Kilsbergen Triathlon - I huvudet på Valpen

Debuttävling 2010 med tre självklara mål: Att slå samtliga deltider från förra året, att hålla ihop löpningen och givetvis att vara först i mål av hundarna. Facit blev inte riktigt så och i skrivande stund är jag fortfarande förbannad och besviken. Nog om det. Vaknade på morgonen och kände mig förvånansvärt lugn. Tidigare tävlingar har jag varit ruskigt nervös fram till start, men den känslan infann sig aldrig riktigt vilket nog är bra med tanke på Ironman. Däremot kändes benen fortfarande tunga från de femton träningstimmarna tidigare i veckan så jag var lite osäker på hur kroppen skulle hantera Ånnabodabacken och slalombacken två gånger om.

Starten skedde från vattnet och jag placerade mig långt fram i förhoppningen att ta någon starkare simmares fötter och få en behaglig resa. Gick riktigt tufft till första bojen och hamnade efter lite trängsel i en bra klunga där jag kunde hitta min rytm. Simningen kändes riktigt bra första två varven, men på sista varvet tvingades jag släppa lite på de framför. Klev upp på höga 21 vilket var klart bättre än jag siktat på. T1:an gick även den utan några större problem och taktiken att ta på sig skorna innan jag tog cykeln fungerade bra eftersom jag tog fem placeringar de första 200 meterna. Fick häng på en stark cyklist som jag tror var från SCT och hängde med honom bort till första vändningen. Där fick jag släppa men sen tappade jag inga fler placeringar förrän monstret Svahn dundrade om uppför Ånnabodabacken på andra varvet. Enligt vårt supportteam växlade jag som 8:a eller 9:a.

T2:an även den problemfri även om Kasper Johansson dödade mig och fick hundra meters försprång ut på löpningen. Bestämde mig för att öppna hyfsat lugnt och när jag kom till slalombacken på första varvet kände jag mig stark. Den känslan försvann i det branta motlutet, men efter några sekunders gång kom krafterna tillbaka och upp till vätskekontrollen kunde jag trycka på. En klunk cola och fortsatt bra tempo. Då smällde det till under höger lunga och jag fick ingen luft. Försökte promenera bort det, men lyckades inte så sista fem kilometrarna gick jag uppskattningsvis 2.5 km och joggade resten. Lyckades ändå behålla lite av min värdighet genom att spurta ner Benjamin från SCT. Landade på runt 2.41 vilket var en putsning från förra året med 22 minuter.

En bra simning, en riktigt bra cykling men tyvärr ville inte kroppen vara med hela löpningen. Trots det slog jag samtliga deltider från förra året, vilket väl egentligen bara bekräftar hur otroligt dåliga löpare vi var då. Fick tyvärr släppa de två övriga Puppydeltagarna och det känns ju givetvis förjävligt, men både Henke och Perra såg ruskigt starka ut på löpningen och gjorde imponerande tider.

Sex veckor kvar till Ironman Zürich och vi fick med oss en hel del tips från söndagens trisnack. Nästa tävling blir förmodligen imorgon då vi tar oss an Ursvik Xtreme för att seeda oss inför Lidingö och sedan blir det Vättern med start lördag morgon. Dagens aktiviteter innebär cykelmek hos Henke och ett tappert försök att få med Perra på Vättern-sub-9.

//Valpen