Efter en omtumlande dag igår har vi i Puppy TS nu gått vidare. Henke uttryckte vår ståndpunk mycket bra i föregående inlägg. När man surfar in på deltagarlistan till IM Switzerland 2010 så möts man nu av denna syn, är det inte så att det tåras i ögonen!?
Värt att notera att vi är den bäst representerade svenska klubben i tävlingen med hela 50% fler deltagare än tvåan!
Nu blir det ny planering och definerande av nya mål, härligt!
Efter att ha radat upp framgångar har Puppy TS nu kommit ned med alla fyra tassarna på jorden - och det med besked! I fredags släppte arrangörerna för Norseman 2010 bomben som har fått tre inbitna Puppymedlemmar att ligga sömnlösa hela helgen. Tidigare år har det varit de 230 första anmälningarna som fått platser, men på grund av ett överflöd av IT-konsulter med hybris har arrangörerna alltså valt att ändra upplägg. Nu delas anmälningarna in i kategorier och varje kategori har ett bestämt antal slots. Ett gäng går till elitklassen, ett annat till icke-norskar, ytterligare ett antal går till damerna och slutligen går ett antal till speciellt utvalda. Resterande platser lottas sedan ut. Vårt deltagande, som vi tagit för givet sedan oktober förra året, känns helt plötsligt väldigt osäkert. Registreringen börjar på fredag 9:e oktober så lita på att Puppy har plitat ner ett hundratal tunga argument till varför just vi ska få köra Norseman om drygt tio månader.
För att dämpa ångesten något bestämde jag mig för att cykla från Sumpan till Eskilstuna, där middag och öl hade utlovats. Startade således strax efter 12 i fredags för att hinna med färjan från Ekerö till Slagsta som skulle gå klockan 13. 20 km på knappt 50 minuter borde rimligen inte vara något problem, men självklart var det rött ljus i varje korsning och jag anlände precis när bommarna till färjan öppnades. Första etappen avklarad. Vidare till Södertälje, snabbt depåstopp på Max där jag fick i mig en cheeseburgare och fyllde ena vattenflaskan med Fanta. Grymt cykelväder, men tyvärr ganska jobbig motvind hela vägen.
En bit efter Strängnäs fick jag en riktig svacka så där blev det ytterligare ett kort stopp. Tryckte i mig en Snickers och Coca Cola, satte på Ipoden och sedan var det bara att bita ihop. Anlände till smestan någon gång efter klockan 17, ganska trött i benen med 27 km/h i snitt. Navigerade fel i Södertälje och därefter i Strängnäs, så istället för planerade 120 km blev det drygt 130 km. Efter krabba, Västerbottenpaj och några Nils-Oscar hade jag dock glömt det debaklet och laddar nu istället för nästa utmaning: Att sälja in Puppy TS till våra vänner/fiender i väst!
//Valpen
Efter att säsongens huvudmål, Sala Silverman, var avklarat så har mitt och Valpens fokus varit;1, Löpträning 2, Cykelköp, planering av, utvärdering av, fördelar med... Ja ni fattar Perra, som ligger i lite otakt pga halv säsong, har inte tagit del i löpningen fullt ut men varit med i diskussioner kring tempocykelns vara eller inte vara. Vi landade tidigt P2C som favorit och som ni säkert sett (här på bloggen) så handlade jag min medan Valpen blev lätt bitter och Perra intog positionen "hur mycket skiljer det egentligen?" det kanske inte är värt det. Det hela blev inte bättre av bittra påhopp på bloggen, men är man konstnärlig ledare i Puppy TS måste man stå över sånt, högt över!
För er som inte vet så tränar jag bl.a med två stycken doktorander (på cykeln är det hittills bara vi tre), den ena, Valpen, kallar sig humanist men har läst teknisk fysik parallellt med handels och ska nu doktorera på något mattetal eller liknande. Den andra, Perra, har under drygt två år räknat på något membran i något protein eller nåt sånt. Som ni säkert förstår kan man i detta sällskapet inte komma med något, "det känns bättre", eller något sådant. Här är det hårda bevis som gäller! (har vi bevis för Darth Vaderhjälm är snabbare eller är det bara för att vara hård?)
Strax efter 11 lämnade vi Stockis för att rulla ut mot Ekerö, vi plockade upp senaste tillskottet Micke i Solna och drog vidare. Det som hände efter startskottet i Rörby var något som överbevisade båda doktoranderna, det var slakt, det var det ultimata empiriska testet. Myten att tempohojen är sjukt mycket snabbare är inte längre någon myt det är hårda fakta. På flackan och nedför så stack P2an och lämnade Perra och Johan i ett vakum bakom, fick vänta några minuter på grabbarna vi vändpunkten innan vi stack hemåt.
Valpen fick äran att köra 10km på hemvägen på monstret och kastade lystna blickar på min nya kärlek, vi drar samma storlek, var han inte såld innan så är han det nu.
När jag och Perra landade hemma i Stockis på lunch, grym lasagne, så började Perra nästan direkt surfa tempobågar, Valpens excelfil med utvärdering av div tempohojar dammades av. Om jag inte är helt snett på det tror jag att det kommer rulla fyra tempocyklar ut på Ekerö till våren (Micke har redan en)
Om vi ska summera, Jag älskar min Cervélo och inte heller jag var helt övertygad om hur stor skillnad det var, men jag hade inte en chans att hänga på Valpen när han stack på raksträckan när jag körde på hans Speedster, trots att vi brukar vara sjukt jämna. Var ruskigt skönt att knacka in värden i excelfilen efter dagens pass, måste erkänna att jag också är autistiskt förtjust i excel, hybrisen kom nästa direkt när man insåg dagens snitt på huvudsträckan (36km/h) skulle räcka till 5h på ironman. Bara att det är typ 14 mil till att cykla. Mer om Micke (nya killen) kommer inom kort, värt att notera är att han blev omsprungen av en Älg idag, va fan säger man om det? Hade han Puppy tröja?
Nu kör vi mot Norseman 2010, trainern är också riggad så nu finns det ingen återvändo. Cykel hela vintern!
Kärlek från konstnärliga ledaren.
"Den ser ut lite som en 80-tals cykel" det var min frus första kommentar när det stod en fartmaskin i vardagsrummet igår kväll, hur tänkte hon då? Efter lite käk och en halvkass förklaring om varför man behöver två cyklar var det sängdags. Hon förstod nog att jag blev lite sårad för innan vi släckte lampan utspelades följande konversation-Du är ganska glad för nya cykeln va? -Ja (fartmaskin tänkte jag utan att säga något) -Förstår det, den var jättefin. -Mmmm (somnade och drömde om hur Björn Andersson banrekord på Norseman slaktades, lär förbli en dröm) Det är vardagskärlek det.
Lovade ju att berätta lite mer om hur det gick till när nya cyklarna inhandlades en liten reseberättelse helt enkelt. Som vanligt när det är triathlonevent i Puppy TS så började dagen tidigt (06.35) med att Perra och Valpen plockades upp innan Citroenen rullade ut på motorvägen mot Östergötland. Det är ju inte utan viss glädje man noterar att Perra väljer att "följa med" ner till Lewasport och kolla cyklar, helt enkelt lägga 50mil i bil för klubben och triathlonen, det är stort det, men vi har alltid grymt trevligt och jag förstår Perra för det är inte alla som har vett att uppskatta 5 timmar triathlonsnack.
Väl på plats mötte Lewa upp och vi provcyklade och klämde ordentligt, både jag och Valpen landade på stlk 58 och det kändes som om Norseman kom ett steg närmre och motivationen höjdes när man tryckte på i bostadsområdet. Tidigare har Dörlich förekommit en del i den här bloggen, epitetet tysken passar ju även in bra där. Men jag tycker att det är dags att slå ett slag för Lena, vilken skön stil/bemötande och vilken kunskap som finns där, Anders skruvar på cyklarna och Lena snackar tri-tävling/träning, skönt koncept.
På bilden nedan syns två lyckliga Puppy TS killar med Valpens?! cykel och Lena, värt att notera är att Valpen inte riktigt får vara med i mitt och Lenas kramkalas men jag sträcker ut en arm för att Valpen inte ska känna sig utanför, han är ju inte så gammal pågasnöret.
Det blev mycket cykelsnack och jag vet inte om Anders och Lena haft så frågvisa kunder tidigare, vi (egentligen var det jag men "vi" känns bättre och Valpen hängde faktiskt på) lovade att förse Lena med lite sköna Puppykläder att glida runt i butiken med. Vi kollade lite andra prylar (bla kommer skoöverdragen att bli guld i kalla höstrusket) Perra inhandlade ett par sharkskin badbrallor till Vasalundshallen och efter goda 3-4 timmar i Motala körde vi hemåt i högsta fart för att hinna till inbokat jobbmöte på eftermiddagen. På kvällen blev det lite handboll, kastar lite med ett gäng sköna killar/gubbar när vi har lågsäsong.
Recension av cykeln kommer efter helgens vända på Ekerö, blev en snabb provkörning hemma igår och det är en fartmaskin, kändes som om man fick några km/h gratis men det är nog benen som får göra jobbet ändå till sist. Bara att känna sig som en triathlet är guld värt för en utan några trimeriter (läs Henrik). Nu jävlar ska det cyklas och springas sen ska tiderna i Kilsbergen från i år slaktas även om vi kommer vara ruskigt nedtränade där 2010. Behöver jag säga att cykeln står på cykelhållare i vardagsrummet och glänser. Det kändes bra i magen att dricka en kopp kaffe och beundra monstret innan det bar av till jobbet i morse och dagens övningar.
Som lite slutkläm kan det vara värt att notera, att författaren av föregående inlägg också bokade en ny Cervelo på avbetalning i Motala igår (bara att han inte tog hem den, hämtas om 2 veckor), känner att det inte riktigt framgick i hans inlägg eller är det bara jag som inte är med?
Ikväll kommer Johan (SM-trean) hänga med till Ursvik, kul med nytt Puppy material.
Over and out
Tysken, tysken, tysken. Alla som någon gång varit i Sälen eller Åre är säkert bekanta med uttrycket "tysken". Ni vet våra vänner söderifrån som kommer till backen med den fetaste utrustningen man kan tänka sig. Splitternya carvingskidor, schysst outfit och givetvis de coolaste skidglasögonen, men som, tyvärr, överhuvudtaget inte kan åka skidor. Vi i Puppy TS har vår egen tysk och han heter Henrik Roström. Det är inte riktigt sant för han kan faktiskt åka skidor. Tysk är han för att han sett till sin kapacitet som triathlet har alldeles för vass utrustning. Och den förbättrade han ytterligare idag genom att införskaffa en Cervélo P2 hos Lewasport i Motala. Och ja, det är med ett visst mått av avundsjuka som jag skriver det här inlägget.
Dock gillar jag Henkes inställning, och när jag nu förhoppningsvis snart tar steget från fattig student till inte lika fattig doktorand kommer jag givetvis anamma hans motto. "Om man inte är bra, kan man i alla fall försöka se bra ut." Och faktum är att vår käre ordförande Karlsson lever enligt ungefär samma devis. Det spelar liksom ingen roll vad vi hittar på. Om det är beachvolley på schemat så kan man lita på att Pelle ser ut som världens bästa beachspelare, solbränd med korta surfshorts och solglajjor i neoprenstrap.
På söndag blir det riktig premiär på den nya Cervélon och det är möjligt att jag får ta tillbaka det här inlägget om Henke cyklar åttor runt mig och Perra på våra komfortracers. Men till dess är han Puppy TS favorittysk, tätt följd av Mr Döhrlich.
//Valpen
Snart dags för säsongens huvudmål i Sala. För den inbitne triathleten är det förmodligen inget märkvärdigt, men för en överviktig handbollsspelare som för ett år sedan aldrig sprungit längre än 7 km eller simmat mer än 500 m i sträck, och vars favoritträning var bänkpress och bicepscurl, är halva Ironmandistansen fortfarande en rejäl utmaning. Idag var det så dags för sista tuffa passet inför nästa helg. En kort, simulerad triathlontävling stod på programmet och eftersom Henke flytt till Dalarna fick jag försöka hålla tempot själv. 800 m simning, 21 km cykel och 7 km löpning i bra fart blev resultatet och det känns helt klart som formen är på uppåtgående.
Annars gillar jag atmosfären i klubben just nu. Från att ha haft en ganska nyanserad inställning till Puppy TS har ordförande Karlsson äntligen tagit sitt ansvar och börjat leverera på allvar. Snart kanske han börjar löpträna också? Dessutom klev klubbens egen fotograf in i verksamheten i onsdags med en spontan fotosession på en risig industritomt. Nu väntar vi bara på resultatet, men fyra snubbar i löpartights kan väl bara bli succé. Perras debut i Darth Vader-hjälmen och Henkes kommunistsportdryck är andra godbitar från vardagen i Puppy.
Nu blir det vila imorgon, simning på lördag och sen blir det åskådarplats på Stockholm Triathlon under söndagen. Leta efter de coola killarna med hundar på kläderna! Och han som har den långa, lockiga kalufsen (utan slingor) är förresten singel.
//Valpen
VI GÖR OM - HÅLL UT SNART ÄR VI NÄRA DIG
