggsäcken som skulle upp på berget och därför låg de kvar i bilen. Vi tappade kanske 45 sekunder helt i onödan här och därför gick vi ut som andra lag, knappt en halv minut bakom ledarna. Det spelade absolut ingen roll för resten av loppet för löpningen uppför, över och nedför berget hade ändå knäckt mig fullständigt. Den tuffaste km uppför innehöll drygt 320 höjdmeter och tog mig knappt 30 min att avverka. Väl uppe var det obanad terräng med lösa stenar och branta passager och jag är ruskigt imponerad av alla galna skottar och norrmän som kastade sig nedför berget. Vi tappade 8 placeringar under bergspassagen och här finns absolut mycket att hämta med mer specifik träning och bättre förberedelser.

Upp på berget som tvåa.

Nedför berget som nia

7 km asfalt kvar till mål.

I slutet av bergspassagen blev vi passerade och hamnade då på nionde plats. Fram dit hade mycket av min mentala energi försvunnit, men när jag insåg att topp-10 var hotat lyckades jag på något sätt ändå mobilisera lite krafter. Vi tog oss joggande nedför berget och när vi dumpat ryggsäckarna till mamma och kommit upp på asfalten var det knappt sju km kvar. Efter en kort stund upptäckte vi att det var två lag som jagade och då var det bara att plocka fram pannbenet. Sista sex km in mot mål avverkades i sub-5-fart och sista två km i sub-4:30-fart och det räckte för att hålla i placering 10.

Sista spurten in mot mål.

Några minuter efter målgången med bästa supporten!

Med några dagars betänketid är jag självklart väldigt nöjd med loppet och jag lyckades med målsättningen att placera mig topp-10. Om någon funderar på att köra Celtman 2013 är ni välkomna att göra det, jag kommer definitivt inte att göra och det är helt enkelt för att löpningen är alldeles för tuff och teknisk. Annars var arrangemanget klockrent och miljöerna kring tävlingen är verkligen inspirerande. Nu blir det paraplydrinkar och sol i Grekland i en vecka innan satsningen mot Ö till Ö börjar.

För mer info om tävlingen och framförallt massor med bilder/filmer/rapporter från tävlingen, kolla in cxtri.com.

//Valpen

Medaljregn, klubbrekord och toppning

Det händer mycket i Puppy TS just nu så här kommer en kort uppdatering. Förra helgen var det säsongspremiär i Hallstahammar och fem övertända hundar var på plats. Först ut var Robban i masters 45-49 som efter en stabil simning och cykling och en stark avslutande löpning bärgade en femteplats. Snabbast av alla masters var som vanligt Västerås SS Fredrik Haglund som dominerade från start till mål. Imponerade och ärligt talat lite irriterande att en snubbe som enligt egen utsago tränar ungefär ett simpass i veckan är så överjävligt snabb i vattnet. Klassisk bild från frukostbanketten dagen efter IM Zürich 2010. Så här kan man se ut dagen efter - undertecknad och vår konstnärlige ledare ser lätt slitna ut, Fredrik mest oberörd.

Tvåa ut var Sahlberg i elitklassen och trots massa lip veckan innan över sin dåliga simform var Micke tvåa upp ur vattnet, ett tiotal sekunder bakom ledande Joel Vikner. Efter att ha cyklat jämt med Vikner på första varvet blev Micke inhämtad av en jagande klunga och tillsammans kunde de ta in ledningen. Ut ur T2:an var det en grupp på fem-sex personer och med en stark löpning landade Micke en andra plats. Därmed skrevs också ett nytt stycke i Puppy TS historia då det var den första pallplatsen i herrelit. Och nej, tydligen räknas inte dubbla SM-guld i motionsklassen i duathlon. Undrar om det beror på att tuffaste motståndet var en 12-årig pojke?

Sahlberg på väg mot mål. Ovant att se någon från Puppy som faktiskt kan hävda sig på löpningen!

I motionsklasserna firade Puppy stora triumfer. Undertecknad fick till en bra simning och med dagens bästa cykeltid var loppet avgjort innan löpningen. Amanda körde i damklassen och låg med långt fram på simningen och cykeln för att enkelt avgöra på sista 10 km löpning. Dubbla segrar alltså i lång motion. Slutligen gjorde Hanna triathlondebut och visade klassiskt Puppy-psyke då det svors en del efteråt över den missade pallplatsen. Stabilt lopp och fyra i debuten.

Valpen och Amanda dunkar i tempoställning.

Denna helgen var det Stockholm marathon och SM i duathlon. På förhand trodde jag på ett mäktigt klubbrekord av löpcoach Pjärta och precis så såg det ut fram till 39 km. Där hände någonting och tyvärr tvingades han bryta loppet. En inte alltför vågad gissning är att pissvädret hade en viss inverkan och det vet ju alla att i kallt väder lönar det sig att vara fetstark. Istället blev det Perra som nöp klubbrekordet som numera lyder 3.19.50 och därmed befäster han sin ställning som Puppys ultrakung. Stort grattis!

Ute i Knivsta knep Amanda silver i damklassen efter att alla utom två damer valt att bryta loppet. Även Sahlberg gjorde en bra tävling och blev fyra, slagen av bland annat djungel-George och Puppy-bekantingen Fredrik "Monstret" Swahn. Finns tyvärr inga resultat att rapportera än, men Mickes egen analys av tävlingen var att löpningen var bra och att duathlon är total misär. Ändå stort med första SM-tecknet för året - själv tror jag på minst två SM-medaljer till innan vi summerar säsongen.

För egen del börjar det verkligen dra ihop sig till årets första A-race som är Celtman Xtreme den 23:e juni. Som den sunnyrider man är blev det tre timmar trainer idag följt av 80 min bricklöpning i det fantastiska vädret kring sjöarna i Solna. Nu väntar två veckor toppning med några brickpass i tävlingsfart innan jag åker till Skottland för att sista veckan ladda med öl, haggis och Braveheart.

//Valpen

Tävlingar och långhelg

Yo,Det har varit långhelg och det har varit många Puppys i farten. Vi får väl se om det dyker upp några rapporter här på bloggen. Tills dess så kommer lite korta kommentarer.

Vi hade två deltagare i Västmanland Tour det var Valpen och Staffan som körde 18k på lördagen och Valpen var ensam deltagare på söndagens 11k. Två spaningar därifrån är att Valpen tvärsågade någon trijunis som bloggar på Runners samt att Valpen satt i ledarklungan dag 2 och kände sig stark när de kraschade och Scottens framgaffel gick. Den hade man ju velat se. Men som tur är så verkar allt gått bra.

Vi har också haft igång vårt trailteam. Amanda, en av våra senaste tillskott körde någon skum (men cool) tävling i Frankrike där hon helt sonika glider in på en andraplats! Magi. Hoppas få en rapport och lite bilder om det snart, tills dess får ni hålla till godo med lillsyrrans blogginlägg om loppet, det är så mycket särskrivningar att Perra håller på att smälla av. Men Yoie är onekligen Puppymaterial med den badboyattityden. Eller som Micke brukar säga, Puppy TS är för rockstars! Kan inte mer än hålla med.

Perra i nya outfitten, Amanda kör dagensminen i France.

På Lidingö Ultra hade vi inte mindre än 4 deltagare, Perra, Thomas (ny för året), SpifMicke och Tompa. Ni hittar alla resultaten här. Snackade med Perra (som dessutom handlat MTB) igår på Valborgsgrillen och han var inte speciellt nöjd och kroppen hade strulat lite på sista varvet men gick ändock i mål som främsta Puppy, men sen är han ju vår ultrakung!

För egen del så har operation cykelben fortsatt, såg till att få mig en BG fit, av Mats Anderssons brorsa Björn, på Cykloteket. Fantastiskt trevlig och duktig snubbe. Anledningen till den var att jag i princip under hela förra året fick ruskigt ont i axlarna och nacken i tempoställning och det har inte riktigt gett sig på trainern i vinter. Domen blev justerade klossar plus att han, till Valpens stora glädje, LA TILLBAKA några av de ringar som plockats bort. Troligen behövdes det för när det blev långpass i min ensamhet på lördagseftermiddagen så gick det fint att ligga längre sträckor i tempoställning. Så det får vara värt det när Valpen glider upp och droppar -Jävligt gubbig sittställning!

Cyklarna fick varsin dag i helgen plus obligatorisk cykelvård. Björn skruvar på Cervelon.

1 maj - rehabpassens dag. Till tisdagen så hade Valpen och jag som inte tränat ihop i helgen snackat ihop oss om att sticka ut och rulla lite, jag har ju kört dubbla långcykel plus löp och Valpen varit på cykeltävling i helgen, så det behövdes rulla ut och surra lite i det fina vädret. Dock ändrades planerna då vi fick sällskap av sprintmästaren Sahlberg, George (SCT snubbe som var het i helgen), Alex och ytterligare en Alex som jag dock inte han se för han flög av innan Tappström.

Alex (övertänd i tävlingsdräkt) och George, Henke och Valpen samt SPIF tri fikandes i backen.

Eftersom vi alltid snackat om att det blir full tävlingsutrustning och maxfart på första cykelpasset då löpcoach Pjärta ska med så visste jag i själen att idag skulle Micke Sahlberg få smaka för de där jävla VO2 passen som trillar in i mailen varje vecka. Och det kändes bra att få dunka på lite, nästan omgående efter att tempot startat på toppen vid sandudden så hängde jag och Valpen av de övriga och Micke såg nästan lite rädd ut när vi efter 30min tog ett litet stopp då det var dags för sprintern att vända hemåt. Vi fortsatte dock och George visade att han är stark och lite Perraäckligt konsekvent, kan bli en Puppy på sikt om man toppar med lite attityd. IronmanAlex gjorde snudd på en heroisk insats och klamrade sig fast efter första stoppet även om det inte blev några förningar på hemvägen. Kul att få stoppa in lite fart, Valpen får komplettera med stats men vi snittade väl 37-38 på de 55k vi tryckte på. Det är alltid kul att cykla med lite bra folk, sen gillar både jag och Valpen när det blir lite hetsigt, ryktas att vi får sällskap på lördag när veckans långpass går av stapeln. Kolla in Alex blogg vad han tyckte om dagens pass.

Noterar också att det verkar som om Tuggarn varvat upp med fartträningen plus fått lite skön hybris som Salomonlöpare. Valpen är dock inte så imponerad av lifestyletugget, men allt dras ju till sin spets 3 september Hur som helst så hoppas jag glida in på mer Tuggarlax nere i Finnboda innan dess.

Sist men inte minst så börjar planeringen för sista träningsblocket att sätta sig, ska bara inhämta lite expertkunskap gällande löpningen så kanske det blir ordning på torpet till 12 augusti.

Woop Woop! Henke

Handeeeeennn!

Blir ett styckat inlägg, men det är några saker som bara måste ut. Först, Perra är och kommer förbli mörkarkungen, inlägget nedan är trevligt, informativt och avspänt men snittfarten på löpen är nonsens om du frågar mig. Det som dock är spännande är att Perra öppnar för Raid Uppsala, Team Malaco?

Det var cykeldebut i lördags, eller debut och debut men första kollektiva långcykeln på racer med start kulla vägskäl. För den som inte vet det så brukar debuten alltid infalla ihop med Perras födelsedag och med kalas efteråt, så även iår, men i lördags firades Perras fru. Det blev som vanligt grillning på hög nivå på cykeln, dock utan Perra men med årets lätt jobbigaste vind så nu är årets jobbigaste cykel klar. Skönt.

Grabbarna grus innan Perra blivit för toppad och slagit ut framtanden, hårdrock! Valpen kör Konanummerlapp (Retard)

Som ni säkert vet så är vårt näst senaste tillskott på herrsidan (Jocke ÄR klar men mer om det till helgen) en viss Sahlberg och när jag skulle lägga till lite bilder från hans äventyr i stora landet i väster (ligger redo att publiceras) så fick jag uppmaningen att hämta bilderna från facebook, redan där borde varningsklockorna ringt, facebook är djävulen. Får faktiskt medhåll av MohikanClasse på den, citat; "Jag förstår dig angående facebook, gäller att veta vart man står annars äter FB upp en :)" Älskar att världens farligaste man skickar smileys på mail.

Ok, hur som helst så går jag in och letar på Sahlbergs bilder och tro mig att jag sätter kaffet i halsen när jag ser bilden nedan. Vi har värvat en en ytterligare en soldat! Vet att triathlonsverige kryllar av dem (och att Jocke är en tvättäkta), vet också att Perra är gamla soldat men han har sonat det med att vara världsmedborgare även om han tycker det är lite jobbigt när pacifisttugget kommer. Men vi är oavsett vad det kan verka en freds och regnbågsälskande klubb även om tugget är lite hårt. Check?

Micke kör sitt charmigaste miltärsmile - give peace a chance?

Viktutmaningen På torsdag är dags för invägning igen för Valpen och hittills så går det som tåget, till och med lite bättre än planen till förra veckan, se graf nedan.

Men det är verkligen inte det viktigaste, två saker som är långt viktigare är. 1, Valpen fick en våg i födelsedagspresent, en sådan djävul som mäter fettprocent och sånt. Jag fick en användarprofil, så nu kan det mätas på allvar. 2, Innan vi skulle ut på långpass i måndags så hittar jag följande på Valpens egna mattetavla på KTH, nu börjar vi snacka.

Nu börjar forskningen gå framåt på KTH om du frågar mig.

ok, nu då avslutningen och anknytningen till rubriken. Kör en klassiker med några kollegor på jobbet och det går kort ut på att när man kör ett felsurr så har den andra chansen att säga handeeenn, så får man sträcka fram den och få ett lätt slag för sitt felsurr, roligt men svårförklarat. Här kommer några som jag tycker förtjänar handeeeennn just nu.

Gubben som i morse dök ner på min bana och simmade rakt mot mig trots att det var fullt där vi körde fick handen i ögat, la klassikern "du måste se dig för" och fick sen hänga på linan en stund efter olycklig kollision. Innan han kunde simma vidare. Pajas!

Jonas Bergqvist, nej inte hockeyspelaren utan triathleten, surfar efter tips in på hans nydesignade hemsida, scrollar ner till inlägget jag fått tips om och läser följande. "För att vara kapabel till dessa träningsmängder kräver det att jag har full kontroll på min kosthållning. Som tillskott använder jag mig av följande två produkter" Inget konstig med det tänker jag, grabben tränar ju en del så det är klart han ska käka något konstigt tillskott. Sen kommer dock. "De ger både bra återhämtning och en härlig kick under passen samtidigt som de är gudomligt goda." Funderar en stund, är han ironisk? Gudomligt goda, bra skit alltså. Kommer fram till att han menar nog allvar men gudomligt goda? kom igen, klart man vill skriva bra grejor om sina sponsorer men någon jävla måtta får det vara, Jonas, handen på den!

Sist, Olof i simgruppen, om man ger coachen muffins i enskildhet är det att betrakta som ett mycket allvarligt brott, skärp dig för FAN!

Återkommer under veckan vänner! Lantto, blev det någon rulle från lördagssimmet?

(Kilo)grams lighter seconds faster-del 2

Yo, tänkte att det var dags för en liten uppföljning på Valpens, jag hela triathlonsveriges, viktprojekt samt en liten lägesrapport från hundgården. Kort summering av projektet: Valpen (han den mulliga på bilden nedan) ska till den 23 juni gå ner i vikt från mäktiga 97 pannor till matchvikten 86, det innebär 600g ner i veckan. Invägning sker varje torsdag och avgör om det snaskas något godis på helgen eller inte. Till ekvationen ska läggas att träningsmängden på 10-14 kvalitativa timmar i veckan ligger kvar sedan drygt 10 veckor och kommer förändras först under april då vi lägger om för mer cykel och landar på 15-20 timmar per vecka.

Det har snackats om att det ska komma en strategi men den lyser med sin frånvaro å det grövsta. Det som har framkommit är att läsken har strukits helt från menyn och att det börjat bli lite mer ordning på käket. Räknar med att det kommer lite kurvor och strategier här inom kort men fram tills dess så är det bara att vänta på torsdagsmorgnarnas rapport här på bloggen.

Och så kom det då imorse, messet som jag väntat på, "94,6kg - Godis i helgen igen! Love it!" så det verkar fortsätta i rätt riktning, två veckor i rad skulle jag beskriva som en trend eller hur är det med standardavvikelsen?

Valpens viktkurva och så vi är vana att se honom, med en bit morotskaka efter måndagens distanspass.

Valpens viktprojekt har fått mycket uppmärksamhet och vi fick ett tweet från den gode och snabbe Jocke Berggren som under förra året blev en del av Puppy TS berömda träningsgrupp. "Formeln för uthållighetsidrottare är ju längden i cm minus 110-120 = ideal vikt" Detta skulle innebära att Valpens 190 cm över jordytan minus 110 skulle bli 80 pannor! och då är man att betrakta som mullig bland dessa eller? Rätt skönt att veta att man käkar typ alla triathleter som uppfyller den formeln till frulle!

Om vi fortsätter lite om läget hos Puppy så kommer vi raskt till den gode Perra. Kollade runt lite bland mina bilder i luren och Perra dyker upp på tok för sällan, vi har snackat ut lite om det där jag och Valpen och sanningen är den att Perra mörkar sin träning så hårt att jag vet inte vad. Exempel: Valpen och jag kör intervaller och rapporterar tid till Perra, får ett sms "i år är det du som drar mig på Ornö" sen dyker det upp från ingenstans att det avverkats 34k i 4:50 fart på lördag morgon och 3 timmars vasaloppsspinning med Valpen på söndagen. Så WeekendWarriorPerra som i vanliga fall är en hederns man, ska man skaka lite extra på för att få sanna stats gällande träningen. Men fin är han!

Puppy TS ultrasektion käkar bara gott och blandat.

För egen del så har träningen rullat på riktigt bra senaste veckorna och basen byggs på ytterligare, trevligt är att Valpen och jag får ihop de flesta löppassen ihop och Team Malaco håller fanan högt på simpassen. Lunchar en del med Tuggarn, även under viloveckan och får massa sköna lästips. Har under viloveckan passat på att kasta lite boll med farbröderna dessutom.

Annars är det mycket fokus på sol, det är inte långt kvar till Team Malaco med fruar drar till Fuerte och det har inhandlats både nya glajjor och Hawaiin dark tan, ett måste för alla cyklister. Dock så bjöd lördagens debutlångcykel ute på en skräckupplevelse. Det var solsken, det sprätte i benen (i alla fall 80min) men det stack ut någon jävla skit genom tightsen. Det är ju bara inse att man är hårig som en björn, men har man lovat att det ska vara kvar tills Fuerte så har man, men det hindrar inte att man längtar. Längtar efter att få känna sig ren.

Hawaiin, Henke på debutcykel ute i Adelsö, Henke med nya solglajjorna och "dagens" minen.

Avslutningsvis lite annat nytt i klubben Valpen har fått i uppdrag att ta fram ett cykelklädespaket men är iskall och redan finns det ett alternativ framme där vi är mer "true to the brand" om man säger vi får se vad som händer. De nya klubbjackorna kommer dock under morgondagen och nya trycket ska diskuteras med tryckeriet på fredag så sen kommer vi bli snygga!

Sahlberg har kommit hem från USA, vi väntar på rapporten, och dessutom bestämt sig för att köra under Puppyflagg vilket blir magiskt. Om inte annat så kan vi grilla honom på cykeln för både i poolen och spåret är han överljudsnabb. Det som dock är bra att man kan tjafsa lite mer på onsdagspasset, med Tessan var det bara hålla käften och lyssna även om Valpen försökte surra igång det lite sista gången. Men vet man att man får suicide kick som straff så är det bäst att knipa.

Vi har dessutom fått med en vindsnabb tjej som heter Amanda, först när jag såg hennes mail så insåg jag att det var den här snabba tjejens storasyrra. Tjejspö är aldrig fel, medan gubbspö (speciellt av de i VCT overall) vänjer man sig aldrig vid. Hoppas komma med en film från vår onsdagsgrupp där vi hittar lite av varje och del MAGISKA löpare.

Det finns en del andra galenskaper i pipelinen men jag tror det var allt för nu.

Träna hårt men smart som MohikanClasse hade sagt det. Love Henke

Jobb och träning - livet?

Yauo,Sitter och garvar lite åt den filosofiska rubriken, vet inte riktigt vad jag tänkte men den är fin så den får vara kvar. Tänkte som vanligt reflektera lite över livssituationen i Puppy TS och vad som händer i hundgården så här i februari.

Det händer en hel del i klubben, vi har landat en samarbetspartner på cykelsidan, så framöver kommer det bli material från Outsport i Solna. Sväng in och snacka med pågarna där om ni har vägarna förbi, enda minuset är väl att de har Orbea och inte Cervelo men det får man väl leva med.

På klubbklädessidan så har Adidas styrt upp grejorna på ett härligt sätt så 2012 kommer det lysa om Puppy TS klubbjacka, sen finns det så klart ett separat plagg att glida i på färjan ut till Sandhamn. Skönt att vi fått detta på plats, sen verkar det som att vi landar på 15-16 medlemmar 2012 så det är precis perfekt utveckling för att Valpen ska hinna uppdatera membershemsidan. Vi ligger dock lite lågt med tjejer i klubben, men vi har ju å andra sidan de bästa, kanske ytterligare spets på väg in. Räkna med att brudarna kommer på pallen i ÖtillÖ och att Lotta fortsätter att dominera på damsidan, när ska det kvalas till Kona Lotta? Känns att memberssidan behöver uppdateras med medlemmarnas målsättningar och lite nya bilder.

Vi fortsätter med jobbläget, själv är jag inne i en lättare fas jobbmässigt så det är smutt med lite mer tid och kunna komma väl förberedd och planera upp sommaren. Allt med resa, boende och upplägg bokat och klart för sommarens Köpenhamnsutflykt.

Perra har börjat förvärvsarbeta och enligt egen utsago så blir det inte mycket tid till träning, i onsdags när jag ringde så kördes det backe på morgonen innan gemensamma simpasset och på torsdag förmiddag så kördes det trainer när undertecknad ringde. Så med andra ord är allt som vanligt, Perra flyger under radarn medan jag och Valpen hetsar sönder varandra. Blir dock trevligt till våren när kollektiva långcykeln kommer igång så hårda kärnan kör ihop igen mer än 1-2 pass per vecka, inte för att jag är trött på Valpen, tvärt om, men Perra balanserar vår grupp på ett fint sätt.

Perra sträcker ut på simanalysen i sydpoolen, fett hög armbåge in i catchfasen dessutom

Valpen som dyrt och heligt förnekat att han räknar mattetal på jobbet, se bild nedan, verkar ha lite mer belastning på jobbet senaste veckorna men det är inte det största problemet. Valpen har dragits med efterhängsen sjukdom sen förra veckan och har enligt egen utsago blivit fet(are) och fan vad vi garvade när han stod jämte George på simmet, George har visserligen 0,1% underhudsfett men ändå. Jag och Valpen har dock kommit överens om att man bör ligga några kilo plus under vintern för att inte bli sjuk och frysa, men det går dåligt så långt. Inte med vikten då.

Vi får väl köra Katrin Z metod framöver för komma i matchform. Det jag ÄLSKAR med Katrin är att hon provocerar välutbildade, smarta snubbar (för det är mest snubbar tror jag) till att bli galna hur lätt som helst. Underhållning!

Valpen räknar matte, Katrin käkar LCHF och svankar.

Valpen var dock tillbaka från sjukfrånvaron i fin form till onsdagens simpass med Tessan, överlevde det och körde hårt på torsdagens fartpass med löpcoach Pjärta. Det var backlöpning på schemat och nog verkar vinterns fartpass gett lite, för de senaste 2 veckornas pass så har mätaren inte stått på tvärrött i 90 min, sen försöker Pjärta banka in lite vett i Valpen och mig, han håller farten på intervallerna så vi inte försöker knäcka varandra på intervall 1 av 12, får oss att hålla igen i backarna och massa andra bra tips. Pjärta är värdefull och vi hoppas att Pjärtas Hanna dyker upp i Puppykläder till sommaren, eller så gör vi inte det för gamla orienterare brukar vara svåra att knäcka i spåret.

Coach Pjärta på bra humör innan torsdagens fartpass

Vi kommer så klart lägga upp och hänga ut våra coacher på hemsidan och här på bloggen. Det och de nya medlemmarna ligger i röret samt en ÄKTA dokumentär där huvudpersonen inte glider runt i bar överkropp på Hawaii utan den är mer epic som Tuggarn skulle sagt.

Avslutningsvis Coach Sahlberg är på träning och tävlingsläger i USA och vi har då fått en ersättare på coachsidan.

Sahlberg, på väg upp ur vattnet. Inga shorts utanpå våtdräkten iaf.

Vi körde första passet i onsdags med nya tränaren, Tessan, eftersom vi i Puppy TS jobbar mycket med att ha "högt till tak" så är det inte helt självklart att gå in och styra upp hundarna. Mailade lite med Micke innan han stack, förklarade varför förra simcoachen inte fick följa med på resan och att vi förväntade oss att han skulle upp med första gruppen på tävlingen. Han avslutade sista mailet avslutades så här "Jag ska köra hårt men smart som glasmästarn från Mockfjärd, så får du göra det samma och LYSSNA på Tessan på träningarna, hon e grym på teknik!"

Tessan var grym och hon piskade ut det mesta ur vår lilla grupp, magiskt bra träning. Kommer lite bilder och snack från Tessan efter nästa onsdag. Tänkte även att vi skulle göra något om vår simgrupp, det finns en del sköna (och snabba) snubbar och brudar som förtjänar lite uppmärksamhet här, Putte from hell, Djungel George, Tjurrusetvinnaren, Världens bästa rallyförare McRae eller är det han som gjort 28 på milen? osäkert. Hur som helst en magisk grupp. Nu ska vi bara ta tag i fikat innan, Mackan? tar du den.

Ok, nu ska det kastas lite boll med gubbarna, sen ska den här träningsveckan stängas med att svettas på trainern.

Frågor på den?

Peeerrrrraaaaaa!

Ok,Sista trainerpasset har precis avslutat den 3e tuffa veckan i denna perioden, det har varit en riktigt bra uppstart på 2012 trots lite snuva här och var förra veckan. Nu följer vi upp med besök hos bästa kiropraktorn, Micke, sen går vi in i viloveckan.

Viloveckan är dock ingen superfest, långpasset löp dras visserligen ner till 20k och bonuspasset löp tas bort, annars är det ungefär som vanligt på de andra fronterna bara att man känner sig lite mer lökig. Höll på att glömma, vi kör ju tester dessutom. T30 (max i 30 min) på både trainer och i poolen, sen snackas det Yassos 800 i lämplig hall på lördag, är du sugen? hör av dig.

Det handlar just nu om att förbereda kroppen på kommande mängdökning, alla distanser blir fortfarande längre och vi väntar på att börja cykla mängd, blir mest kvalitet på trainern nu, så nu handlar träningen om att palla och absorbera nuvarande belastning för att långsamt bygga sig stark.

Sist då, gillar den här reklamen så jävla hårt för alltid när Perra ringer så brukar mitt svar vara Peeeerrrrrraaaaa, på sann Mange Moberg maner, humor.

httpv://www.youtube.com/watch?v=cJqDdvqzTPY

Allra sist då, som konstnärlig ledare så ska jag ju berika er och även om Mello 2012 är festligt så tycker jag att ni bör se Band of Horses covern funeral av coola indiekollektivet Copenhagen Collaboration i klippet nedan, enda nackdelen (håller med Lisa här) är att de är glada som en kristen skolkör, annars är det en magisk tolkning.

httpv://www.youtube.com/watch?v=Prygavm2iFc

Andra bra saker: Så snyggt att brudarna kör långpass på årets kallaste dag och skickar upp bild på FLICKR, stabilt brudar, fan va starka ni är.

Tuggarn, lyssnar på Madonna och överväger medlemskap till 2013 i Puppy multisport, kan bli stort.

Vi håller på och snackar med lite olika leverantörer av kläder och prylar, vem vill inte leverera till Sveriges fetaste triathlonklubb kan man ju fråga sig.

Ps. Micke Muttala håller till i tennishallen mitt emot starten till Ursviks löpsspår, hör av er på mail om ni skulle vilja ha kontaktuppgifter där. Ds.

Gott nytt år - mot 2012

Aight,Snart dags för 2012 och här kommer en glad hälsning från hundgården.

Årets sista pass avklarat, 15k snabbdistans med 10k i mitten på kuperade slingan vid skidbacken på Ekerö, pulsen svarade så där men benen verkar har kommit tillbaka. Andra saker på plussidan var att jag körde i Valpen snodda Craftkallingar och mellandagsmagen svarade ypperligt på snabbdistansen.

Det är snart dags för middag men jag tycker att det känns viktigt att snabbt kommentera 2011 det var,

- andra året då jag och Valpen var och nosade på 500 timmars träning på årsbasis, glöm inte hur vi såg ut 2009, dags att skruva upp den 10-20% under 2012 för att kunna gå ner mot 9:30, det verkar iaf vara vad statistiken säger. Upplägg kommer.

- så klart året då Puppy TS skickade sin första medlem till Kona, MAGISKT STOR är han Valpen. Valpen steker i Phillies.

- första tävlingen utanför Europa, det var en mäktig tripp vi till Phillies, jag är sugen på att sticka igen men Valpen verkar tveksam. Har ni möjlighet, tveka inte, kommer aldrig att glömma den resan.

- året då vi hade en medlem ner mot 10 timmar, 2012 hoppas vi ha i alla fall 3. Perra gjorde en bra insats i Kalmar och i diverse Ultralopp under året. Träningstimmar och upplägg kör Bjelkis för tillfället stormörken på men vi håller tummarna för blogginlägget "min träning 2011" Perra med cool cykeloutfit.

- vi hade tre lag på ÖtillÖ, jag och Perra gjorde en likvärdig insat med förra året trots magkramper i 10 timmar, brudarna tog sig upp på pallen och Lotta och Robban gjorde en heroisk insats så som dagen utvecklade sig. Skulle tro att vi blir minst 3 lag 2012. Puppy TS crew på båten till Sandhamn.

- året då Puppy TS var tvungna att skaffa bank-giro för att Lotta drog in så mycket prispengar. Lotta är lätt vår bästa och mest meriterade triathlet och kanske en av de trevligaste i Puppy TS dessutom. Kul att ni är med Norasektionen.

- vår klubb växte och vi hittade formerna för hur vi ska fungera. Vi hade massor med grymma äventyr och är det något som kommer eskalera under 2012 så är det just äventyr. Bilden är från Puppy TS slutna uttagningstävling till stafettlaget, nästa år kan det bli bra strid.

Hoppas ni haft ett bra år och att nästa blir ännu bättre. Som avslutning kan sägas att ordföranden ingått ett vad om viktnedgång 2012, den kan bli festlig med tanke på tendenserna att allt urartar när det kommer till Puppy TS. Hörs 2012

T minus 1

Ligger på rummet och slappar, ska snart packa de sista grejorna för incheckningen i eftermiddag. Körde ett kort löppass i morse, 6x1 min med 1 min gångvila plus upp- och nedjogg. Benen kändes helt ok, men inte hundra - precis som jag vill ha det innan tävling. Om mindre än 24 timmar hoppas jag att de exploderar. Tidsmässigt har jag ingen press på mig själv, jag ska verkligen insupa atmosfären under dagen och det absolut viktigaste är att fullfölja. Däremot har jag en förhoppning om att göra sub 10. 1.08 simning, 5.15 cykel plus 7 minuter i växlingarna kräver en mara på 3.30. En bra dag finns de tiderna inom räckhåll och imorgon ska jag ha en bra dag!

Laktatfest i Kalmar. Imorgon, lugn och harmonisk - allt i enlighet med coach Berggrens instruktioner.

Splits ska finnas här under morgondagen. Nummer 1827.

Äntligen en badmössa i min färg!

Imorgon, förhoppningsvis innan 17.00, hoppas vi på "Congratulations Johan, you are an Ironman!".

Nu laddar vi med en köttbit och Häaegen-Dazs!

//Valpen

Cykel på klassisk mark

Följande har hänt. Igår blev det helvila, planen var en kort löpning men jag kände mig lite sliten i benen och ställde därför in. På morgonen cruisade vi cykelbanan i SCT-Helenas Mustang. Cykeln är förmodligen den minst tekniska på hela Ironman-cirkusen, räknade till tre svängar men då åkte vi inte den delen som går i stan så totalt kanske det blir tio svängar. Förhoppningsvis kan jag hantera dom. Annars hyfsat kuperat, runt 1100 hm och blåsigt. Hot, windy and crazy. Ford Mustang Convertible - sämre går det!

På eftermiddagen var det dags för Ironman Parade of Nations, någon form av parad med fanbärare och dylikt. Tydligen ville inte Svenska Triathlonförbundet hjälpa till med enhetlig klädsel till våra deltagare och följaktligen såg vi i den svenska truppen ut som ett halvt zigenarläger. Cred till Fredrik och Olle som släpat med sig en svensk flagga.

Förutom paraden träffade jag ganska många bekanta från Camsur. Bland annat Ceepo's grundare som dagen till ära valde folkdräkt och sumoperuk. Vi har nu snackat ut och bli inte förvånade om Puppy TS nästa år rullar feta japanska hojar. Dessutom lutar det åt en Japan-tävling i april, mer om det senare.

Idag blev det ett sista pass på cykeln. 8 mil på Queen K tillsammans med Per Henriksson och Nicklas Säfström samt fethäng på klassisk mark blev resultatet. Kroppen känns bra och även om vi mest lökade idag är känslan att cykelformen är mycket bättre än i Phillies. Skönt!

The Energy Lab - klassisk mark och överjävligt varmt!

Två dagar kvar till race, först mat, vila, ondulering, mer mat och nåt kort löppass. Racekitet är framme, snart åker vi.

/Valpen

Kändishäng

Måndag kväll i Kona och snart dags att slagga. Imorgon väntar rekning av cykelbanan, förhoppningsvis i röd Ford Mustang Convertible, schtekigt? Dessutom öppnar registreringen och på eftermiddagen är det "Ironman Parade of Nations". Någon form av marsch genom byn med fanbärare och hula-hula. Trevligt! Dagen inleddes i vilket fall med simning, totalt cirka 40 min, och därefter häng på piren. Det märks att det snart är tävling, sjukt mycket folk i vattnet plus en uppsjö av Speedos. Måste vara många tyskar som har kvalat?

Och apropå tyskar ägnade vi några minuter åt kändisspotting. Resultatet blev en bild med Michael Raelert, som bland annat vann 70.3-VM 2009 och 2010. På frågan om han vinner Kona i år svarade han lugnt "nej, det gör Andreas". Själv hoppas jag på Faris, mest för att han kör i just Speedos.

Kändisbild #1.

På eftermiddagen blev det en kort cykelrunda, mest för att kolla om benen börjar vakna efter flygresan och om cykeln fungerar som den ska. Check på bägge!

Nu sömn, kort löpning på träningsschemat imorgon. Livet leker!

//Valpen

PS. Henke, Sandro hälsar och ber återigen om ursäkt för han sabbade ditt deltagande. Vi bor dessutom vägg i vägg, obehagligt?

Löpning i Mecka

Kort uppdatering från Kona. Landade fredags kväll, lördagen gick åt till att 1) inte somna stående, 2) kolla alla schyssta tristores, 3) middag med SCT-gänget. Idag, söndag, har jag däremot varit lite mer produktiv. Började morgonen med att testa simbanan, eller iaf delar av den. Konstaterade att saltvatten är the shit för vattenläget och att banan känns typ 8 km lång. Förhoppningsvis kortar de ner den till lördag annars lutar det åt en simtid på runt 1.20. Schysst var det iaf att byta ut kakelplattorna mot korallrev och fisk. Funderar skarpt på att införskaffa en harpun, paleo? Fethäng med Olle och Helena från SCT.

Efter lunchen som intogs på balkongen riggade jag cykeln. Nytt personligt rekord trots ett litet missöde med bakväxeln. Imorgon ska det rullas på Queen Ka’ahumanu Highway.

Jetlag, tre timmars sömn/dvala och sedan löpning i Mecka för triathleter. Sprang söderut på Ali'i drive där de första 14 km ska avverkas på lördag. Kom iväg ganska sent när solen var på väg ner, men helt klart kommer det bli varmt på lördag. 30 minuter lugn löpning, 281 magrutor och 67 tempohojar blev facit. Hur kan man se 281 magrutor undrar ni? Jag sprang i bar överkropp och bidrog därmed till det udda antalet. Synd att inte Henke är här, då hade det blivit jämnt antal.

Nu söndag klockan 21, dags att försöka sova för simning 7.00 imorgon bitti.

//Valpen