Årets slut närmar sig

Leute, det betyder typ folk på tyska, kul att ni börjar hitta tillbaka till gamla fina Puppyts.se i nya kostymen. Lite oklart om det bara är Tuggarn som är iskall eller om kommentarsfunktionen har hoppat igång efter lite justeringar på inställningarna.

Mayakalendern har som bekant redan löpt ut och vi lite mer binära går mot årsskifte och det närmar sig summeringar av olika slag, vem vill inte kolla in sin årsstatistik? Dock så har den största statistiknörden av alla krashat sin dator och senaste back up är gjord 2009-ish, så frågan är om vi någon gång får veta om Valpen matchat Karin tri 2012 eller om Karin även fortsatt käkar puppykillarna till frulle när det kommer till volym. Sannerligen mäktigt. Får återkomma om den.

Annars så har julen avverkats och som vanligt blir schemat lite upphackat, vilket visserligen är trevligt, det enda är att man blir lite nervös när det är skidor på TV för då vet man att Perra sitter och dunkar trainer ute i nya barren på Lidingööö och Valpens mängd tjuvträning ska vi inte ens snacka om. Undertecknad är en helt annan historia, sannerligen lojal mot fart och schema ;-)

Denna sanna trainerkungen, Valpen i julklappsoutfit och hetaste mössan januari 2013

Hur som helst, det mesta gällande den hetaste klubbens outfit, fetaste badmössan sen 2009, custom-made cykelpaket, schtekheta visors, klubbkläder och fansens kit med nya loggan är kirrat inför 2013 men det finns ett oskrivet blad på stylefronten. Tävlingsdräkten! Det har synnerligen inte saknats alternativ och partner Olander har verkligen sträckt ut en hand och visar att Olander och Puppy typ sitter ihop, som sig bör visserligen men undertecknad håller sig lite kallsinnig till svennebanan Sailfish. Även kingen Dörlich (Guildo Horn kör musiken om ni pallar se filmen) har haft ett finger med i spelet. Inget är dock klart men förra veckan droppade Valpen.

- Haglund körde Speedos på Hawaii någon gång på 90-talet.

Den kunde man ju så klart inte släppa så jag kollade av med puppyvännen och simesset Haglund, som knep en plats på Kona 2013 nere i Florida nu i höst med mäktiga 9:18, vad det egentligen är som gäller. Drog i väg ett mail och det här kom tillbaka.

Haglund giggar inga jävla speedos - han kör saucony!

-------- Ursprungligt meddelande --------
Ämne: SV: Kona
Datum: Sat, 22 Dec 2012 23:10:09 +0000
Från: Fredrik Haglund
Till: Henrik Roström <homer@puppyts.se>

Hallå där,
Härliga minnen...
Saknar faktiskt mina "Soucony" brallor och topp:) Inga Speedos alltså. Blir nästan rörd när jag ser mig i dom...Tror jag slängde dom bara för något år sedan då jag röjde i garaget. Jag minns inte att jag fick något pungskav av dom. Viktigt att smörja in sig bara. Dom jag hade hade en liknande vaddering som de flesta braxer har nu för tiden. Ni kan ju maila Faris El Sultan och kolla om han kan skänka er en uppsättning "topp och badbyxa" Fränt att ni drar till Texas. Ni kommer klara det galant.
Vore kul att träffas er ute i Stilla Havet i oktober

Med vänlig hälsning Fredrik Haglund

Som ni ser är det fokus pungskav och vaddering och det verkar som att det kanske skulle kunna funka. Återkommer när jag fått svar från Faris. Fick dock kloka synpunkter från frun att när det vankades tuffa splitshorts så blev det skav insida lår men det har jag typ redan förträngt. Så den som kränger tanga därute är det bara att höra av sig på homer@puppyts.se.

Den andra outfitten som skulle kunna vara aktuell är den som Mark Allen körde (snubben till höger för er som inte är nördar) under det legendariska Ironwar 1989. Vi får se var det slutar.

Avslutningsvis
Tycker att det är lite festligt att TriSverige fått upp ögonen för MAQ, tycker man läser det lite överallt, lite konstigt faktiskt att den "unga" och inte så traditionsstyra sporten snappat det tidigare. Men sannerligen behövs det lite mer olympiska lyft i den här sporten.

Hoppas att ni haft det fint i jul, återkommer med lite summering och annat lajbans inför 2013.
Gott slut.

God Jul

Vill med den här gamla klassikern passa på att önska alla därute en riktigt god jul.

Glöm inte heller att läsa den här insändaren från världsmedborgare Bjelkmar. När man läser den här blir vattenkammade Dudde helt plötsligt värsta bad boyen.

Hörs i mellandagarna, massa nya sköna grejor på ingående.

//Henke

Cowboys!

Känns det inte helt naturligt att den här cowboyen väljer att dra till Texas?

Klicka på bilden för att se filmen,

Hur känns den som helgunderhållning?

Sista rycket - sen växlar vi upp

Hepp, hepp!Som vi väntat på den nya hemsidan, när den äntligen är redo för ompekning och datumet satt så misslyckas Jänkarna med att importera historiken. Jo så är det, Puppyts.se kommer framledes att hostas från mtf NYC, men som landet ligger just nu så har jänkarna ett problem, de kan sätta folk på månen men inte få med Puppyts.se historik sen starten 2009, kan berätta att deras ubertrevliga support inte är helt nöjda med den typen av kommentarer. Men den här makeovern är sista steget innan omläggningen.

Enligt senaste infon från där borta så ska det vara löst, så nu är det kanske bara att hålla i hatten.

Ok nu till träningen. Den hårda kärnan har nu bara en vilovecka kvar sen är de 8 prepveckorna till ända, prep syftar enbart till att vänja sig vid träningen och börja grunda lite, så sen växlar vi upp mot nästa års huvudmål. Det vankas 12 veckors base och tanken är att ventilera lite grejor här med er vänner. Kommer så klart massor om årets huvudmål och hela upplägget till nya hemsidan. Men sammanfattningsvis så är allt som vanligt, Perra dunkar trainer, så till den milda grad att man blir kallsvettig så fort det är skidor på tv, och har efter Valpens påhopp i den gemensamma kalendern gått helt mörkt. Valpen dras med ont i fi...förlåt foten och fokar hårt på simmet och simmar nu som en hel val. Kommer bli någon form av rekord där.

Eftersom det blir en väldigt tidig tävling i år med våra mått mätt så innebär det revival för trainern för min del. Efter ett nästan trainerfritt förra hösten, visserligen min sämsta träningsperiod någonsin pga massa annan skit, men ändå. Det är ingen fest att gigga trainer, vi tänkte dock snacka ut med trainerkungen om det. Och nej då menar vi inte Perra utan den andra nämligen Näsvik. Kan inte nog säga hur mycket jag ÄLSKAR att man kan kolla live på honom när han kör trainer. Kommer lite mer resonemang kring det när coachvalet kommer på tal.

För egen del har så har skadeläget gjort att merparten av preplöpen gjorts själv, trots lite avig mot att springa med musik har jag fått med lite gamla och nya vänner. Elvis Costello innan han blev kär i den där jazzpianisten och fortfarande var arg, Solance kan man ju bara älska, årets bästa platta med Kendrik Lemar och inte minst så har det varit stående med två repeat av Niggaz i Paris (fett livegig). "Whats 50 grand for a mtf just like me/can you please remind me" i det tunga introt är en modern klassiker.

Det som varit det bästa är att när man har massa andra saker på sidan som pockar på uppmärksamheten, för det har det onekligen varit rätt tufft sista månaderna. Det som känns positivt är att det blir ett sundare förhållande till träningen, därmed inte sagt att träningen legat på sparlåga. Men mer kvalitet och mental fokus när det väl körs, inte bara grå mängdmassa (volymiös och lågintensiv träning) och sen sitta och räkna timmar i excelarket, kanske det som var huvudfelet sommaren 2012. "hard on hard days, easy on easy days" har man ju läst sen dag 1 av den här skiten men först nu kanske fattat innebörden.

Annat roligt är att klubben har växt lite och vi har verkligen fått in bra träningsfolk och det är ju hela grejen. Bara en så sak att Dudde glider in svindeffad i speedos en helt vanlig onsdag i Sumpans simhall eller när man för chansen att simma sönder ÖtillÖ vinnaren Hasselmark (fortfarande utan smeknamn), det är riktig kvalitet och så Puppy TS ska vara.

Annars så har det lagts mycket puppyjobb på nya, loggan, hemsidan, outfitten 2013, cykelstället och rätt mycket annat kring Puppy och nu verkar det som de flesta bitarna trillat på plats.

Det finns så mycket roligt kring, coachval, cykel och wattmätarköp, PT-fia, att Valpen har sagt ursäkta till en man (en dykare) och en massa annat. Kan blir så bra att det är löjligt det här. Så håll andan nu ett stund så är snart nya sidan uppe.

Sist, fick ett mail från löpcoach Pjärta. "är det inte ironiskt att simcoachen ironiserar över dåliga runnersworldomslag när det bara är en tidsfråga innan vi ser honom själv där. Det är väl där alla triathlon sell-outs hamnar med fet hälisättning och retuscherad bakgrund möjligen undantaget Lisa Norden."

Ses vi runt Råstasjön imorgon?

Konstprojektet Puppy TS

Jag har fått frågan flera gånger, är Puppy TS egentligen ett konstprojekt likt Big Brother Hanna eller den gamla klassikern Riktigt kille?Känner att vi verkligen får återkomma till detta under hösten.

Här lyssnar ni på dokumentären om konstprojektet Big Brother Hanna.

Sen tar Pjärtan coachenbeefen ett steg till och citerar helt sonika Nas med klassikern från fighten med Jay-Z om att Jigga (läs Sahlberg reds.anm) blivit kommersiell (läs skaffat hemsida reds.anm)

Y'all ni*gas deal with emotions like bitches/What's sad is I love you 'cause you're my brother and you traded your soul for riches.

Eller sa han det?

Word out och trevlig helg på er

Blad är klar!

Som ni säkert förstår så bjöd årsmötet på en massa bra skit och utlöste också någon form av arbetsstorm för den hårda kärnan, eller rättare sagt den hårda kärnan minus Perra. Vad gör Perra då undrar ni. Jo han mörkar och cyklar trainer, kan inte nog beskriva hur glad jag blev när Sahlberg (med värsta bonk or glory-sidan) påminde om Perras "snacka ut" inlägg där man endast blev mer förvirrad. Det är som jag alltid sagt, det krävs en doktor. Det som dock ska lyftas fram är att Valpen klivit fram, tagit ansvar och levererar å det grövsta, han är mäktig Valpen, mycket mäktig. Det verkar som att vi ror iland den här skiten med klubben även i år.

Ok, till ämnet på den Glenndoftande rubriken. Blad? Vem fan är Blad? skulle du inte ta och lyfta fram superman Hasselmark som det stora nyförvärvet? Multisporthjälte och numera 2-barnsfar? (grattis) Supersnabbe Chris, combackande Bibben, Putte from hell eller svärmorsdrömmen Dudde? (se avslut) Nä mina vänner, de är alla fina människor och bra triathleter men Blad är något så ovanligt som en smålänsk, exhandbollsspelande, skönsurrande triahtlet som valt att lämna tryggheten i Kalmar RC för hemmet Puppy TS. Det tog några år att hamna rätt efter att ha hamnat lite snett, vi ser det endast som ett felsurr, men från och med säsongen 2013 är han hemma. Välkommen.

Blad sträcker väl inte direkt ut, men han kör i Kalmar RC rätt lökiga dräkt.

Vi landar i år på i runda slängar 20 medlemmar och det känns lite som vi nått taket för den här gången. Det som gör en så glad är att med alla som är klara för i år så känns det lite så som det var när det grundades, allt bygger på att det är sköna snubbar och brudar som kan köra ihop. 2013 års trupp är dessutom så jävla vass att man får börja bära vatten igen snart.

Fick ett sms från den gode skönsurrande Hultgren som löd "Tja, hur går tävlingsplaneringen inför 2013?" mitt svar? "Det beror lite på, vilken AG kör du?" men det visade sig vara lugnt. För nu är det klart och inbetalt hårda kärnan har bokat gemensam tävling, nästan flygbiljetter också, till nästa år. Inte nog med det, vi har lagt schema och startat upp träningen. Förra året så var vi splittrade, men nästa år så kommer ni kunna följa oss närmre än tidigare på sista? IM-resan, från och med om två veckor kör vi ett nytt projekt. Så snart är "the muffinperiod" slut för i år och det är dags att snäppa upp kost och träning ett snäpp till, kommer mer tävling och upplägg i separat inlägg.

Mackan fyrar av bästa modelleendet direkt efter han gömt de röda korvarna.

Lite andra roliga saker från klubben - Vi har denna veckan landat i princip alla våra partners till nästa säsong, så nu är det bara att släppa ut nya hemsidan, nya cykelkläderna och nya klubbstället, vi kommer vara snyggast även 2013, stort.

- Det har blossat upp en strid mellan simcoach Sahlberg och löpcoach Pjärta där simcoach Sahlberg hävdar att P to the järta borde stå till svars för dåliga löptider under året medan simtiderna förbättrades å det grövsta. Pjärta svarar helt sonika med att åka till staterna och hetsäta cheesecake.

- För egen del så har träningen startat väldigt trögt, är sugen men inte riktigt där ännu, men känner mig långt piggare än förra året vid den här tiden, då var det gråta i bilen på vägen hem på kvällarna, skönt att man lyckades rida ut den stormen. Inbillar mig att det kanske är bra att inte vara övertänd i november om man nu ska försöka undvika att vara i toppform 2 månader för tidigt.

Sist, Tuggarn har i alla år lanserat Dudde som "psykmongot" och den stenhårde, men de egenskaper som Dudde hittills har visat upp i Puppy TS liknar mer svärmorsdrömmen nummer 1 nästan så att han konkurrera med Perra om priset som årets världsmedborgare. Väntar med spänning på att en morgon bli överraskad av Dudde i full stridsutrustning i häcken när man ska hoppa in i bilen, eller typ att han ska visa hur man dödar någon med sina bara händer.

Det var allt, mycket kort, men det rullar eller som Emelie skulle sagt Lets kick it. Ha det gott //Henke

Årsmötet och nya möjligheter

Vänner!Idag skulle varit dagen då flytten till nya puppyts.se skulle ha gjorts. Men i sista stund så trillade det in lite ändringar (läs möjligheter) som kommer ha rätt stor inverkan på den grafiska profilen och upplägget så det kommer bli ytterligare några veckor innan vi är uppe och rullar fullt ut. Men ni kommer ändå märka av vissa förändringar då huvudsidan kommer att gå ner och endast bloggen kommer att köras under övergångsperioden. Vi vill ju så klart att allt ska finnas på plats med alla medlemmar och partners på banan.

Omläggning av hemsida och grafiska profilen är inte det enda som händer i Puppy TS just nu. Gårdagens årsmöte bjöd på en 20 man stark trupp och med så när som på en, så var samtliga 4 nya medlemmarna på plats. Utan att sticka ut hakan allt för mycket så kan man med lätthet förstå varför vi kallas Sveriges fetaste triklubb, oj oj oj vilka snubbar och brudar som kör under vår flagg under 2013. Men som vanligt så är det RÄTT personer och det blev verkligen tydligt lite senare på kvällen då det som hände verkligen faller under kategorin fethäng!

Förutom att riktlinjer och partners beslutades och en massa andra saker landades så körde vi så klart ett ordentligt pass signerat Amanda innan årsmötet och kalaset satte fart. Räknar med att det inte bara är jag som har lite värk i benen idag.

Så här glada var alla innan start, saknas på bilden gör det som väl få anses som rutinerade och inte var med på misärträningen som utfördes på Ekerös kanske blötaste fält. Tack för den Amanda.

Tänkte bara slänga ur mig några snabba utmärkelser Hetast Nya cykelstället får väl kategoriseras som något av det hetaste. Kallast Arbetsgruppen med Jocke Berggren och Micke Sahlberg får väl anses som den sämsta sen det där grupparbetet om länder i Afrika i femman. Smeknamnslösa Här gilder nykomlingen Johan Hasselmark in, alla nya hade tuffa smeknamn, Dudde, Putte from Hell, Christoffer blev väldigt snabbt Chris medan Johan fick för och efternamn hela mötet. Mest show Australiens egna kompressionskung får den, kommentarer överflödiga mer cirkus än klädprovning.

Tack för ett trevligt årsmöte!

Dagen har bjudit på mycket obanat och imorgon rullar vi in i vecka 2 av träningen, kan bli trevligt. Henke

NYC istället för Kona?

Yo,Sitter på mäktiga The Standard i East Village och vickar på fötterna i kommande säsongs tävlingsdojjor inhandlade på Nike Town, har precis avverkat en kort FaceTime med Valpen som lägger sig tidigt den här fredagen.

Kör den här veckan i New York med bästa fotografen. Har sen debuten i stan varit såld, nu när vi dessutom har lite vänner som flyttat hit och får ännu mer bra tips så lyfts det nya höjder. Magiskt. Bara en sån sak att Stiffler dök upp på Wholefoods på East Houston idag gör ju att det lyfter ;-) Får dessutom något mot min besatthet av NFL, ska kolla Jets på söndag på nya stadion.

Annars handlar det mest om att hänga runt, käka på Chipotle (när kommer det till Stockholm?) leta bästa burgaren och leka säker. Inhandlade en bok på MoMA som översatte lite raplyrics så nu jävlar ska P to the Järta och Sahlberg få lite mer sköna insults.

Nya dojjor och massa burgarhak, det får man inte på Kona

Hur som helst fick tips, av tror det var Perra, att kolla på IM i Kona när jag var i USA. Är tyvärr lite för lite autist för det, även om jag ser NBC filmen från 2010 varje gång jag kör trainer, så är det lite för bra för min smak. Väntar på NBC dokumentären.

Men det är ju ett helt gäng svenskar som är på Kona nu i veckan och tävlar till helgen. Har faktiskt varit lite för disträ senaste veckorna för att ha någon vidare koll. Men detta vet jag. Alex aka Lotta på Liseberg aka Ironmanalex kör och oavsett hållningen på onsdagsimmen så är det klart att vi skickar kärlek till Alex. Jojje, 7 års resa får sin ände i helgen. Trots diverse synpunkter på saker som vi inte har en aning om så gillar vi Jojje. Sist men inte minst för att han har vett att nästan alltid gigga i Puppybadmössa. Men det är ju klart det kan ju inte finnas någon med hyfsat normal smak som hellre giggar SPIF eller SCF mössa, ser ju ut som skit i jämförelse. Vet att Perra och Valpen säkert skulle vilja skriva Olle dessutom så då gör jag det, verkar vara en bra påg om du frågar mig. Oavsett tidigare battles med MangeJ så skickar vi lite kärlek och starka cykelben även dit.

Det sägs ju att det krävs cirka 10 000 timmar för att blir riktigt jävla vass, så det får bli en kortis det här för nu bär det av mot Brooklyn bridge för dagens korta löppass. Säsongen har tjuvstartats men på tisdag startar den på allvar, kommer massa mer om det så klart.

Sist Nya hemsidan är helt klar för lansering, det finns dessutom massa bloggmaterial som fått stå tillbaka under transition, det har jobbats hårt och gjorts en massa andra bra aktiviteter, bra för själen, bra för jobbstatusen och lite bra för kroppen. Men till nästa veckas årsmöte så smäller det, BOOOM!, nya puppyts.se kommer upp. Till årsmötet får vi även veta vilka som är nya Puppies, de som kommer köra för oss 2013. Kan bli bra.

All for now Henke, who loves you like a fat kid loves cake

AMA det nya Down with Puppy

Håll ut vänner!Vi krigar på med nya hemsidan och omläggning av bloggen med mera, hoppas kunna landa helt eller delvis under veckan. Det hänger lite på våra fina medlemmar dessutom, de kommer att grillas hårt under veckan. Kan bli bra.

AMA, en teaser Ni som varit med vet att vi under det mörka och inte lika tri-täta året brukar köra lite sköna grejor och träffa lite kändisar för att ställa lite frågor. Vi har sått de första fröna för årets upplaga men i ett delvis uppdaterat format som vi väljer att kalla AMA, ask me anything. Vet inte hur heta ni läsare är på vad som händer på nätet, troligen hetare än hårda kärnan som i princip kategoriskt bojkottar Facebook, men i USA får folk som tror att de kan vara intressanta ställa upp på AMA, IAmA eller AMAA där man sedan får ställa sina frågor. Se här när Barack ställer upp.

Vi behöver därför lite hjälp, vi kommer att kontakta, träffa och ställa lite frågor till lite skönt folk, har ni några förslag/önskemål på folk eller vad ni vill veta så är det bara att höra av sig i kommentarsfältet eller direkt till mig på homer@puppyts.se

LMFAO – en favorit lite annan tappning dock, tack Carro.

Annars så köttar vi på med transition, eller köttar och köttar. Försöker vila så mycket det bara går, pendelcyklade dock idag och det är alltid rätt härligt att tampas med gubbarna uppför Nockebybron. Men det planeras för framtid, närmst så börjar kollektiva simmet men också årsmötet och nästa säsong surras det om å det grövsta. Vi får väl se vad det blir för upplägg där men det återkommer vi med, finns också rätt långtgående planer på att dokumentera en hel satsning från första passet till tävling. Kanske skulle kunna bli något.

Sist men absolut inte minst en anekdot. Veckan som gick så drogs Valpen med en efterhängsen förkylning, den som brukar komma off season för hans del. Det är ju så klart tråkigt men uppkomsten är allt annat än tråkig. Valpen hade nämligen varit på Mattekonfa, ja ni läste rätt.

Valpen jobbar ju, eller vad man nu kallar det, på matteinstitutionen och nu var det dags för Konfa, medverkade gjorde dessutom Puppys egen Pjärta (P to the järta) Är fett osäker på vad man snackar om på Mattekonfa men någon form av matte skulle jag tro, kanske intergraler eller nåt. Hur som helst, det verkar som det blev hårt och enligt rätt säkra rykten så körde Pjärta det gamla partytricket pi.s decimaler fram mot småtimmarna. Det är ju klart, en frostnatt med killarna på matteinstitutionen sätter sin spår i form av förkylning, så skicka lite kärlek till Valpen som nu är på bättringsvägen. Huruvida P to the Järta blev sårad framgick inte av storyn.

Den här bilden är en av mina absoluta favoriter så jag kan inte låta bli att slänga in den igen.

Kram från Henke

Ny web coming up!

Gott folk!Vi vilar järnet! Själv så blandas grym laddning för nya äventyr med den värsta sortens trötthet. Tillåter mig själv att åka med i koman. Får skäll av kiropraktorMicke, badar och bastar med gubbarna i VL, försöker bli någon form av Yogaguru, dricker öl på alla möjliga håll för att komma ikapp, testar crossfit med Valpen, jobbar ikapp och inte minst försöker ta hand om fru och laga god mat. Transition är här och den är lite som ett töcken men samtidigt alldeles underbar.

Men nu är det satt, den 1 oktober börjar vi sätta lite ordning på tillvaron men innan dess så kommer vi att göra en makeover på hemsidan och den är planerad till nästa vecka så ser det lite mörkt ut här nästa vecka så fattar ni varför.

Sen kan jag inte nog påminna om att det börjar bli dags för årsmöte, den 20 oktober så kör vi ute på ön. Verkar som om festgeneralen fått någon form av ångest så vi får väl se hur uppstyrningen blir, men avsätt tid från lunch. Det har fördelats en del uppgifter men om det är någon som har något magiskt på gång, sammanfatta gärna det i ett mail till hello@puppyts.se. Detsamma gäller eventuellt nya medlemmar, det är på årsmötet ni har chansen att knipa en plats i Sveriges fetaste tri-klubb.

Lite annat trevligtBästa fotografen har lagt upp ett bildspel från Köpenhamn, kolla in det genom att klicka på någon av bilderna nedan.

Silly Season Det ryktas om att Anna & Catta gör comeback på höstens simning, kan bli hur bra som helst. Det innebär nytt rekord, i dagsläget är det 4 av 10 brudar anmälda på onsdagssimmet.

Vi får så klart återkomma när nya webben är uppe vad som händer men jag skulle säga att Puppy TS är synnerligen på gång. Sist men inte minst Den här mycket fina bilden trillade in i brevlådan med stenhårda Lelle och Mange som vann årets ÖtillÖ, inte oväntat att de giggar i Puppys rosa badmössor. Tänkte köra lite uppföljning med grabbarna under hösten och kanske hittar vi på lite annat kring detta.

En och annan rakad bringa i E-valley vad det verkar.

Trevlig vila på er!

Ps. Valpen hälsar att han kör över Dudde (the Dude) i samtliga crossfitövningar, idag gjorde han tex 3 kipping pull-ups på raken, så håll i hatten där borta i Sollis. Ds.

ÖtillÖ - slutet gott - race och movie

Gott folk!Igår avslutade jag och Bjelkmar trisäsongen 2012 när vi för tredje gången körde ÖtillÖ. Är osäker men vi lär vara rätt unika med tre raka fullföljda tävlingar i samma tävlingskonstellation.

Valpen och Lotta fullföljde också för andra gången, dock första ihop och de landade som femte mixedpar och var väl inne typ 40 min innan oss, som vanligt starka som tusan.

Lotta och Valpen, Valpen gör klassikern och stänger av klockan.

Sista lag med Puppyanknytning var Micke Granath som körde med superstarka Elin och de fullföljde trots en illa stukad fot på Micke. För er som vill har resultat så får ni klicka er in på ÖtillÖs hemsida. Det finns som vanligt splits och allt annat som kanske dyker upp vad det lider.

Här kan ni lyssna på mig och Perra i webradion innan racet.

Här kan ni lyssna på en skön rapport från grissimmet, Jojje håller i micen som vanligt.

Det är märkligt hur ett race som passar främst mig så fruktansvärt illa kan locka mig att köra en tredje gång. Jag är dålig och blir ruggigt sliten i tuff terräng och sen stelnar mina 90 pannor fördelade över 193 cm lätt till över tid och speciellt när det är mycket löp för att sen plaska i en fjärd som håller fjorton grader under 50 minuter. Vi hade som målsättning att landa bland de 20, vilket vi misslyckades med kapitalt. Men trots det så kan jag inte låta bli att känna mig lite stolt. Vi kastade in allt vi hade igår och det var så långt det räckte med Perras knä och att jag är som en 60 åring i kroppen, stolt att vi inte bröt. Det är samma sak varje år, man har glömt och jävla hårt och långt det är. Men det ska gudarna veta, igår var verkligen det tuffaste racet på de här tre åren som vi kört och som vanligt var de väl cirka 40% som bröt eller inte klarade cutten.

På plussidan, jag drog Perra 35 minuter på Ornö, snacka om fall framåt. Jag krampade inte en gång, började efter 2 timmar 2011. Jag hade fett med mental energi kvar, inte krut i benen, även till de sista öarna.

Tuggarn och The Dude kom ikapp oss i slutet på Ornö och hade också en hård dag. Jag och Tuggarn hade en deal om joint venture om vi kom upp på Utö ihop, så blev det även om jag och Perra hade överläggning på Långbäling om vi kunde hänga dem, men det hade vi inte fixat.

Team Malaco och NEAA i en joint venture

Kvällen blev bra med trevligt häng dessutom, det är lite som uthållighetsmupparna firmafest därute på Utö.

Nu börjar axlarna stelna till och värka så där härligt och suget efter att kanske lära sig springa trail att komma igång, och om det finns möjlighet så kanske det blir en vända till.

Fick dessutom en rätt skön uppenbarelse under första timmarna. Jag har, som ni som följt oss under senaste månaden vet, varit rätt besviken över tävlandet i Köpenhamn och efter analys av träningsdagboken ser jag att jag visat på vissa överträningssyndrom i perioder så nu blir det till att ta hand om kroppen, vila och se till att få tillbaka rörlighet, styrka och glädje. Lite skoj att jag var stelast första 5 timmarna och sen studsade jag upp mot slutet av racet, Perra såg förvånad ut.

För er som var oroliga så har vi så klart klippt ihop en film från årets race. Fick justera lite ljud för Icona Pop ville inte låna ut sin fina "I Love It" till Puppys ÖtillÖ rulle.

Det var många som gjorde fina insatser igår, vinnaren Mange ihop med Lelle nöjer vi oss med att gratulera för nu.

Fick lite respons på att de var twitterpaus på gång. Jag startade Puppy TS twitterkonto 2009 i samband med att vi körde vår första tävling någonsin, i samma veva som vi drog igång den här bloggen. Nu pausar vi lite på twitter, känns lite 2009, men bloggen kommer i allra högsta grad att leva kvar. Den kommer få sig en ordentlig makeover och oavsett var vi kommer rikta våra uthållighetskrafter nästa år så kommer bloggen leva vidare. Att man inte gjort en Ironman under 10 timmar är ju fan patetiskt som Valpen uttryckte det i bilen hem, så någon form av satsning blir det. Bloggen kommer dessutom att gå tillbaka till basic, rakare och ärligare. Som den var i början.

Nu två glas rött senare så skickar vi ut en kram till alla vi stött på i sommar och alla år sen vi började med den här skiten.

Lite vila på den?

ÖtillÖ 2012 - Följ Puppy TS idag

Yo!Om inget oväntat har inträffat så startar idag 3 lag med Puppy folk inblandat. Ni följer oss enklast via ÖtillÖs hemsida där det finns livetracking men även länkar till olika social media som rapporterar.

Puppylag 2012 Lag 58 - Puppy TS - Team Malaco - Henke och Perra Lag 81 - Team Viscious and Delicious - Micke och Elin Lag 83 - Puppy TS - Team Proanalys - Lotta och Valpen

Så här har det sett ut genom åren med Puppy TS på ÖtillÖ

Vad fan är ÖtillÖ? Läs lite racereports eller klicka på loggan nedan så landar du på ÖtillÖs hemsida. Henke&Perras story 2011Henke&Perras story 2010Valpen&Bibbens story 2010

Inför ÖtillÖ - Mästaren Jonas Colting

På måndag smäller det, årets skönaste och hårdaste race ÖtillÖ går av stapeln i Stockholms skärgård. Vi försöker som vanligt kolla av läget med lite olika folk. Det finns väl egentligen bara en som alla år varit med i toppen eller brutit. Så klart stämde vi av med mästaren Jonas Coltning.

Jonas! Hur är formen inför årets ötillö race? Jo, den är hygglig! Jag hade en snabb återhämtning efter Kalmar, antagligen för att jag gick en del på löpningen, så jag var i vattnet och simmade redan på måndagen efter loppet. Jag har inte sprungit så mycket men simmat nästan varje dag. Men framför allt är jag ju förbannat taggad på Ö till Ö och har en hatkärlek till den jäkla banan!

Du har nu ny partner, det är väl den 4e i ordningen om jag inte är helt snett på det. Tre frågor på den. Nr1: Vem är din nya partner och en några snabba info om honom, hans styrkor och varför du valde honom? Det är väl ändå så det funkar, de snabba pågarna ute landet väntar på att Jonas ska ringa om ötillö? Erik Strand, från Falun. Flerfaldig svensk mästare i triathlon och har varit tvåa i både Ö till Ö och tvåa i Kalmar ifjol, under sin debut på Ironmandistansen. Erik var dessutom den som slog mig med typ två tiondelar när vi blev etta och tvåa på Vansbrosimningen 2005!

Det var svårt att rekrytera en partner i år. Jag har varit i kontakt med både Tim de Boom, Chris Mc Cormack och Conrad Stoltz, samt flera svenska triathleter men alla har antingen en annan agenda eller vill inte köra. Pontus Lindberg tackade nej för att han tyckte att det var en konstig tävling som var vare sig multisport eller triathlon:) Men jag har ganska höga krav också och för att komma ifråga som partner måste man vara lika bra på att simma som jag, till att börja med, och urvalet blir då ganska litet direkt.

Nr2: Vad skulle du säga talar för er som team i år? Nja, vi är väl lite underdogs med tanke på att jag opererades i våras och inte är helt fullt på banan än, samt att Erik varit lite under isen med sjukdomar och annat. Men vi är ju de snabbaste simmarna på banan och vi kommer att gå hårt där. Sedan får vi hoppas på tuffa simförhållanden så att det blir en utslagsgivande dag!

Nr3: Surrar du för mycket så man inte pallar köra mer än ett år med dig eller är det den svarta energin och höga tempot som knäcker gossarna? Haha, ingetdera! Det är bara en slump att partners växlar. 2008 vann jag med Pasi Salonen men året efter så var han skadad och jag körde och vann med Flinta. Efter det höjdes nivån på loppet och jag behövde någon som simmade lika starkt som jag och det gjorde Gordo Byrn som var min partner när vi vann 2010. Björn Andersson och jag hade nog gjort ett bra lopp i fjol och vi ledde ju halvvägs när han blev sjuk.

Colting och Flinta fixar biffen 2009!

I och med din nya sponsor kommer vi se dig kuta omkring med en Rolex Submariner eller ansluter du till övriga mattematikstudenterna och kör miniräknarfula men användarvänliga Garmin? Min Rolex är till för civilt bruk och den har jag bara innan och under loppet. Det hade ju varit för tråkigt att tappa den på havsbotten! Jag avskyr Garminklockor och kommer verkligen inte att använda en sådan! Skönt att man får medhåll på den någonstans av någon som faktiskt är bra!

Du är ju någon form av institution på ÖtillÖ, vad är det som gör att återkommer år efter år. Gillar punkt-till-punkt lopp och jag tycker naturligtvis att det är kul att köra lopp som jag kan vinna! Och sedan är det ju en sån fin utflykt i skärgården!

Sist men inte minst, om man är en 90 pannors lat gammal handbollsspelare, har du några sköna quick fix för att bli riktigt triathlet och väga in på 80 pannor till nästa sommar. Har jobbat mycket kött och rött i sommar med mindre framgång. Sluta ät handbollsklister, kör mindre bänkpress och spring mycket innan frukost!

Tack för svaren, det är alltid trevligt med lite Coltingsurr. Nu kör vi lite skönlördag innan det är dags att ge sig av ut mot Sandhamn.

Det kommer upp lite mer info om hur ni följer oss tidigt måndag morgon. Nu åker vi!

Inför ötillö 2012 - filmen

Allt eftersom vi närmar oss Ötillö, på måndag den 3e september smäller det, så bygger vi lite stämning. Idag på kvällen körde vi det sista specifika passet i Hellas. Under föregående vecka fick vi oss en pratstund med Tuggarn, plus att vi snackar lite utrustning och bjuder på lite sköna klipp från förra året..

Årets tävling närmar sig vänner, återkommer med lite mer innan det är dags.

Trihelg, Yoga och Exit Kalmar - uppdaterad

Aight,Det har varit en fullsmetad triathlonhelg, vårt snabbaste ess Sahlberg körde ITU i innerstan och var het, rapport kommer därifrån.

Dålig bild, rätt mycket hälisättning men glädjen lyser igenom. Det är det viktiga. (ny bild inlagd)

Idag söndag så körde Mackan, Ola och Loman Olympisk distans som även den gick av stapeln i ett regnigt Stockholm. Uppdatering! Ola vann Masters 35-39 på Stockholm igår på finfina 02:10:09. Riktigt stort, känns som 35-39 är den nya 30-34, speciellt i Puppy TS

Ola i simstarten, bra bild dessutom. Skönt att vi får leverans på mer bilder även om det är mycket kärlek i Bettans gig även om kompositionen ibland lämnar mer att önska.

När alla andra åkte till huvudstaden så körde Valpen "lillpasi" Nykvist den gamla fina Sala Silverman och vann helt sonika det racet, stort, där kan vi räkna med att det kommer racereport. Börjar bli lite otäckt likt Pasi nu, även om det är riktigt bra resultat som spottas ut andra tävlingen i rad. Det som dock inte riktigt får anses som helt ok är att, om det skulle bli ett (sista?) IM försök i Zurich nästa år, så har Valpen helt sonika bjudit in Jocke. Ja, han som körde Kalmar på 8:39 och dessutom går i min AG nästa år, att haka på. Hoppas de får de roligt i Zurich, Valpen och Jocke. Lite raljant så klart, men vi tittar på ett gemensamt upplägg till nästa år Valpen och Jag, får se var det landar. Med eller utan Berggren och de andra.

För egen del så befinner jag mig i något slag ingenmansland mellan transition och lite uppstart mot ÖtillÖ. Är både sugen på att käka godis och dra igång en nysatsning men just nu så blir det lite schizofrent, fina ÖtillÖ-pass blandas med rätt mycket godis och godricka. Benen har värkt konstant och efter minsta lilla prommis bultar det å det grövsta och ändå har man känt sig rastlös, konstigt. Efter känt mig som en gubbe (mer än vanligt) på fredagens ÖtillÖ löp så släpade jag mig iväg till Yoga idag, festligt, somnade som vanligt på avslappningen och ursäktade mig lite för Yogafröken när jag lämnade att det varit rätt mycket tri sista 10 månaderna men nu skulle jag minsann sköta mig. Jo jag kände mig rätt stel, ok, det syntes också?. Fick sågning Le Grand för hur stel jag va och körde hem lite besviken, vad hade jag väntat mig? För idag var jag inte ens i mina ögon näst sämst, jag var faktiskt sämst.

Bild från traillöp när det testas nytt material och lite annat trevlig inför hösten.

Tänkte att vi skulle stänga Kalmar för innan kommande helg så kommer det både komma en racereport från Lillpasi och en film plus kanske något ytterligare något inlägg inför ÖtillÖ.

Klubbrekordhållaren Jocke Berggren har skickat över sin racereport men innan dess så vill jag be Staffan och Robban om ursäkt för att jag "glömde" rapportera om er i Kalmar, tydligen tog besvikelsen lite mer energi från mig än jag trodde. Strålande insatser från både med feta PBn, läs mer om Staffans race på hans blogg.

Staffan landade på fina 10:31 Robban på 11:19

förstår inte hur jag kunde glömma er, ni är ju min påminnelse om att det finns ett liv efter 35. Kul att ni kommer till årsbalunsen i år också!

Staffan sträcker ut!

Till sist, här kommer då Jockes racereport, någon som är sugen på att dela med sig av lite bilder tas de tacksamt emot.

Jockes Race För snart en vecka sedan gick Kalmar IM och tanken var att komma med en rapport tidigare men eftersom jag började jobba i måndags morse så har jag knappt hunnit packa upp väska. Här är iaf en kort berättelse om mitt lopp. Hade gjort de sista passen och de kändes riktigt bra, var riktigt sliten av träningen så sent som helgen innan och blev nästan lite orolig att jag inte skulle hinna återhämta mig. Körde lite snabblöp på fredag fm som jag alltid gör och sen simmade jag med KJ ett varv på banan, kände mig kanonstark på simmet och KJ kommenterade t.o.m det. Ironiskt såhär i efterhand när vi vet hur det gick på tävlingen.

Tävlingsdagen. Klev upp 04:30 och åt min vanliga IM-frulle, två ljusa frallor med smör och apelsinmarmelad och två stora koppar kaffe för att kicka igång magen ☺ Drog ner till starten och lämnade flaskorna på cykeln, gick sedan till simstarten för ombyte. Vid 06:30 låg jag i vattnet och värmde upp, helt enligt plan. Kände mig inte särskilt nervös och väldigt trygg i att jag skulle göra ett stabilt lopp. Starten gick och jag kom iväg bra, lade mig på Jonas Bergqvist fötter efter första bojen och låg precis där jag ville. Efter ett tag när jag trodde att loppet satt sig, typ 500m, så blir det trång igen och folk är uppe på mina ben. Jag tappar Jonas fötter men tar ett par andra istället, då spricker klungan av och jag ligger instängd. Är nästan vid varvning där det återigen är trångt och lite slagsmål och jag tappar ytterligare fart och driv i simningen. Andra varvet ligger jag i en klunga som simmar riktigt långsamt men det är inte så långt kvar så jag bestämmer mig för att ligga kvar och spara kraft för att sen gå ut hårt på cyklingen. Uppe ur vattnet på strax efter 59 min vilket är min snabbaste simning men riktigt dåligt om man ser till att jag trodde att jag skulle kunna simma på 55-56 min. Växlar utan problem till cyklingen och ger mig iväg. Det är lite trång i början och folk vinglar, tror att killen framför ska vurpa så jag får ta några koner på fel sida. Ut på Ölandsbron och tar en gel och lite dricka och sen börjar jag köra. Kommer ikapp folk hela tiden men är nästan ensam ner till Mörbylånga då en kille kör om. Jag lägger mig på 10m och har en rätt bra resa tills vi svänger av ut på Alvaret. Jag tar langning och saktar in lite men det gör inte han. Han vänder sig om och ser att jag ligger 50m bakom och sen börjar han köra som en dåre i medvinden. Jag vill in på 10m så jag hänger på, skickar i princip alla växlar jag har men tar inte en meter på flera minuter. Lagom till Alvaret är slut är jag ikapp och han vinkar jag ska fram och dra. WTF!? Jag går inte fram utan är glad att jag inte dog av ansträningen. Han fortsätter köra på men kroknar lite och efter ett tag kommer två till kapp.

Bilden är från galenutmaning.se kolla in dessa snubbar, TACK!

Lagom till vi går ut på Ölandsbron igen tar de två täten och jag är lite seg efter den hårda körningen på Öland så jag kan med nöd och näppe gå med. Vid 100km hade jag 40.1 km/h i snitt med en snitteffekt på 230 Watt (snittade 228 Watt på Vansbro ½ IM så förstår ni att det var fullt ställ). Inne vid varvning hoppades jag få besked att jag tagit in på några av de som simmat fortare men får till min förvåning veta att jag tappat flera minuter. Hur fort cyklar folk egentligen? Sliter mig igenom de sista 74km bakom de två som kom ikapp vid Ölandsbron men är nära att släppa flera gånger men biter ihop. Men 7km kvar känner jag att jag måste vila lite så jag slår av och kör det sista i mitt eget tempo. Tid på cykeln, 4:37:xx. Helt enligt plan men inte så bra mot de andra då 4:30h verkar ha blivit det nya 4:40h.

En snabb växling utan problem och sen ut på löpningen. ”Min gren” så nu var jag taggad. Öppnad lugnt men hittade inga km-markeringar, trodde jag såg 4km och kollade klockan. 17:30min, va fasiken! Jag ville öppna lugnt men detta var för sakta så jag ökade rätt bra, fick syn på en stämpel där det stod 5km och kollade klockan igen. 20:21, va fasiken igen! Det var ju inte 4km-skylten jag såg och 20:21 på 5km var ju snabbare än planen som var 4:10-fart första 15km. Insåg att det inte fanns några markeringar och kunde därför inte springa på klockan utan fick gå på känsla. Passerade varvning (15km) på 1:01h och allt kändes bra. Fortsatte trumma på men efter 18-19km började magen kännas konstig och jag insåg att det var lika bra att ta ett stopp medan jag bestämde själv. Stannade vid ca 22km och kände mig direkt bättre. På vägen hem på andra varvet började det blåsa motvind och jag kände mig lite seg, slottsparken var ännu segare och när jag passerade 30km stod klockan på 2:06h. Att springa under 2:55h var nu inte möjligt men jag ville givetvis under 3h så jag bestämde mig för att öka farten i medvinden ut på tredje varvet. Inte helt väntat så började jag känna mig piggare. Antar att jag inte var trött på andra varvet utan det var nog mest okoncentration som gjorde att jag sprang långsammare och det fanns ju inga km-skyltar som gjorde att jag märkte det innan jag kom in i den lunken. Vid 32km så passerade jag Colting och det gav ju en viss kick då jag varit i ett om möjligt ännu större vakum på löpningen, hade hört 12min till bronset och det ger ju inte så mycket energi ☺ Fortsatte trumma på och kunde öka ytterligare, kollade klockan vid 35km och konstaterade att jag låg bra till för att gå under 3h på maran och slå mitt personbästa. Sprang om Fredrik Carlén med ca 6km kvar och fick ännu lite mer kraft, fick även höra att Ted Ås var trött och nu bara fyra minuter framför. Det ska väl ändå inte gå men jag kände mig pigg och ingen kommer ihåg en fegis så jag ökade ännu mer. Kändes som jag flög fram och jag kunde inte låta bli att störa mig på de tapppade fyra minuterna på varv två. Med 2.5km kvar började publikleden tätna och bekanta röster ropade att Ted nu var ”alldeles där framme”, jag spanade och kunde se en bekant löpstil i folkhavet. Närmade mig snabbt men ville inte ta några risker så jag ökade ännu lite mer när jag sprang förbi Ted för att inte ge honom några idéer. Nu var det två km kvar och jag gav det jag hade. Kom in på upploppet och såg på långt håll att klockan stod på 8:38:xx, gött det blir nytt PB! In på målrakan och möttes av publikens vrål, har inte varit med om något liknande i Sverige sen jag började med triathlon, detta gjorde att jag inte kunde hålla mig från att le samt vinka och sträcka händerna i luften. I mål. Nöjd. Tid på löpningen 2:58h och sluttiden blev 8:39h. 9a på SM tror jag, har inte kollat resultaten, och 2a i H35. Hyfsad pall i H35: Djurback 1a på 8:10, jag 2a på 8:39 och Colting 3a på 8:45h, gubbklass jo tjena!

Gick och tog massage, några pizzabitar och några muggar iskall cola. Efter det kände jag mig helt ok och kunde gå tillbaka till hotellet, det tog visserligen en rätt bra stund då man träffar en del folk som vill prata på vägen. Var ju glad så det var bara roligt. Sammanfattningsvis så är jag grymt missnöjd med simningen, väldigt nöjd att jag vågade köra så offensivt på cykeln och nöjd med löpningen, att jag kunde forcera sista 12km som jag hade planerat. Hade väl lite onödigt mycket kraft kvar sista varvet och kunde sprungit fortare men då har jag något att förbättra ☺

Just det, höll på att glömma det viktigaste. Jag är nu stolt innehavare av två Puppy TS klubbrekord, dels snabbaste Ironman men även snabbaste maran. Två feta rekord i sveriges fetaste triathlonklubb. Phett!!!

Landat och laddar om!

Henke här som vanligt, Har nu landat hemma och hunnit smälta lite intryck och försökt analysera och känna in lite mer. Är fortfarande besviken men samtidigt en erfarenhet rikare, problemet (eller det fina om man så vill) att det blir så brutalt tydligt och kliniskt när man kör racet på det sättet, med tydliga brutala målsättningar som vi (Perra undantaget) alltid gjort. Det är samtidigt det som ÄR Puppy TS och det är där vi är som bäst.

Vill passa på att tacka för all fin respons jag fått här på bloggen och via luren, det uppskattas ska ni veta.

Del av Challange Köpenhamn som man faktiskt kan glädja sig åt i efterhand, bra sim.

Hur det kommer att se ut nästa år är ännu långt från klart, men det har satts ett antal bollar i rullning som är spännande. Puppy måste hitta tillbaka till kärnverksamheten och det kommer bli en del förändringar, både här på bloggen men även när vi syns ute i landet. Verksamheten här på bloggen har varit lite splittrad efter Phillies, det ska vi försöka ändra på och mer komma tillbaka till den raka rapporteringen, glädjen och ärligheten. Vi är inte som andra triathlonklubbar eller bloggar och vill inte heller vara det. Den här bloggen ska ta med er på vår resa från tjockisar till triathleter även om vi fått med några smalisar sen starten. Ni som varit med sedan starten kommer inte bli besvikna utan känna er mer hemma.

Henke i våtdräkt är kärlek likaså kramen av SCT? killarna till höger, hör av er om ni vill ha mer bilder. henke@puppyts.se

Innan det är dags för årsmöte och det årliga kalaset i oktober (preliminärt 20 oktober) så kommer det ske mycket arbete för att lägga den nya plattformen men även bloggen och hemsidan kommer få sig en duvning.

Men långt innan dess, måndag om två veckor, så är det dags för årets stora upplevelse och bästa tävling ÖtillÖ, om ni inte sett förra årets rulle så kommer den här. Team Malaco har börjat uppladdningen med den årliga löpningen upp och ner på Flemminggatan i våtdräkt och rosa badmössor, kärlek.

Till helgen bör ni dessutom ta er till Slottet för att kolla in ITU som går för första gången i Stockholm, Puppy TS är ju dessutom representerade av svinsnabba Micke Sahlberg. Missa inte det.

Oj vad det cyklas här då!

Som avslutning så vill jag gratta några speciella personer som gjorde bra resultat i Kalmar Jocke Berggren, 8:39, svårslaget klubbrekord kan man gissa. Henrik Blad, Kalmars stolthet och legendarisk handbollsspelare sub10! Mange J, fan va snabb du blivit, nytt bet nästa år? Jonas Colting, gillar karln. Plus en massa andra så klart men man kan ju inte rabbla alla man känner.

Ska vi säga att vi stänger Köpenhamn med den här bilden så återkommer vi med lite mer grejor inför ötillö under nästa vecka?

IM Kalmar - Jockes Race

Medan undertecknad och Valpen letar vattenpoloklubbar så förbereder sig många av svenskarna för tävling. För till helgen är det som det flesta vet IM Kalmar och Puppy skickar ett antal atleter till Småland, här kommer uppsnacket från vår snabbaste - Jocke Berggren På lördag morgon går starten för den första officiella IronMan-tävlingen i Sverige och som traditionen bjuder så är det även SM. Denna kombination gör att det är det starkaste startfältet ett långdistans-sm mönstrat någonsin, samt att det givetvis kommer ett antal riktigt bra triathleter från andra länder. Blir det bra väder kommer det gamla banrekordet att krossas, SUB 8 är inte omöjligt. När det kommer till SM-medaljerna är det inte omöjligt att det kommer att krävas SUB 8:30 för en medalj, tider som endast tre svenskar gjort innan.

För egen del så känner jag mig väl förberedd trots att jag inte tävlat mer än en gång i år, 13 månader med hälseneproblem satte stopp för det. Mitt ända lopp var Vansbro halvironman vilket slutade med DNF då jag fick en helt galen håll efter 4km löpning.

Simningen som är min svagaste gren har jag lyft ett eller två snäpp under vintern då jag efter tre års pendlande till Stockholm fått lite lugn och ro med träningen när jag började jobba i Falun i november förra året. Har simmat med Dala Sport Academy vilket har varit ett stort lyft, hårda pass och roligt sällskap. Cyklingen har gått bra, är nog i samma form som jag varit tidigare år. Jag lyckades ju hänga med Henke på Puppys boost-vecka så helt under isen är jag inte :-) Trots hälseneproblemen har jag lyckats löpträna hyfsat under vintern och sen problemen försvann i Maj i år har det gått riktigt bra.

Jag ser fram mot lördagens lopp och jag hoppas kroppen svarar bra. Det är fyra år sedan jag var trea på SM på 8:40h, jag har utvecklats mycket som triathlet sedan dess trots att det tyvärr inte visat sig i så många bra lopp. Skador (2009) och sjukdommar (2010) förstörde två hela säsonger och det har varit tungt att komma tillbaka, har funderat många gånger på att sluta. Dessa år har lärt mig att ta motgångar, det är inte så farligt som det känns för stunden. Så på lördag ska jag köra så det rycker och satsa på att göra mitt bästa lopp någonsin, gör jag det är jag nöjd oavsett placering...fast en medalj skulle ju onekligen värma gott i höstmörkret :-)

Joakim Berggren, startnummer 910

Finnes: Cervelo P2 aka Henkes Racereport

Kravet för att få Cervelon är så klart att man får hämta skiten på botten under Öresundsbron. Missförstå mig inte nu, jag har mycket stor respekt för Perra (som har klubbrekordet) det är du värd, men även Selvin för deras tider, men det var inte det som var målsättningen. Det är ju en del av skiten att man får stå där som en pajjas när man inte infriar sina målsättningar. Men det är en del av det här spelet.

Från början. Simmar bra: 01:02:59 säger klockan när jag kliver upp på rampen otroligt nöjd, köttar på bra från början mattas av lite mellan 1500-2700 (det sitter markeringar på broarna, bra!) men uppbringar lite till sista 1100. Det var simmet jag var mest orolig för innan start. Du får vara kvar Sahlberg!

Cykeln: Växlar rätt smärtfritt, skojar med en tysk i T1, om att man inte får vila mellan grenarna. Han ser helt oförstående ut där han sitter och knör med sina kompressionsstrumpor i tältet. Ut på hojen och livet känns bra. Håller mig i skinnet och lägger mig på 36km/h i snitt och cirka 135 i puls och ligger kvar där trots att jag bli omcyklad av halvfigurer som jag inbillar mig att jag kan ta. Efter 3,5h händer något, trycket försvinner i benen helt och hållet som en blixt från klar himmel. Har ätit och druckit helt enligt plan och känt mig stark. Slår av på takten in mot stan för att inte bränna mig helt och hållet.

Löpet: In i tältet och vet att jag är typ 5-10min back på planen samt att jag har inte inte tillstymmelse till kraft i kroppen, den bara värker, börjar grina när jag ser Anna men uppbringar all ilska och power som finns, ska ge löpplanen ett försök (49min/varv) håller första varvet sen faller jag fritt, lyckas dock öka lite sista varvet men det är marginellt.

Landar väl på typ 10:06 eller nåt men jag har inte kollat och skiter rätt hårt i det. Vet inte riktigt vad det var som inte ville sig, att kroppen lägger av efter 3,5h cykel känns lite konstigt, det är för tidigt, ansträngningen är inte så hög. Visste att jag skulle få slita men hade väl en förhoppning att det skulle komma efter 2 löpvarv. Får fundera på den för de tuffa 8 veckorna innan toppningen gick det snabbare och var längre pass än så här, utan större problem. Kanske var toppningen, eller så var det inte min dag om man hårdrar det så var jag inte bättre än så igår.

Det var en mycket fin tävling i övrigt och jag hade hela min familj inklusive min fantastiska fru Anna som körde unik liverapportering på twitter på plats. Det är så klart Anna som tagit de fina bilderna i blogginlägget, kanske kommer det något mer därifrån. Familjen gjorde det hela lite enklare igår när man fick ta en öl i Nyhavn efter målgång.

Nu laddar vi om med en ordentlig kräftskiva och sen ÖtillÖ med världens starkaste Perra, kommer bli jävligt smutt och jag längtar redan efter årets bästa tävling.

Hur nästa säsong ser ut har jag inte en aning om men som det känns just nu så pallar jag inte lägga ner den tiden som jag gjort i år utan att prestera bättre så man kanske får sikta på att bli klubbmästare i Sundbybergs TK eller något annat, eller bara gå med i klubben av halvkassa bloggande triathleter.

Norseman race report

Sitter i bilen hem och försöker sammanfatta Norseman Extreme Triathlon utan att det ska bli långtråkigt och ointressant. Det går inget bra. Skyller på post-IM-relaterade besvär. Jobbet gjort!

Det första jag kommer att tänka på när jag visualiserar gårdagen är uppförsbackar. Så vi börjar där. Uppförsbackar, det är Norseman det. För en slättbo som jag är t.ex. en stigning på cykeln på 400 hm en rejäl en som iaf inte jag hittar i Stockholms närområde. De tre mindre stigningarna i detta lopp var alla där omkring. Som tur är kom den värsta av dem, på 1250 hm, från start. Enligt Strava är det en HC-stigning. Kul att ha kört en sådan! Värst var ändå den sista branta klättringen upp till Imingfjell efter 120 km men det kändes ändå kontrollerat. Var orolig att den bristande klättringsträningen skulle göra att jag typ fick gå av cykeln med kramp och blodsmak men det fungerade relativt bra trots allt.

Simmet kändes så mycket mindre hetsigt än en vanlig IM-simning. Då kommer jag också in det så mycket bättre. Endast drygt 200 personer i vattnet i en bred fjord utan några bojar (nåväl en efter typ 3 km) att slå sig runt... Kändes som att jag tog en skapligt bra väg för en gångs skull. Det resulterade i en simning på 1:07:55. Nytt pb med 6 minuter.

Förutom all uppförskörning på cykeln så fanns det så klart några riktiga monster till nedförslöpor. Ner från Imingfjäll hade jag först hagel som smattrade mot hjälm och bara lår och sen regn som gjorde serpentinkurvorna än mer luriga, inte minst också för att bromsförmågan i regn och med iskalla fingrar minskar avsevärt. När sen dessutom tjälen, tillsammans med sedvanligt utebliven infrastuktursatsning från norrmännen, delvis hade gjort vägen till en puckelpist var det inget skoj. Jag svor åt våra kära grannar allteftersom mina vattenflaskor flög av i guppen och mitt tempostyre fick en lutning som skulle göra Björn Andersson avundsjuk. När vi spånade lite tider innan kändes det som att en sjutimmarscykel skulle vara en vinst, nu rullade jag in i pittoreska Austbygde på 6 t 40 min . Gott mos.

Löpningen består av 25 km flack asfaltväg längs en sjö och vidare via en fors upp i dalen mot Rjukan vid foten av berget Gaustatoppen där målgången är belägen. Denna första sträcka var min starkare del på löpet, vilket kanske inte var en högoddsare. Tog ganska många placeringar och höll 5:30-tempo. Jag räknade dock bittert med att bli omsprungen uppe på berget. Efter denna transportsträcka börjar den långa klättringen upp. Från 25 km är pacing tillåten så Valpen drog på sig gympadojorna och hängde på. Några enstaka sprang upp Zombie Hill som första delen av klättringen så fint heter. Men springa var inget för mig. Kände mig stark till en början när man får byta det korta löpsteget mot en mer kraftfullt längre steg uppför. Sen hade jag ju sällskap nu. Härligt att kunna snacka och faktiskt njuta lite tillsammans.

På väg upp Zombie Hill.

Min enda egentliga dipp under loppet kom halvvägs upp Zombie Hill. Jag kände mig yrslig och hade lite ont i huvudet. Vi sa att det var saltbrist och koncentrera oss på att äta. Johan tvingade först i mig salami men det var inte alls min grej. Saltlakrits däremot, satt som en smäck! Konstigt det där med smaker under tävling. Man vet aldrig vad som ska smaka bra. Det är sällan jag är sugen på något att äta mot slutet men när man tar en tugga av något kan det vara kanon. Jag började må bättre och sprang ett par kilometer på det flackare partiet innan bergskontrollen vid 37,5 km. Där slutar vägen och man ger sig upp på en stenig bergsstig. Jag höll skaplig fart tyckte jag men likväl skuttade en handfull tävlande om mig. Det spelade ingen större roll kände jag och Valpen påminde mig om att njuta istället. Det gjorde jag!

Steniga stigen upp till toppen.

Ett stort tack till mitt underbara support team som var helt grymma! De stod för peppning, langning, dokumentering och uppassning i allmänhet. Tack pappa och Johan!

Så ocoolt men så fint!

Har inte fått tag i bilderna som pappa tog på loppet så vi får hålla till godo med Johans från telefonen. Här hittar ni annars lite sjyssta bilder från loppet. Bl.a. kan ni se puppypolaren Mackan Hultgren på väg upp för Gausta. Han och Lelle gjorde finfina insatser och kom 8a respektive 5a.

Glad svensk trio; Marcus Hultgren, Lennart Moberg och lilla jag.

Nu är det några dagar vila som gäller sen tar vi sikte på nästa utmaning. Ö till Ö. Det blir fint det!

STATSsträcka  tid              rank (män) Sim           1:07:55    60 T1              4:52          60 Cykel        6:40:13    76 T2             4:46           84 Löp           5:26:14     71 Tot            13:24:03  69

PS. Varför kan man inte göra tabeller i WordPress? DS.