Om någon mot all förmodan missat det så flyger världens bästa valp till Kona imorgon fredag. Vi passade på att byta några ord Valpen innan avfärd.

Ber om ursäkt för smasket och kaffeklunkandet men är det transition och det bjuckas på kaffe och kanelgifflar så finns det egentligen ingen anledning att stå tillbaka. I övrigt en epic dog production.

Vi släppte ut 3 lag på banan i år och alla tre tog sig i mål, ni får nöja er med foton från målgången på samtliga lag. Racereport kommer under morgondagen.

Jag gör en Valpen och stänger av klockan, Perra ser oberörd ut

Brudarna kutar in på pallplats och är glada

Robban och Lotta tog sig in till skymningen! Grym prestation

Några snabba observationer och kommentarer

- Det kanske trevligaste på racet är allt häng och snack med trevliga tri/multisportfolket och den grymma organisationen. Alltid världsklass.

– Det var ett ruskigt tufft race i år, mage och ryggkramper efter 3-4 timmar och en bitvis riktigt tuff vind. Men vi tog oss i mål och höll oss löpande hela Ornö, team Malaco.

- Brudarna visar att det med råge är med för att stanna, pallplats i debuten bådar gott inför framtiden.

- Robban och Lotta, där Robban ser helsänkt ut riktigt tidigt gör en bedrift och tar sig i mål med nya krafter.

Vi hörs igen imorgon och hur ont det än gör i kroppen på vägen hem så planerar man alltid hur man ska bli bättre till nästa år.

Undrar om Tuggarn uppskattar mitt practical joke med att sno hans våtdräkt?
Kram från en sliten konstnärlig ledare

Då var det då äntligen dags, en av årets stor begivenheter ÖtillÖ. Vi ställde förra året upp med 2 lag och vi tyckte väl egentligen alla att det här var grejen, långt mycket tuffare och mer combat än vilken Ironman som helst. Årets upplaga av ÖtillÖ är väldigt stark med många stora namn på plats. För Puppy TS del så är det efter avhopp från Bibben och Kona för Valpen trots det tre stycken vrålstarka lag. Jag tänkte på ge er lite fakta om lagen, håll i er så åker vi.

Vi börjar med Solnabrudarna Anna och Catta som kör under Puppy TS – Team Ölwdaln, det här är alltså Anna och Catta som är nya för året i Puppy TS. Jag tror att om det inte händer något oväntat och brudarna tar sig i mål så är det pallen som gäller för våra stenhårda tjejer. Tjejerna tog en semstervecka och körde träningsläger för att vara toppade för detta A-race.

Det har klurats och testats en del gällande utrustning och sista budet är att det blir fenor och paddlar för tjejerna, kan gå snabbt. Var med och repade på byten i Solna för två helger sedan och det verkade som det började sitta.

Inside är att snubbarna i vätskedepåerna får hålla i sig för här snackar vi humor modell grövre. Mitt tips: Pallen i damklassen.

De här brudarna behöver minsann inte stå i vassen

Nästa lag ut är hämtat direkt från vår Norasektion, Puppy TS – team stoneage. Här har vi då svensk triathlons hårdaste brud med. Lotta som också gör sitt första år för Puppy TS är nästan alltid på pallen i allt hon ställer upp i. Har också ställt till problem för administrationen i Puppy TS då hon som första medlem dragit in prispengar som måste utbetalas till klubben. Lotta tävlar i ÖtillÖ ihop med Robban.

Uppdaterad med bild från NA

Robban bjuckar nästan på en “dagens” stort och glatt

Robban som också han gör sitt första år i klubbens Norasektion skulle väl egentligen kunna säga bär urpsyket för en Puppy, här smälls det på för fulla muggar till det är tomt på alla håll och kanter. Detta skulle väl egentligen vara enda hindret för detta laget att det skulle öppnas för hårt, men med Lotta vid rodret så känns det som det skulle kunna bli balans. Mitt tips: Pallen i mixedklassen.

Uppdaterad med bild från NA

Läs hela artikeln om Puppy TS – Team Stonage här

Och nu landar vi då i Puppy TS – team Malaco där jag och Perra bär fanan i herrklassen. Vi är ju veteranerna i Puppy eftersom vi gör vårt andra ÖtillÖ.

Vi (eller främst jag) var ju ganska besvikna efter fjolåret, vi har till årets tävling lite mindre rena ÖtillÖ pass men en bättre träningsbas när vi kommer till årets race. Vi körde i fjol paddlar och dolme men har i år valt bort dolmen och gått upp en storlek på paddlar så förhoppningsvis så kommer det gå lite snabbare i vattnet. Vi har dessutom kommit överens om att vi ska försöka hålla lite bättre fart över de första öarna med sjukt tuff terräng, samt att försöka hålla ihop det bättre på långlöpen. Skulle vi hålla oss löpande på hela Ornö så skulle vi säkert kunna ta in 30min. En annan nyhet för team Malaco är att det inhandlats ett elastiskt band som vi kan ha mellan oss på långlöpen för att uppmuntra den som ligger bakom att “rätta in sig i ledet”. Tolkning är, Perra ska se till att jag inte viker ner mig på långlöpen och jag har för avsikt att drilla herr Bjelkis i vattnet och på de korta tuffa löpen. För er som hoppas att Perra ska dyka upp med dykarluva så kan jag inte lova något utan bara be er hålla ut till måndag morgon.

Här ser ni förra årets stäcktider

Målsättning och inställning.
Vi har till Valpen stora förtret inte någon direkt mätbar målsättning förutom att förbättra oss från förra året utan vi har kommit överens om att vi verkligen ska njuta av den här upplevelsen ihop den här gången. Förra året visste vi inte vad som väntade, var lite nervösa och fokuserade på tider och annat som i irrelevant i den här tävlingen. Nu när vi har ett lopp på nacken kan vi bara njuta och försöka hålla ihop grejorna lite bättre. Det skvallras dock rejält blåsigt och då kommer det bli hårda bananer om det börjar gå vågor, men vi är fokuserade på uppgiften, ruskigt taggade och har en ny förbättrad samarbetsform vid eventuella svackor.

Här kommer team Malaco!

Sist men inte minst så ska det här bli så jävla kul, en heldag i vackraste skärgården med världens bästa partner och 100 andra autister (plus några vanliga) som sedan avslutas med middag, en öl och lite ljug med andra vänner och likasinnade på Utö världshus. Sen är det ju som vanligt, Puppy TS kommer för att röra om lite grytan.

Räkna med att det kommer löpande rapporter på bloggen med start under söndagen.
Frågor på den?

Vad fan är ÖtillÖ?
Läs fjolårets racereports eller klicka på loggan nedan så landar du på ÖtillÖs hemsida.
Henke&Perras story 2010
Valpen&Bibbens story 2010

Debuten avklarad.
Jag har väntat hela sommaren på denna tävling. Då jag blev sjuk och fick ställa in Örserum tidigare i sommar och har jobbat näst intill varje helg efter det (då andra lämpliga tävlingar ägt rum) var det en mycket efterlängtad debut.
Var hos Johan vid 07:00 där det blev lite häng innan avfärd. Han pressade mig på lite mål för dagen och jag svarade luddigt som jag alltid gör när det gäller mål. Dock är det inte helt lätt när jag aldrig kört en ren tri-tävling förut. Svaren han fick har resonerats fram ungefär såhär:

Sim
Simningen är väl det jag har lagt mest tid på och kanske just nu är det roligaste. Kul också att träningen ger resultat, mycket tack vare simcoach Berra! Dagens mål på simmet var runt 25min, det enda jag kan koppla 1500m till är vårt simtest (T3) tidigt i vintras med Berra. Då simmade jag 1420m på 30min, vet jag att jag har utvecklats sedan dess så runt 25min(+) med våtdräkt kändes rimligt.

Cykel
Visst har jag suttit på sadeln en hel del men träningen har inte alltid varit 100 % riktad till ett 4mils lopp. I juni körde jag halv Vättern på 4:43 vilket jag var nöjd med, då en förbättring från förra året med mer än en timme. Jag visste att det fanns några fina sträckor på banan men trodde att farten skulle sänkas av vägbyggen m.m. Mitt mål på cykeln var 1h 20min

Löp
Här finns inga undanflykter, jag har slarvat på tok för mycket med löpträningen. Det är inte konstigt att jag tycker att det är jobbigt. I vintras pratade jag om att jag skulle anmäla mig till några mindre löptävlingar, vilket inte blivit av. I våras sprang jag ett test på skolan på runt 44:30 på 9,7km. Jag tror att jag sa till Johans filmkamera att målet var 52min. Mitt hemliga mål var att kanske greja det på under 50min.

Växlingarna
Jag har fått många tips av de rutinerade rävarna i PuppyTS om hur jag ska göra. Bl.a. Memorera vägarna från sim till cykel, cykel ut och in, löp ut. Inget tidsmål här men jag försökte att vara noga efter incheckningen. Jag gick runt och tittade hur jag skulle hitta min cykel när jag kommer upp snurrig och dan efter simmet. Vart jag ska ta mig ut med cykeln och var jag sen ska springa ut. (Notera vad jag missade här)

Resultatet
Simningen kändes helt okej, det var trångt i starten men hittade efter några hundra meter en skaplig linje med relativt ostörd simning. Upp på 29min blankt. T1 gick fint på 2:13. Cyklingen gick bra, en härlig känsla att köra mitt i Stockholm. 1:10:59 blev tiden på cykeln vilket var bättre än förväntat. När jag kommer in i växlingsområdet händer det, jag springer fel och hittar inte min plats. Efter att ha irrat runt ett tag hittar jag till slut min ÄLSKADE plats och kommer ut på löpet efter 2:35. Noterbart är att Valpen fick hela scenariot på film (grattis Perra). Första varvet på löpningen gick snabbast mellan 4:30 -4:55, det brukar gå rätt/för fort första biten efter cykeln även när jag tränar. Sedan tappade jag tempot och höll väl ungefär 5:05-5-40 tempo resten av loppet. Löpet slutade på 51:36 vilket jag får vara riktigt nöjd med.

I det stora hela är jag nöjd, totaltiden blev 2:36:27. Nu är första tävlingen avklarad och jag är en erfarenhet rikare, vilket kommer betyda mycket för min kommande träning. Jag ser redan fram emot vårens tävlingar. Stort tack till Carro, Catta, Anna och Johan som hejade på mig under hela tävlingen!

Här är några rader om söndagens lopp. Vaknade 0315 på racemorgonen, käkade en snabb frukost och hoppade på bussen ut till tävlingsområdet. Cykel, T1- och T2-bags var redan incheckade och min 50-punktsplan (Perra skulle vara sjukt imponerad) var avprickad. Hade sovit ganska dåligt och var rätt nervös på hur formen egentligen var. Väl framme blev vi märkta med nummer, riggade gels och dryck på cykeln och gick ner mot simstarten.

Först startade proffsklasserna, fem minuter senare stack Henke och övriga i män 30-49 iväg och 0620 var det dags för min AG. Trängde mig längst fram i startfållan och fick en ruskigt bra start, kanske den bästa jag någonsin haft i ett lopp, och de första två-trehundra meterna hade jag helt fritt vatten och kunde verkligen hitta en bra rytm. Därefter blev simningen rätt stökig då vi kom ikapp de sämsta simmarna från vågen innan. Tyckte ändå att jag hittade en bra linje och kom upp ur vattnet efter 31.59 som femma. Lite efter planen, men när jag såg Henke i T1:an förstod jag att jag ändå hade gjort en bra simning. Växeln till cykeln gick perfekt.

Väl uppe på Kicki tog det inte lång tid innan jag insåg att benen inte riktigt ville samarbeta. Cykeln blev därför en rätt jobbig historia, tunga ben och långsammare än jag velat men vädret spelade mig i alla fall i händerna. Svagt regn i princip hela vägen utom under en halvtimme då det var monsun. Precis innan vändpunkten mötte jag Henke och insåg till min förvåning att jag inte tappat särskilt mycket. Fick en positiv kick och när medvinden kom efter ungefär 60 km bestämde jag mig för att trycka på lite för att försöka gå ikapp. Fick syn på Henke på en lång raka och efter 82 km kunde jag lägga mig i rygg och invänta T2:an. Cykeltiden blev 2:24.45 vilket var bästa tid i min AG. Även andra växeln gick klockrent och jag gick ut på löpningen några sekunder före Henke.

Bestämde mig snabbt för att vänta in honom och första km gick i behagliga 4:45/km. Regnet hade slutat, men molnen hängde fortfarande kvar vilket vi var extremt tacksamma för. Matade på bra ut ur tävlingsområdet och efter 10 km hade vi 45:04, helt enligt planen. Nu började det dock bli riktigt varmt och efter 11 km sjönk farten till runt 4:50-4:55/km. Efter 14 km började Henke släppa några sekunder per km och jag bestämde mig för att jobba vidare själv. Höll ihop löpningen hyfsat och landade på 1:40.41, givetvis långsammare än jag velat men med tanke på de yttre omständigheterna är jag ändå riktigt nöjd. Totaltiden blev 4:40.48.

Efter häng i läkartältet, mängder med vatten och sportdryck och ett svalkande dopp i poolen gled (läs haltade) vi ner till sekretariatet. 1:a plats i M25-29, otroligt nöjd och där började tankarna om Hawaii komma på riktigt. 1430 var det slot-utdelning och det var bland det grymmaste jag varit på. Sjuka kontraster när en tjej helt oväntat får sin slot på roll-down medan ettan i F18-24 kommer en halv minut för sent och storgråtandes får se sin slot gå till någon annan. Lyckan var i alla fall total när mitt namn ropades upp, men när Henke missade Kona med 59 sekunder kändes det riktigt jävligt. Visserligen har målet hela tiden varit att kvala till Las Vegas, vilket vi båda gjorde men tackade nej, men att vara så nära kändes grymt snöpligt. Tror dock att Henke är nöjd med sin prestation och med tanke på allt som kunde gått fel innan (resa, cyklar etc.) känns det som en bedrift bara att ha fullföljt loppet.

Nu blev det alltså Hawaii och jag är självklart överlycklig! Den här veckan blir det helvila för att framförallt samla mental energi, men från måndag är det hårdkörning i sex veckor. Får förhoppningsvis en del tips från Jocke och har redan snackat ut med coach Berra om simupplägget. Målsättning och tankar inför det loppet kommer, men jag ska i mål på nytt PB och jag ska ha med mig en idolbild hem med Chrissie!

Tack alla som följde oss under loppet och tack för alla gratulationer på hemmaplan!

//Valpen

Imorgon smäller det! Vi startar 00:20 (Henke) och 00:25 (Valpen) svensk tid natten mot söndag. Vill ni följa racet så finns det på http://ironman.com/coverage/ och nu precis så kom Cobra Ironman 70.3, klicka på länken så kommer det live updates.

Nummer:
Valpen (Johan Nykvist) Nr:66 AG:25-29
Henke (Henrik Roström) Nr:264 AG:30.34

Måste försöka komma i säng kvällen före race, det ska dessutom onduleras lite först. Men vi är tokladdade, dagen har varit blåsigare än de andra men inte lika ruskigt varm.

Har gjort ett försök att klippa ihop lite material från de senaste dagarna, det blev lite hafsigt men ni får iaf en liten inblick i hur vi har det och inte minst lite raceplans, de är något modifierade efter dagens löp över 2k med lite tryck, trots att det var veckans svalaste dag.
Feel the heat!

Sist men inte minst vill jag gratulera min goda vän Peter som gifter sig hemma i nybbet idag och tyvärr missar jag det bröllopet.

Kram från Naga City

Några snabba från Camsur/Naga

Vi har idag hängt på området hela dagen i princip och detta har gett:
- Vi har cyklat delar av banan och den var snabb, vi var som vanligt lite övertända till en start och ryckte sönder klungan och motorcykeln som skulle hålla pacen. Vi lyckades dock få till det och det blir varmt, men troligen ganska snabb cykel.

- Vi har hört skräckhistorier om hur folk kraschar på löpet om snubbar som brukar dra halvmaran på 1:24 och nu går över 2 timmar, och det hör man överallt -- från alla. Dessutom var det en kille vars sulor brände fast förra året. Smutt.

- Det finns en del på löpbanan 7km som går runt ett fält och kallas the ricecooker, och i athletes manual står det “prepare to be cooked” Smutt.

- Valpen som finkammar allt han kommer över i statistikväg har nu hittat en bra filippinare som även han går i 25-29. Försöker för egen del att hålla mig lite kall och fokusera på att hålla ihop det i värmen istället för att kolla motståndare. Men å andra sidan så har Valpen varit sjukt het under sommarens tävlingar (Vansbro och Kalmar), medan jag var iskall på min enda tävling i sommar, hade jag gjort bra resultat hade troligen hybrisen växt även hos mig. Men inget har förändrats, vi har tränat bra, vi är starka och på söndag morgon nollställs allt, vi ska försöka knipa varsin plats till Vegas! Ord!

- Raceplans, tror vi landat simmet och cykeln. Imorgon ska vi köra en hyfsat snabb femma (5k) under den tiden som löpet går och efter det kommer det en analys. Men med tanke på dagens värme så lutar det nog åt att det blir att revidera 4:15 till 4:30 eller kanske tom 4:45 öppning, återkommer om den mina vänner.

- Vi träffade idag massor med höjdare, Guvernören, som potentiellt var hög, Princess som är tävlingsgeneral och hennes sidekick Rochell som var sjukt sval, Pete Jacobs som vann förra året (cyklade om honom på upploppsrakan) och en massa andra.

- Vi har som vanligt väldigt trevligt på våra resor och denna är inget undantag.

Slutligen eftersom det varit så bra respons på videodagboken kommer här några snabba klipp en liten teaser, hoppas få upp del 3 innan starten på söndag.

Måste sluta nu för Valpen ska visa 50 stegs planen inför starten.

Kram från Henke och Valpen i Naga City

Gott folk!
Vi befinner oss nu på plats i Naga City, vi är mitt ute på landet och det är riktigt fattigt med plåtskjul som ligger på varandra.
Det är dock ett fantastiskt arrangemang med ruskigt stor personalstyrka, när vi landade idag kom tre snubbar och bar våra väskor och en orkester som spelade hot stuf, men det kommer i nästa rulle.

Idag har simbanan har provats av och det ÄR varmt som i helvetet på löpbanan men det kommer bli magi.

Här kommer hur som helst del 2 i vår videodagbok från vår resa.

Har varit lite strul med uppkopplingen därför är filmen lite sen, hoppas få ihop del 3 (prerace) innan startskottet går söndag morgon (natten till söndag svensk tid)

Vi mår bra men är lite trötta efter mycket resande men galet taggade, enda molnet just nu är att Valpen hittat en kille som kör i hans age group som är snabb som en vind, jag är dock säker på att Valpen kör över honom, helt säker. På samma sätt som vi satte LA-killarna på plats idag på simbanan. Tuppfäktning mina vänner.

Räkna med att det kommer raceplans och lycka till Ironmange och alla ni andra som ska köra Challange Copenhagen i helgen.

Nu har mitt andra delmål för säsongen avslutats och jag sitter och försöker sammanställa mina tankar. Kalmar järnman blev en härlig upplevelse med superfint väder och härligt tri-häng med Valpen. Synd att inte Porthos kunde hänga på. Jag vill först tacka hela organisationen och all underbar publik som kom och stöttade alla oss. Fantastisk stämmning! Sen var det jättekul att mina föräldrar kom ner och bevittnade sin första triathlontävling. De tyckte det var super, även mamma!

Jag hade en ganska jobbig upplevelse under simmet i IM Zürich förra året och jag försökte verkligen ha en positiv mindset när vi stod där i Kalmar sund och lyssnade på nationalsången. Att ha provsimmat banan innan tävlingen är verkligen att rekommendera och med lite mer rutin, och lite mindre människor så blev det en mycket bättre upplevelse. Visst va det trångt men jag uppfattade stämmningen något mindre hetsig än förra året och jag lyckades pricka race-plan ganska precis.

Simstarten i en triathlontävling är en skräckblandad upplevelse.

Det enda negativa var att under sista halvan av andra varvet, när jag hade riktigt bra flyt i simmet, så började jag få ont i pannan ut emot tinningarna. Lite av en brainfreeze som nästan fick mig att ta tag i en kanot för att få komma upp med huvudet ur vattnet ett tag. Konstigt för vattentemperaturen var inte så särskilt låg jämfört med många andra simpass man genomlidigt i Stocksundskanalen eller på Ö till Ö.

Jag överlevde simmet ganska bra trots allt och känns alltid lika fint att komma upp i friheten på cykeln.

Kom upp på cykeln och fick fint sällskap av Staffan under första 7-8 milen. Han hade perfekt pace så jag låg konstant enligt plan på 135 bpm. Sen kom vi ifrån varandra och jag hittade ett par-tre ryggar som höll perfekt fart resten av sträckan så att jag kunde ligga runt 140 bpm, precis enligt plan. Vinden var lite oväntat emot ut mot vändningen men hemåt gick det finfint och det var underbart att komma in i Kalmar med alla människor som hejade. På tillbakavägen på sista varvet låg jag och höll igen för jag visste att jag var 3-4 minuter snabbare än plan och att det nog var visare att spara krafterna till löpet för att orka hålla ihop och klara 10 timmar.

Ut på löpet hittade jag en man i medelåldern som gick som en klocka på 5 min/km. Jag såg aldrig att han tittade på någon klocka men min visade max 5 sek diff på tempot. Jag kände mig som en kung och tänkte att det här är så jävla bra. Upp emot 20 km började han dra ner på tempot tyvärr och jag fick försöka hålla igång själv.

Återigen kändes löpningen så jäkla bra till en början men det förändrades, igen.

I motvinden in mot sista varvningen kände jag att det kommer blir kämpigt att hålla den tänkta farten och klara 10 timmar. Vid varvningen kommer jag ihåg att jag sa till min pappa att det började att dra så där familjärt i muskulaturen. Krampkänningarna hade börjat och vid flertalat tillfällen ut mot vändningen höll det på att smälla till så jag fick trycka upp tåspetsarna mot smalbenen och vid ett tillfälle ställa mig och sträcka ut vaderna. Vid det här laget låg jag precis på gränsen vad mina ben pallade men ändå tappade jag 15-30 sekunder på planen per kilometer. Liksom i Zürich kändes det som att hjärta och hjärna kunde leverera mer men musklerna i benen sa stopp. Detta lyckades jag slippa känna i Lapland Ultra där jag kunde dra på en rökare till spurt och klara mitt mål. Min spurt i lördags var inte så mäktig, snarare märklig… Spola fram till 50 sek och njut. Eller, spola inte alls utan njut av Henkes mästerverk! Tog dock klubbrekordet med 26 min, härligt.

Jag är relativt övertygad om att det varma vädret var skillnaden i lördags. Jag åt bra och fick i mig mina salttabletter enligt plan men troligen lite för lite vätska för jag kissade endast en gång under loppet efter att jag kommit upp från simmet. Lite synd att missa 10 timmar med 1 min och 45 sekunder men jag känner mig ändå riktigt nöjd med min insats.

En tanke går till Micke som hade en mindre rolig upplevelse med en allvarlig cykelkrasch endast 8 km från växlingen. Supertråkigt. Tur att han hade Tompa som, som alltid, stod för grymt humör och fina bilder. Tack. Valpens filming var också fin.

participant
number       91
age group   Herrar Senior
name           Bjelkmar, Pär (SWE)
club             Puppy Triathlete Society

race info                         place
Swim          01:14:11     173
Trans 1       00:02:35
Bike            05:07:44   80
Trans 2      00:02:17
Run            03:35:00   56
time total  10:01:45

place (M/W) 56
place (ag)      34

Som ett led i toppningen inför Phillies hade jag och Henke en planerad sprint i fredags och eftersom jag ändå var på plats i Kalmar för att hetsa Perra o Staffan passade jag på att göra debut på sprintdistansen. Innan loppet hade jag en svag förhoppning om att simma på 11.15, cykla på 30.00 och springa sub 19 för att landa runt 1.03 totalt.

Simningen blev riktigt tuff och att arrangörerna valt att lägga en 90-graderssväng redan efter 100 m gjorde verkligen inget bättre. Kom upp efter 11.39 och gjorde en helt ok första växling. På cykeln försökte jag verkligen uppbringa allt jag hade för dagen och lyckades också plocka en hel del placeringar ut till vändpunkten där jag låg på trettonde plats. Nöp ytterligare några cyklister på tillbakavägen och växlade ut någonstans runt tionde. Tiden på cykeln blev 26.42 (på en något kort bana) vilket var dagens bästa tid så Kicki (Cervélo från Lena) och jag verkar ha funnit varandra på allvar.

Ut på löpningen var planen att springa under 19 minuter, men benen kändes otroligt pigga och jag kunde mata på i 3.40/km för att landa löpningen på 18.12 och 59.10 totalt. Sjunde plats i seniorklassen (plus stryk av Sarwe i juniorklassen) och en åttondeplats totalt. Tack till supporten längs banan och för de coola cykelbilderna som Staffan Isacson tog!

Dagen efter hängde jag och Tompa i solstolar och fick se PB av både Perra och Staffan, samt en bra insats av SPIF-Micke som tyvärr kraschade på sista cykelvarvet och bröt nyckelbenet på fyra ställen. Perra fyrade dessutom av klubbrekord och är nu den okrönte långdistanskungen i Puppy TS. Nu laddar vi för Phillies och jag borde förmodligen ta tag i packningen eftersom det nu är mindre än 20 timmar tills planet lyfter.

Pz!