God is a DJ!

Kommer ni ihåg slutet av 90-talet, då faithless god is a dj och insomnia (mycket klassisk slinga börjar på 06.51) rullade på klubbarna? Under denna tid befann sig undertecknad i München för att plugga en sväng, Valpen var väl 10 år eller liknande, och när det skulle klubbas styrdes ofta kosan till Kunstpark ost ett gigantiskt gammalt industriområde där det partades för allt vad tygen höll. Körde man inte fettechno var det hårdrock alternativt tysk schlager. Kan förstå att ni undrar vad ett popsnöre (med "be a girl t-shirt") som Henke gjorde där men ska det klubbas så ska det. I söndags så flimrade bilderna åter förbi, det var nästan så att man kände doften (fast utan en öl i handen). Det var dock inte klubb utan 3 timmars spinning i Vallentuna med allas vår tysk Dörlich. Det här inlägget kommer inte att handla om passet, det var för övrigt mycket bra och Schleck hade bra kräm i benen, utan om musiken. För det första delar vi inte riktigt musiksmak i Puppy TS. Sen vet man vad tysk musik går för så man hade ju sina onda aningar när Perra och jag satte oss i bilen till Vallentuna. Så för att få lite gung rullade en skön gammal Jay-Z upptagning och Perra såg lagom road ut. Perra är dödsmetallare för er som inte visste det.

Men när vi väl rullade igång så släppte allt för Perra. "Dörpa" öppnade med Rammstein och Perra, Dörlich och icke namngiven VCK-cyklist sjöng glatt med (hur fan man nu sjunger med i sådan låt) vi fortsatte med med lite Metallica och annat hårt. När det sen skulle ökas dök Scooter upp, den var väl kanske väntad men när "Dörpa" helt sonika dammar av E-type this is the way var måttet minst sagt rågat och hade jag inte varit en så harmonisk människa hade jag lätt lämnat salen, men glatt spinnande jag vidare med mina nyvunna vänner. Visst hade man väntat sig en och annan tysk schlager men det här? Har ni hört DAF? Nä trodde inte det heller men detta tysk-amerikanska band har släppt en del plattor och jag vet inte riktigt vad man ska likna det vid Kraftwerk?

Men jag ska inte vara helt oresonabel, det slank igenom en och annan depechelåt så det ska han helt klart ha credd för. Det var tur att Valpen inte var med i två avseende. Först för risken att bantarteamet hade satt sina klor i honom, nummer två så hade troligen blivit skrämd och förstörd för livet ;-)

Sammanfattningsvis, efter detta pass var jag tvungen att damma av lite gamla klassiker när jag kom hem i rehabsyfte, magiska Popsicle, fantastiska Wannadies och inte minst den underbara Kia Berg. Kom tillbaka, allt är förlåtet.

Om två veckor kör vi igen, kommer blir ruskigt bra!

Stor kram från musikprettot Henke

Fotnot: Perra tyckte att musiken höll en 7a av 10.