ÖtillÖ - slutet gott - race och movie

Gott folk!Igår avslutade jag och Bjelkmar trisäsongen 2012 när vi för tredje gången körde ÖtillÖ. Är osäker men vi lär vara rätt unika med tre raka fullföljda tävlingar i samma tävlingskonstellation.

Valpen och Lotta fullföljde också för andra gången, dock första ihop och de landade som femte mixedpar och var väl inne typ 40 min innan oss, som vanligt starka som tusan.

valpen_lotta_otillo_puppy.jpg

Lotta och Valpen, Valpen gör klassikern och stänger av klockan.

Sista lag med Puppyanknytning var Micke Granath som körde med superstarka Elin och de fullföljde trots en illa stukad fot på Micke. För er som vill har resultat så får ni klicka er in på ÖtillÖs hemsida. Det finns som vanligt splits och allt annat som kanske dyker upp vad det lider.

Här kan ni lyssna på mig och Perra i webradion innan racet.

Här kan ni lyssna på en skön rapport från grissimmet, Jojje håller i micen som vanligt.

Det är märkligt hur ett race som passar främst mig så fruktansvärt illa kan locka mig att köra en tredje gång. Jag är dålig och blir ruggigt sliten i tuff terräng och sen stelnar mina 90 pannor fördelade över 193 cm lätt till över tid och speciellt när det är mycket löp för att sen plaska i en fjärd som håller fjorton grader under 50 minuter. Vi hade som målsättning att landa bland de 20, vilket vi misslyckades med kapitalt. Men trots det så kan jag inte låta bli att känna mig lite stolt. Vi kastade in allt vi hade igår och det var så långt det räckte med Perras knä och att jag är som en 60 åring i kroppen, stolt att vi inte bröt. Det är samma sak varje år, man har glömt och jävla hårt och långt det är. Men det ska gudarna veta, igår var verkligen det tuffaste racet på de här tre åren som vi kört och som vanligt var de väl cirka 40% som bröt eller inte klarade cutten.

På plussidan, jag drog Perra 35 minuter på Ornö, snacka om fall framåt. Jag krampade inte en gång, började efter 2 timmar 2011. Jag hade fett med mental energi kvar, inte krut i benen, även till de sista öarna.

Tuggarn och The Dude kom ikapp oss i slutet på Ornö och hade också en hård dag. Jag och Tuggarn hade en deal om joint venture om vi kom upp på Utö ihop, så blev det även om jag och Perra hade överläggning på Långbäling om vi kunde hänga dem, men det hade vi inte fixat.

island_puppy_otillo_blogg.jpg

Team Malaco och NEAA i en joint venture

Kvällen blev bra med trevligt häng dessutom, det är lite som uthållighetsmupparna firmafest därute på Utö.

Nu börjar axlarna stelna till och värka så där härligt och suget efter att kanske lära sig springa trail att komma igång, och om det finns möjlighet så kanske det blir en vända till.

Fick dessutom en rätt skön uppenbarelse under första timmarna. Jag har, som ni som följt oss under senaste månaden vet, varit rätt besviken över tävlandet i Köpenhamn och efter analys av träningsdagboken ser jag att jag visat på vissa överträningssyndrom i perioder så nu blir det till att ta hand om kroppen, vila och se till att få tillbaka rörlighet, styrka och glädje. Lite skoj att jag var stelast första 5 timmarna och sen studsade jag upp mot slutet av racet, Perra såg förvånad ut.

För er som var oroliga så har vi så klart klippt ihop en film från årets race. Fick justera lite ljud för Icona Pop ville inte låna ut sin fina "I Love It" till Puppys ÖtillÖ rulle.

Det var många som gjorde fina insatser igår, vinnaren Mange ihop med Lelle nöjer vi oss med att gratulera för nu.

Fick lite respons på att de var twitterpaus på gång. Jag startade Puppy TS twitterkonto 2009 i samband med att vi körde vår första tävling någonsin, i samma veva som vi drog igång den här bloggen. Nu pausar vi lite på twitter, känns lite 2009, men bloggen kommer i allra högsta grad att leva kvar. Den kommer få sig en ordentlig makeover och oavsett var vi kommer rikta våra uthållighetskrafter nästa år så kommer bloggen leva vidare. Att man inte gjort en Ironman under 10 timmar är ju fan patetiskt som Valpen uttryckte det i bilen hem, så någon form av satsning blir det. Bloggen kommer dessutom att gå tillbaka till basic, rakare och ärligare. Som den var i början.

Nu två glas rött senare så skickar vi ut en kram till alla vi stött på i sommar och alla år sen vi började med den här skiten.

Lite vila på den?