Roslagsleden 2 lax 10

Ok, verkar blivit lite av en klassiker att på söndagen sammanfatta veckan som gått. Helt i linje med höstens löpfokus så hamnade vi på lördagens distanslöp på den omtalade Roslagsleden. Valpen körde Sundsvall så det fick bli Puppy TS team malaco (Henke&Perra) som fick jobba på sitt ö till ö samarbete och snörade på sig trailskorna och gav sig av på leden norr om stan.

High Chapparall framför porten till Roslagsleden.

I vanlig ordning så öppnade progressiva löpets mäster lugnt men dunkade på ordentligt på hemvägen och leden bjöd på en del lera men mest kärlek. Själv hade man på tuggarns vis bullat upp inför vändpunkten och på 1min stoppet efter 12 km så snaskade man på några nötter och fick smaka en tugga på train-high Perras bar annars var det train low för hela slanten som vanligt. Vi samlade ihop 25km till sist, det vet vi med säkerhet då Perra luftade nya gps programmet på iphonen. Det verkar som löpfokusen och mantrat täta muskler börjar ge lite utdelning för det börjar kännas lite mer bekvämt att gå längre nu och det är härligt. Ska man enkelt summera denna lördag så fick vi en riktigt fin höstdag och sen på kvällen lite middag med dyrt rödvin plus Jack/Cola lite senare på kvällen, det är trots allt transition. Perra då undrar ni, jodå han tog både glass och kanelbulle till efterrätt.

Perra bjuckar på hårdaste minen i stan.

Mer från veckan Vi började måndagen med en primal i mörker och minusgrader. Blev lite ömma och frusna fötter när man kör fivefingers när marken frusit men på måndag kör vi igen, 17.30 är prel starttid, aight?

Tisdagen tog vi beslutet att köra intervallerna på löpband på grund av snö och 1km är fan rena barnleken om man jämför med de långa spyintervallerna på 5km men det var coolt att vi maxade bandet och visst kändes benen lite på onsdagen. Jag vet att det är töntigt men vi är nördar numera.

På onsdagen innan simmet fick vi med Anna och Katta på 15km distanslöp. Anna tog på sig Valpens roll som fett övertänd och drog upp tempot så till den milda grad att Katta nästan bonkade och nog verkade hon lite sliten på slutet den goda Anna, men vilka Puppykvaliteter hon besitter den där Anna. Det blev värsta krampfesten på simmet efter och Berra fick rycka ut och agera sjukgymnast.

Det snackas dessutom en del målsättningar för nästa säsong och det verkar som om Perra kommit ur sitt skal och insett att han är ultramaterial. Vi hoppas det kommer lite målsättningar därifrån vad det lider.

Perra lättar på trycket och inser att han är född till ultralöp

Veckan bjöd dessutom på min yogadebut, vilken resa det var, men jag tror att rygg och rumpa behöver sig lite stretch och styrka, förutom tanten som var 65 så var jag klart sämst och klart utskåpad av frun så nu blir det tjuvträning.

Annars har allt varit som vanligt förutom att Valpen måste vara kär för han är så sjukt harmonisk att klockorna stannar, men när Anna drog upp tempot i onsdags och jag skriker "täta muskler" i Roströmbacken så kom instinkten fram så det verkar inte vara något motsatsförhållande där men det ryktas om Paleoglass söndag kväll så det måste vara en bra tösabit.

Hoppas ni får en fin vecka