Det har varit en ruskigt seg andra halva på veckan som gått. Efter en helg med handboll så brukar kroppen svara med ömma ljumskar och rygg men däremot brukar den ge en sjukt hög dos av mental energi. Så även denna gång då måndagens löp gick på ren inspiration. Men till onsdagens cykelintervaller så kändes kroppen helt plötsligt seg som tuggummi och så har det varit resten av veckan, med undantag av en bra löpvända i torsdags. När man tittar på mängden träning senaste veckorna, och extra handboll på viloveckan, så kan man lätt förledas att tro att det är därför man är så seg, men det ju träningen som brukar ge energi så den köper jag inte riktigt. Men lite för mycket vinter, mörker och lite taskigt med sömn och mental energi är nog egna diagnosen. Valpen har ju haft lite låg motivation i perioder och Perra har ju förnuftet att ställa in pass när det inte fungerat. Men i det stora hela så har vi varit sjukt konsekventa sen vi drog igång i november. Så för att kurera kropp och själ skulle helgen bjuda på lite extra sömn (10-12h), födelsedagskalas, vintersol och aktiviteter hos svärmor i Dalarna. Borde göra susen inför kommande veckor innan våren anländer.
Så i fredags blev det bilfärd till Dalarna. Det tri-mässiga som stod på schemat var planering av bostveckan som kommer att hållas i Persbo utanför Ludvika. Det har kollats cykelkartor, simplatser och sen finns det bästa löpspåret jag vet i Källbotten bara 500m från svärmor Lena. Så om du befinner dig i trakterna kring Ludvika under midsommarveckan så är det bara att hänga på, det kommer bli vansinnigt mycket träning men riktigt smutt.
Det har blivit snöskottning med maskin (här betraktas man som storstadsmänniska men när man är huvudstaden är man från "landet") korvgrillning och öldrickandes i snön. På kvällen har det blivit sann paleomiddag med mycket kött och rödvin, skoja inte att det är balsam för själen att släppa lite på prestationskraven och slappa riktigt ordentligt. Tror faktiskt att det är viktigare än att äta och träna 100% rätt hela tiden för motivationen är ju trots allt motorn i det hela. Så idag när man vaknade och kollat lite vasalopp plus ytterligare några sköna timmar utomhus så var man återigen riktigt sugen på att sticka ut på en tur i snön. Man är lyckligt lottad som kan återhämta sig på 48h.
Paleoboken har landat och den har hårdlästs under fredagen och lördagen, vi verkar ligga ganska rätt i kosten men det finns fortfarande en del justeringar att göra med tanke på att Valpen (även till viss del jag och Perra) har börjat känna av förkylningssymtom direkt när det är vilovecka. Sista ordet lär inte vara sagt i denna debatten. Har dock inte konsulterat kostexpert Carro ännu så vi får se hur detta slutar.