Hawaii

Kändishäng

Måndag kväll i Kona och snart dags att slagga. Imorgon väntar rekning av cykelbanan, förhoppningsvis i röd Ford Mustang Convertible, schtekigt? Dessutom öppnar registreringen och på eftermiddagen är det "Ironman Parade of Nations". Någon form av marsch genom byn med fanbärare och hula-hula. Trevligt! Dagen inleddes i vilket fall med simning, totalt cirka 40 min, och därefter häng på piren. Det märks att det snart är tävling, sjukt mycket folk i vattnet plus en uppsjö av Speedos. Måste vara många tyskar som har kvalat?

Och apropå tyskar ägnade vi några minuter åt kändisspotting. Resultatet blev en bild med Michael Raelert, som bland annat vann 70.3-VM 2009 och 2010. På frågan om han vinner Kona i år svarade han lugnt "nej, det gör Andreas". Själv hoppas jag på Faris, mest för att han kör i just Speedos.

Kändisbild #1.

På eftermiddagen blev det en kort cykelrunda, mest för att kolla om benen börjar vakna efter flygresan och om cykeln fungerar som den ska. Check på bägge!

Nu sömn, kort löpning på träningsschemat imorgon. Livet leker!

//Valpen

PS. Henke, Sandro hälsar och ber återigen om ursäkt för han sabbade ditt deltagande. Vi bor dessutom vägg i vägg, obehagligt?

Löpning i Mecka

Kort uppdatering från Kona. Landade fredags kväll, lördagen gick åt till att 1) inte somna stående, 2) kolla alla schyssta tristores, 3) middag med SCT-gänget. Idag, söndag, har jag däremot varit lite mer produktiv. Började morgonen med att testa simbanan, eller iaf delar av den. Konstaterade att saltvatten är the shit för vattenläget och att banan känns typ 8 km lång. Förhoppningsvis kortar de ner den till lördag annars lutar det åt en simtid på runt 1.20. Schysst var det iaf att byta ut kakelplattorna mot korallrev och fisk. Funderar skarpt på att införskaffa en harpun, paleo? Fethäng med Olle och Helena från SCT.

Efter lunchen som intogs på balkongen riggade jag cykeln. Nytt personligt rekord trots ett litet missöde med bakväxeln. Imorgon ska det rullas på Queen Ka’ahumanu Highway.

Jetlag, tre timmars sömn/dvala och sedan löpning i Mecka för triathleter. Sprang söderut på Ali'i drive där de första 14 km ska avverkas på lördag. Kom iväg ganska sent när solen var på väg ner, men helt klart kommer det bli varmt på lördag. 30 minuter lugn löpning, 281 magrutor och 67 tempohojar blev facit. Hur kan man se 281 magrutor undrar ni? Jag sprang i bar överkropp och bidrog därmed till det udda antalet. Synd att inte Henke är här, då hade det blivit jämnt antal.

Nu söndag klockan 21, dags att försöka sova för simning 7.00 imorgon bitti.

//Valpen

Cobra Ironman 70.3

Här är några rader om söndagens lopp. Vaknade 0315 på racemorgonen, käkade en snabb frukost och hoppade på bussen ut till tävlingsområdet. Cykel, T1- och T2-bags var redan incheckade och min 50-punktsplan (Perra skulle vara sjukt imponerad) var avprickad. Hade sovit ganska dåligt och var rätt nervös på hur formen egentligen var. Väl framme blev vi märkta med nummer, riggade gels och dryck på cykeln och gick ner mot simstarten. Först startade proffsklasserna, fem minuter senare stack Henke och övriga i män 30-49 iväg och 0620 var det dags för min AG. Trängde mig längst fram i startfållan och fick en ruskigt bra start, kanske den bästa jag någonsin haft i ett lopp, och de första två-trehundra meterna hade jag helt fritt vatten och kunde verkligen hitta en bra rytm. Därefter blev simningen rätt stökig då vi kom ikapp de sämsta simmarna från vågen innan. Tyckte ändå att jag hittade en bra linje och kom upp ur vattnet efter 31.59 som femma. Lite efter planen, men när jag såg Henke i T1:an förstod jag att jag ändå hade gjort en bra simning. Växeln till cykeln gick perfekt.

Väl uppe på Kicki tog det inte lång tid innan jag insåg att benen inte riktigt ville samarbeta. Cykeln blev därför en rätt jobbig historia, tunga ben och långsammare än jag velat men vädret spelade mig i alla fall i händerna. Svagt regn i princip hela vägen utom under en halvtimme då det var monsun. Precis innan vändpunkten mötte jag Henke och insåg till min förvåning att jag inte tappat särskilt mycket. Fick en positiv kick och när medvinden kom efter ungefär 60 km bestämde jag mig för att trycka på lite för att försöka gå ikapp. Fick syn på Henke på en lång raka och efter 82 km kunde jag lägga mig i rygg och invänta T2:an. Cykeltiden blev 2:24.45 vilket var bästa tid i min AG. Även andra växeln gick klockrent och jag gick ut på löpningen några sekunder före Henke.

Bestämde mig snabbt för att vänta in honom och första km gick i behagliga 4:45/km. Regnet hade slutat, men molnen hängde fortfarande kvar vilket vi var extremt tacksamma för. Matade på bra ut ur tävlingsområdet och efter 10 km hade vi 45:04, helt enligt planen. Nu började det dock bli riktigt varmt och efter 11 km sjönk farten till runt 4:50-4:55/km. Efter 14 km började Henke släppa några sekunder per km och jag bestämde mig för att jobba vidare själv. Höll ihop löpningen hyfsat och landade på 1:40.41, givetvis långsammare än jag velat men med tanke på de yttre omständigheterna är jag ändå riktigt nöjd. Totaltiden blev 4:40.48.

Efter häng i läkartältet, mängder med vatten och sportdryck och ett svalkande dopp i poolen gled (läs haltade) vi ner till sekretariatet. 1:a plats i M25-29, otroligt nöjd och där började tankarna om Hawaii komma på riktigt. 1430 var det slot-utdelning och det var bland det grymmaste jag varit på. Sjuka kontraster när en tjej helt oväntat får sin slot på roll-down medan ettan i F18-24 kommer en halv minut för sent och storgråtandes får se sin slot gå till någon annan. Lyckan var i alla fall total när mitt namn ropades upp, men när Henke missade Kona med 59 sekunder kändes det riktigt jävligt. Visserligen har målet hela tiden varit att kvala till Las Vegas, vilket vi båda gjorde men tackade nej, men att vara så nära kändes grymt snöpligt. Tror dock att Henke är nöjd med sin prestation och med tanke på allt som kunde gått fel innan (resa, cyklar etc.) känns det som en bedrift bara att ha fullföljt loppet.

Nu blev det alltså Hawaii och jag är självklart överlycklig! Den här veckan blir det helvila för att framförallt samla mental energi, men från måndag är det hårdkörning i sex veckor. Får förhoppningsvis en del tips från Jocke och har redan snackat ut med coach Berra om simupplägget. Målsättning och tankar inför det loppet kommer, men jag ska i mål på nytt PB och jag ska ha med mig en idolbild hem med Chrissie!

Tack alla som följde oss under loppet och tack för alla gratulationer på hemmaplan!

//Valpen