Lapland Ultra - taking Perra longer!

Nu har jag precis startat löploppet Lapland Ultra i den lilla byn Adak mellan Malå och min gamla lumpenhemstad Arvidsjaur. Loppet startar kl 22 fredag kväll och går 100 km runt en sjö med start och mål i byn. Lite annat upplägg alltså än TEC som jag körde i våras. Vätske- och matkontroller finns i varenda liten by utmed tävlingsbanan med 5-7 km mellanrum.

En start i denna tävling har varit aktuell sedan jag satt på bussen hem från Lidingö Ultra och snackade med min ultralöpandes kollega Fredrik som verkade sugen. Jag hade redan tidigare på säsongen planerat att springa mellan Nikkaloukta och Abisko i månadsskiftet juni/juli med min lumparpolare "Lappen" Näsvall men de planerna fick inte vingar i år.

Det som gjort mig tveksam är förstås att loppet går endast 5 veckor innan Kalmar järnman samt att det är lite svårigheter att ta sig till och från Adak ensam. Men när Fredrik efter Stockholm maraton bestämde sig för att köra och jag fortfarande hade en bra känsla i kroppen för loppet och löpformen så bestämde jag mig för 3 veckor sedan.

Vad har jag för tankar innan loppet då? Något som jag måste göra bättre än TEC är att försöka få i mig mer energi annars kommer jag nog inte klara att springa 20 km till. Jag tror banan i sin helhet är lite lättare än TEC och jag ska försöka hålla ungefär samma raceplan som då, dvs köra på lite under timmen per 10 km (inkl. mat och drycketstoppen) och försöka hålla ihop loppet minst lika bra som då. Det ska bli ett härligt äventyr att springa här uppe i den ljusa norrlandsnatten med mycket få människor omkring (ca 60 löpare utspridda på 100 km blir ganska glest...) och jag har ingen aning om min kropp kommer vakna till liv. Den har känts seg och kantig de sista två veckorna. Önska mig lycka till, det lär jag behöva!

Så här såg det ut längs banan förra året. Foto Béatrice Karjalainen