Hur många bollar kan jongleras egentligen?

Ibland kan stämningen här på blogen kanske upplevas så där hockey-grabbig, med skräniga män som slänger ur sig personpåhopp till höger och vänster. Men detta inlägg är istället det motsatta - en hyllning! Idag är det Henriks bemärkelsedag och vad passar då inte bättre än att lufta min kärlek framför er, hans läsare, här på "vår" blog. Henrik är min idol! Jag skojar inte. En klippa till kille som man aldrig slutar att förundras över. Han lever i en annan tid än alla oss andra (vilket visserligen gör att han ibland kan komma sent till möten i vår tid). På något sätt har Henriks dygn ett par timmar extra. Hur kan man annars: * träna som aldrig förr * vara ytterst ansvarig för typ tre byggen på jobbet * bygga ett eget hus vid sidan av jobbet där allt utom själva ihopskruvandet (eller gjutande eller hur man nu gör hus av betong) är hans ansvar (och Annas så klart) * alltid lyckas ha nytvättade träningskläder, nytorkad diskbänk, nyklippt gräs, nyvikta kläder i lådorna, nyrengjord cykel, nytvättad bil, nyrakad lekamen, nyttigast matlåda, nyskriven musik * skriva alla grymma inlägg på denna blog * dra i de flesta Puppytrådar som får hundvalpen att röra sig (när ordföranden inte är närvarande så klart) * troligen vara världens bästa man (och får oss andra att framstå som hobbyromantiker) * vara en mycket omtänksam och varmsint vän som tar sig tid att se personer runt omkring sig

Bland de första av mina bilder på Henrik från nyår 2007, så klart ansvarig för maten.

Det har något att göra med relativitetsteorin. För när man rör sig så snabbt att man kan jonglera alla dessa bollar som Henrik gör, ja då går tiden långsammare, det säger Einstein.

Hoppas ni får en underbar dag du och Anna! Jag vet att det blir mycket överaskningar och romantik !

Kärlek till dig! /Perra