Jordgetingar, terränglöp, hets och sånt

Hets finns det gott om här. Killarna är bra på att jaga upp varandra när det gäller det mesta. Det är träningshets och mathets, vem som simmat längst, tagit den värsta/tuffaste cykelrundan, vem som är först upp till krönet eller den som sist viker ner sig.
Det är en ren glädje för den ena om den andra råkade ta en rödbeta för mycket,
”yes, då kommer jag bli smalare och snabbare”.  
Däremot är dom väldigt bra på att trycka några chokladkakor om dagen.. Så jag vet inte om deras hets kommer fungera!
Tyvärr blir det inte så mycket hets för min egen del men förhoppningsvis kommer det också när Tri-NZ (deras High Performance team) är tillbaka på måndag.

Annars då? Jo, det blir ju vardag här med, precis som hemma. Den stora skillnaden är att vi slipper jobba och kan ligga på sängen och verkligen vila upp oss till nästa pass. Det är lyx!
Fyra timmars träning på en dag går inte att jämför med om man skulle göra det hemma.
20+ timmars veckor blir en barnlek. Okej, det var att ta i. Men för mig är det nästan fysiskt omöjligt att komma upp i den mängden när man jobbar, utan att gå in i väggen eller bli skadad.

Vi hinner ändå göra några utflykter, tack vare Diane och Ian som gärna skjutsar runt oss.
Idag åkte vi till en vandringsled som går genom hela norra ön. Fantastiskt vackert!
Förra veckan var vi med Cameron och Nikki till Rotorua och sprang i sinnessjuka fina miljöer med brutala backar.
Micke fick visa vad han gick för. Han måste ha tjuvtränat på backar så lätt som han trippade uppför dem.

Whakarewarewa Forest med Nikki, Cameron, Tom och Micke 

Whakarewarewa Forest med Nikki, Cameron, Tom och Micke 

Det sägs att det inte finns några farlig djur på Nya Zeeland, vilket känns väldigt tryggt.
Frågan är vad farligt är. Att man blir attackerad av jordgetingar tycker jag kan vara farligt nog. Dock kanske man får skylla sig själv när man ramlar ner i jordgetingsbo.  Fick över 20 stick på hela kroppen. Frossa, yrsel, illamående och en fruktansvärd smärta där de förbaskade getingarna hade satt sig. Kunde ha gått riktigt illa men jag överlevde, dock lite svullen och det kliar nått fruktansvärt. Att springa in på småstigar kommer INTE hända igen.

Nått mer? Nä, jag tror inte det.  

Huset där vi bor :)

Huset där vi bor :)